måndag 22 december 2014

Helvetes tid

Nu kommer den där jävla helgen igen!
Ja den kommer lyckas komma varje år.
Som tur är har jag mina små att tänka på. Annars hade jag försvunnit.
Jag har inte så mycket krav på mig själv. Det är som ingen ide.Men den där känslan smyger på varesig jag vill eller inte.
Det fattas en.
Det finns en där ute som jag inte får se eller önska god jul.
Så är då julen god?
Nu är det bara att ta på sig elefantbyxorna och försöka vara som en människa ett tag.

Det blir nog bra.

tisdag 16 december 2014

En sån dag

I dag var det en sån dag.
Igen.
Ångest, gråt, tankar, ensamhet.
Ibland tänker jag att det inte är ett värdigt liv att ha det så här.
Det är inte värdigt att må så här dåligt.
Mitt i all kaos tog jag en tur med t-banan genom stan. Det var en upplevelse kan jag lova.
Då slog der mig att jag levde så här förut. Jag va med i den här karusellen.
Jag levde.
För det är så det känns.
Jag lever inte, jag går runt i en tillvaro och fördriver tid.

I dag var det en sån dag.

söndag 14 december 2014

Ibland tänker jag

Jag tänker ofta att jag skall sätta mig ner och skriva lite. Skriva om  vad som händer och hur jag tänker just nu och så.
Det blir oftast inte så.
Det beror så klart på olika orsaker men för det mesta handlar det om att jag inte tycker att jag har något intressant att skriva om.
Att igen skriva om att jag saknar min son är ju som ingen nyhet.
Att igen skriva om att jag mår skit är heller ingen nyhet.

Det kan kan skriva om nu däremot är att det går bra här hemma- Men mig och lillsonen. Det beror mest på att han jobbar och är borta hela dagarna och jobbar så vi behöver inte gå varandra på nerverna.
Det som då händer är att jag äntligen får den tiden för mig själv som jag så väl behöver.
Men då dyker dessa tankar upp som jag har tryckt undan så länge.
Allt det jag inte har kunnat tagit in när väl har skett kommer tillbaka nu.
 I små portioner.
Jag har nog inte sovit så här mycket sen jag vet inte när.
Men det måste jag då det blir för jobbigt att höra alla tankar och känna alla känslor.

Det är jobbigt att var människa helt enkelt.

onsdag 3 december 2014

En sån dag

Idag är det en sån dag.
En sån dag när jag egentligen inte vill kliva upp ur sängen.
Om man skall tänka positivt så händer det mer sällan nu än förut.
Men ändå finns de kvar dessa dagar.
Jag orkar inte prata med någon
Jag orkar inte ens svara i telefon.
Jag kan inte ta några beslut.
Jag kan inte ens bestämma mig för att hoppa in i duschen.
Som tur är är jag hemma helt själv.
Jag får göra det jag vill (dvs somna i soffan om jag vill och titta på vilket tv program jag vill), det är helt galet men jag vill inget annat just nu än att bara få vara själv.
Det är en dubbel känsla då jag samtidigt får dåligt samvete för att jag tänker så.
Man ska inte det osv osv.
Men va fan, jag behöver det så alltså så gör jag inget.
I morgon är en annan dag och då är det andra regler som skall följas.

söndag 23 november 2014

Oj vilken vecka, och helg.
Norrlandssystern har vart nere en vecka med lillflickan. Hennes stora pojke blev 25 förra helgen och min stora pojk blev 30 i dag. Så det har vart mycket kalas.
Först gjorde jag och flickan massa roliga saker. Hon sov hos mig. Sen har jag sovit ett par dagar med mina barnbarn. Det har varit underbart. Dock är jag helt färdig nu för jag har dessutom delat säng med världens största hund i två nätter.
Nu ska jag sträcka ut och tok sova.

fredag 21 november 2014

ThermaCare

Jag har fått möjligheten att få prova detta mirakel till värmeplåster.
Jag har ju under en längre tid haft ont i ländryggen. Jag går även på behandling hos en kiropraktor som misshandlar min onda rygg.
Men att få möjligheten att få testa dessa plåster har vart en väldigt bra upplevelse.
Man spänner fast de runt ländryggen och efter en stund blir det varmt och gott och det känns väldigt bra.
Om ni har ont eller bara vill känna er lite varma och sköna så prova ett sånt här.

fredag 7 november 2014

They say memories are golden
well maybe that is true.
I never wanted memories,
I only wanted you.

