onsdag 14 december 2016

tisdag 13 december 2016

Vänner

Mina älskade fina följare. Tack för att ni orkar titta in här ibland och fortsätta läsa fast jag är en sån dålig  skribent.
Jag tänker ofta på saker jag vill skriva, men av olika anledningar gör jag inte det.
Varför då  kan man ju undra?
Ja vad ska jag säga. För det här är ju ändå min blogg där jag skrivet exakt vad jag vill.
Men saker är inte så enkla. Det beror mest på att jag inte vill lämna ut någon annan. För mig själv kan jag lämna ut hur mycket som helst. Det är nästa som terapi. Men jag vill inte blanda in någon annan som inte själv har valt att inte vara med här. Då blir jag lite bakbunden, lite hämmad så där.  För många av mina funderingar och många av de saker jag gör är  ju faktiskt med andra människor. Det skapar en massa minnen och äventyr men som sagt inget som passar här. Men bara så ni vet så lever jag och gör saker ibland. I natt har jag sovit tex.  Fast bara 3 tim.
Det beror på kraftig ångest.
Jag ska efter 2 v borta tillbaka till praktiken igen och det skapar tok ångest. Stället är okej Och folket där är trevliga, men.... det hjälper inte.
Få se hur länge jag står ut.
Nu ...dricka kaffe.
Sen... åka och jobba.

söndag 4 december 2016

Ge inte upp

Ibland vill man bara ge upp. Lägga sig ner och somna och aldrig vakna.
Så känns det ibland.
Men tänk på de som står dig nära säger en del.
Just då bryr man sig inte om det.
I det stadiet är jag just nu.
Jag mår så där så det kryper i kroppen av ångest och panik.
Vad gör jag åt det?
Inget just nu
Jag ligger kvar i soffan och låter det gå över och hoppas och ber att det ska vara bättre i morgon.
Sannolikheten att det ska vara över till i morgon är rätt liten men under har skett förut.
På tisdag är det ett sånt där ödes möte igen. Jag har sagt ifrån att jag och kroppen inte klarar av att ens arbeta 6 tim i veckan. Det va tydligen inte i sin ordning. För nu har jag tydligen satt någon boll i rullning som jag inte vet vad det betyder. Men någon form av beslut kommer att tas på tisdag ang min framtid. Det känns så där.

lördag 3 december 2016

När

"När ärren bleknat fins såren kvar "