onsdag 29 juli 2015

Så här efter

Så här efter när man har fått besked att knölen i bröstet är ofarlig är det en massa saker som slår mig.
Tex hur skört livet är. Lika väl som jag kunde få ett positivt besked så skulle jag kunna ha fått ett negativt.
Jag tänkte: tänk om det går fort. Då kanske jag inte firar jul  mer.
Jag vet inte om jag har blivit så mycket mer ödmjuk. Jag känner mig bara förlamande trött.
Det kan jag ju i alla fall göra något åt.

måndag 6 juli 2015

Fylla år

Idag fyller min son 23 år.
Jag skrev ett mail till han men jag har inte fått något svar.
Jag är inte direkt förvånad,  men det är fan inte kul.
Det är inge roligt längre att inte få träffa sitt barn. Å andra sidan har det aldrig  vart roligt att vara ifrån mina barn. Men nu börjar det bli riktigt jobbigt.
Jag fick ångest i går när vi skulle hem,  förmodligen för att jag visste att det skulle bli jobbigt idag.
Nu är den här dagen över. Nu är det ett år till nästa gång.