A million times I needed you,
a million times I cried.
If love alone could have saved you
you never would have died.

In life I loved you dearly,
In death I love you still.
In my heart you hold a place
no one could ever fill.

If tears could build a stairway
and heartache make a lane,
I'd walk the path to heaven
and bring you back again.

Our family chain is broken,
and nothing seems the same.
But as God calls us one by one,
the chain will link again.

söndag 2 november 2014

Lätt

Det är inte lätt alla gånger.
Jag har haft en jätte bra helg med massa roligt umgänge och god mat i massor.
Jag orkar tydligen inge mer för sen brakar jag ihop.
Jag var tvungen att sova en stund på dan i dag för att det både blev sent i går men oxå för att jag inte orkar med att vara vaken.
Nu är det dags för kvalitets tid i soffan.

torsdag 30 oktober 2014

Äntligen

Det finns ett namn på skiten. Dessvärre verkar jag inte vara ensam om det.

PAS - "Parental Alienation Syndrome" (Sv.: föräldraförfrämligande), är kanske det vidrigaste och mest avskyvärda handling som föräldern som barnet bor med kan använda. Tyvärr är det nog vanligare än vad vi vill tro.

Boföräldern verkar aktivt för att påverka barnets vilja att ta avstånd från den andra föräldern. - Målet är enkelt: Att radera den andra från kartan!

PAS anses vara vanligt förekommande vid konfliktfyllda separationer och under vårdnadstvister. Störst effekt får detta när barnets ord väger tungt som när socialtjänsten gör en "bo- och vårdnadsutredning" men också i den dagliga opinionsbildningen bland gemensamma vänner och bekanta.

Nedbrytningsprocessen mot barnet görs under en längre period och underlättas av att barnet vid tidpunkten i regel står i stark beroendeställning till boföräldern. - Vem vågar sätta emot sin förälder?

Desto yngre barnet är, desto enklare är de att bli manipulerad av boföräldern. Bandet och relationer med dina barn innan separationen är viktiga. Men ännu viktigare blir det efter, (även om barnet inte bor stadigvarande med dig). 
Här kommer din historik med barnen vara avgörande huruvida PAS-processen blir svår samt påverka hur lång tid det kommer att ta för att nå önskad effekt. - Tid som du behöver för att både upptäcka och hinna vidta åtgärder.

Kunskapen om detta beteende och dess förödande konsekvens är förlegad hos både socialkontor och domstolar såboföräldern har mycket att vinna om denna lyckas.

Belöningen blir att boföräldern i regel får enskild vårdnad, och till motsats av vad som egentligen behövs, minskat umgänge för den andra förälden med sitt barn. (Det brukar vara oss pappor som blir drabbade...)

PAS - "Parental Alienation Syndrome" (Sv.: föräldraförfrämligande), är kanske det vidrigaste och mest avskyvärda handling som föräldern som barnet bor med kan använda. Tyvärr är det nog vanligare än vad vi vill tro.

Boföräldern verkar aktivt för att påverka barnets vilja att ta avstånd från den andra föräldern. - Målet är enkelt: Att radera den andra från kartan!

PAS anses vara vanligt förekommande vid konfliktfyllda separationer och under vårdnadstvister. Störst effekt får detta när barnets ord väger tungt som när socialtjänsten gör en "bo- och vårdnadsutredning" men också i den dagliga opinionsbildningen bland gemensamma vänner och bekanta.

Nedbrytningsprocessen mot barnet görs under en längre period och underlättas av att barnet vid tidpunkten i regel står i stark beroendeställning till boföräldern. - Vem vågar sätta emot sin förälder?

Desto yngre barnet är, desto enklare är de att bli manipulerad av boföräldern. Bandet och relationer med dina barn innan separationen är viktiga. Men ännu viktigare blir det efter, (även om barnet inte bor stadigvarande med dig). 
Här kommer din historik med barnen vara avgörande huruvida PAS-processen blir svår samt påverka hur lång tid det kommer att ta för att nå önskad effekt. - Tid som du behöver för att både upptäcka och hinna vidta åtgärder.

Kunskapen om detta beteende och dess förödande konsekvens är förlegad hos både socialkontor och domstolar såboföräldern har mycket att vinna om denna lyckas.

Belöningen blir att boföräldern i regel får enskild vårdnad, och till motsats av vad som egentligen behövs, minskat umgänge för den andra förälden med sitt barn.

PAS är psykisk misshandel av barn och det är också i strid med lagen (FB 6 kap 15§) där boföräldern oftast bär ansvaret!

där boföräldern oftast bär ansvaret!

torsdag 16 oktober 2014


"Om jag ska klara det

Jag måste gå med väldigt bestämda steg
och ryggen alldeles rak
och med huvudet mycket högt
och blicken fäst rakt framför mej
nånstans mycket långt bort
Jag måste sätta den ena foten
framför den andra
utan att tveka
och aldrig, aldrig nånsin titta ner

Om jag ska klara av det här
Om jag ska klara det här
Jag vet inte hur man klarar av sånt här
Jag vet inte om jag klarar det

Och jag måste gå till min terapeut
minst två gånger i veckan
och redogöra för olika saker i mitt känsloliv
och hur jag ser på det
och läsa upp långa historier
som jag har skrivit hemma vid mitt skrivbord
för att försöka förklara dej för mej

Och jag måste prata mycket länge och omsorgsfullt
med alla som jag träffar
om hur jag mår
och om hur jag har det
och om hur det går
och analysera den förhandenvarande situationen
i detalj
och vad som har hänt sen sist
och hur den kan tänkas utveckla sej
och vilka eventuella mått och steg
jag i så fall kan tänkas vidta
och vilka eventuella mått och steg
du kan tänkas vidta

Om jag ska klara det här…

Jag måste sitta i timtal fullständigt orörlig
framför min spegelbild
och föra oändligt långa samtal med mej själv
och studera mitt ansikte mycket noga
för att försäkra mej om
att jag fortfarande finns
och inte bara är nån sorts överbliven restprodukt
från vårt gemensamma liv

Och jag måste sätta musiken på stereon
och ljudet på TV:n
på mycket hög volym
så att jag inte märker tystnaden i lägenheten
och hålla mycket hårt för öronen
så att jag inte hör att du inte diskar i köket
Och jag måste ta på mej
mycket tjocka, helst heltäckande kläder
så att jag inte märker
att du inte rör vid mej

Och jag får inte öppna garderobsdörrarna
så att jag märker att dina kläder inte hänger där
och jag får inte tända ljuset i vardagsrummet
så att jag ser de gapande hålen
i bokhyllan
Och jag får inte sträcka ut armen
för då märker jag att du inte ligger
i sängen bredvid mej
Och jag får helst inte röra mej
så att jag noterar att du inte följer mej med blicken

Och jag måste ta långa promenader längs stranden
så att jag kan gråta mycket våldsamt
och skrika mycket gällt och okontrollerat
och ibland skratta mycket högt och tydligt för mej själv
Och varje liten gnutta hopp
måste jag försöka utplåna
Och det är inte lätt
att utplåna hoppet
Hoppet lär ju som bekant
vara det sista som dör

Att utplåna hopp
är en blodig sysselsättning
Hoppet är segt
Hoppet vill som sagt inte dö
Hoppet kämpar emot
som en flådd, sprattlande
kanin mellan fingrarna
Men jag måste försöka ta kål på det
Bita huvudet av det
Banka det i väggen
Stampa ihjäl det

Om jag ska klara det här
som jag inte alls vet om jag kommer att klara av"





























onsdag 15 oktober 2014

Long time

Hej kära läsare. (om jag nu har några kvar)
Att jag inte har skrivit på ett tag beror på måna saker.
Framför allt så beror det på att det som händer mig är för personligt för att lägga ut på en blogg.
Det som skrivs här kan ju lixom aldrig tas tillbaka.
Även om det jag skriver förvisso är det som sker med mig och det kan ju heller aldrig tas tillbaka.
Men saker som berör mig beror även på andra människors förehavande. Jag tycker inte att jag har rätt att lämna ut någon annan mer än nödvändigt, det får de själva göra om de vill.

Så nu till mig och bara mig.
 Eftersom jag inte har så mycket just nu att göra i stan så tillbringar jag massor med tid ute på Ensamheten.
Nu är det sannerligen en ensamhet då alla sommmarboende har dragit sig tillbaka.
Jag tillbringar min tid mellan olika stick/virk projekt och en massa tid i skogen.
Lite fix med huset blir det  emellanåt, om andan faller på.
Rätt trevlig tillvaro tycker jag.

Jag vet att jag inte alltid att gjort rätt i mina val i livet. Det är något jag får leva med.
Och det skall ni veta att jag gör.
Men jag har ändå tagit ansvar för det jag har gjort eller inte har gjort.

Det finns en konflikt någonstans som ligger och pyr. En del i den konflikten är att jag har blivit anklagad för att vara tablettmissbrukare ???
Hur nu den här människan i så fall  vet det.?? Och vart den informationen kommer ifrån.
Skit i vilket,

Vilka andra anklagelser kommer mer att komma som inte heller stämmer, allt bara för att hålla mitt eget barn ifrån mig?

Ja jag vet att du läser min blogg!!

Så nu vet ni det med.
OBS! Detta är MIN sanning.

Hoppas ni får en bra dag alla. 

torsdag 18 september 2014

Snurrigt värre

Ja snurrigt kan man säga att det är hemma nu.
Sonen pratar på 180 om allt och inget.
Jag väcktes i morse av han då han stod i dörren till mitt rum och sa.
- vi är bra primitiva vi människor som måste vara beroende av pengar. Tänk om vi kunde tänka utanför just den ruta vi står i så kanske vi kunde ge varandra ett bär för varje andetag vi tar. Titta på katten, han vet hur man ska leva.
Godmorgon svarade jag.
Då himlade han med ögonen och gick ut.

Kul dag.
Jag ska ju bara på möte med psyk och FK. Känns skit bra

måndag 15 september 2014

Det ångar

Livet alltså.
Det ångar på.
Sonen mår väl bättre i omgångar och det är ju bra. Dock kom han hem i dag och var helt snurrig.  Ja just det, han har mitt i sin snurr fixat jobb oxh är taggad som fan.
Han är något personlighets förändrad på det sättet att han är mycket mer noga med saker och funderar väääääääldigt mycket på saker.
Han säger att han har kommit fram till sanningen.
Vad den nu är.

Själv tuffar jag på.
Viktigt möte på torsdag. Det laddar jag för.

måndag 1 september 2014

Lider

Att se sitt barn lida måste vara den största plågan en förälder kan uppleva.
Man önskar bara att man kan få ta allt det onda själv så det går över.
Men verkligheten ser inte ut så.
Det är bara att sitta och titta på.

torsdag 28 augusti 2014

Livet

Ibland händer det saker i livet som man bara måste ta hand om.
Folk föds,  folk dör , skitiga kläder måste tvättas.  Ja lite så.
När man som jag är lite skör i nerverna krävs det ibland inte mycket för att allt ska rasa och jag mår skit dåligt. Då orkar jag inte med att vara närvarande.
När någon anhörig kräver att jag finns där så finns jag där. Oavsett anledning.
Inte alltid så klart men om det funkar så gör  det.
Tyvärr krävs det oerhört mycket av mig. Jag lixom försvinner.  Hur jag mår eller känner försvinner på något sätt.
De senaste dagarna har jag vart med om en prövning jag trodde att jag skulle få slippa.
Det fick jag inte.
Sonen har fått en psykos.
Det kan jag säga gott folk att det krävs en del av en som anhörig.

Jag finns här ett tag till.

måndag 18 augusti 2014

Röta

Bilen som har stått stilla i 2 år gick igenom besiktningen utan anmärkning.  Förutom en lampa som inte fungerade. Med lite kärlek och en del bankande på den så har nu sonen en fullt fungerande bil.
Vi tar den i morgon och far hem.

lördag 16 augusti 2014

Nära

Millan la sig lite diskret btev Tilda.
Hon vill vara nära hon.

onsdag 13 augusti 2014

Bara vara

Jag passar på att njuta av de sol strålar som fortfarande finns kvar. Sista vill jag inte säga för det kommer ju fler. Men det är bra skönt att kunna sitta ute i bara mässingen !
Idag ägnar sig de andra åt att skrapa och måla om stor huset.  Då är det perfekt att kunna sitta ute.

måndag 11 augusti 2014

Sova

Vissa sover i väskan.
Älskade hund

lördag 9 augusti 2014

Kalix

Japp. Jag är i norrlandet igen.
Systra mi behöver en del hjälp fortfarande och sonen hjälper till med huset.  Som tack för hjälpen får han en bil. 
Som vanligt är det skönt att vara här och verkligen kunna göra något.
Dock är tankarna någon helt annan stans.
Det pendlar mellan det svartaste tankarna till helt toma tankar.

Det sker väl det som är tänkt att ske.
Just nu är det tungt bara.
Att inse att det inte blev som jag ville.

torsdag 31 juli 2014

Jävla skit liv

Jävla skit liv

fredag 4 juli 2014

Idag

fyller jag år

torsdag 3 juli 2014

Här är jag idag.
Det behövs nog lite lycka till.

onsdag 11 juni 2014

Tänk om

Tänk om jag bara för en dag skulle slippa att vara sjuk.
Tänk om jag bara för en dag skulle vakna upp och tänka jippie vilken dag det kommer att bli.

I stället vaknar jag som vanligt och tänker. ..bara jag får sova lite till.
Jag vet att det inte är någon annan som kan göra något åt mitt mående än jag.
Saken är den att just jag kan inte göra något.
Jag har ingen ork.
Jag har ingen lust.
Jag har inte kunskapen om hur jag försonas med vem eller vad jag är längre.

Härom dagen var jag hos min husläkare. Han tog och klämde och kände på mig.
Jag har tydligen kronisk utbredd muskel inflammation.
Grattis.
Det var inte det läskiga. Det läskiga och det mest obehagliga jag har vart med om på länge var att han tog på mig.
Jag har aldrig haft problem med det förut.  Men nu skrämde det mig.
Min kropp äcklar mig.

Det kanske går att göra något åt.

måndag 9 juni 2014

Vardag

Vardagen rullar på.
Eller vardag och vardag. Jag far mellan Ensamheten och Saltvägen som en jojo. Antingen är det något möte jag ska gå på eller så vill jag bara vara med sonen. Då och då kommer han med ut och det är jätte trevligt.
I dag var jag på avslutnings möte med FK och AF.
Avslutning på min arbetslivsintroduktion.
Det var ju inte ens givande. Alltså arbetslivsintroduktionen alltså.
Det var bara löjligt och slöser med allas tid och resurser.
Men nu är det iaf så att jag är tillbaka i sjukförsäkringen igen för det finns inget AF har att erbjuda mig i dagsläget.

No shit?

Intyg skall skrivas och der skall skickas både hit och dit sen får vi se vad som händer. I den bästa av världar så får jag snart lite lugn och ro.
Men vi får vänta och se.

lördag 7 juni 2014

Vi har det bra,sonen och jag.

torsdag 22 maj 2014

Båtvakt

Att ha en båtplats innebär att man måste gå båtvakt. Det suger att gå båtvakt.
Man måste vara vaken hela natten och kolla så att ingen stjäl båtarna.
Detta är tredje gången vi vaktar båtar.  Första året jobbade Kärleken så han var jätte trött. Som tur var va det Os invigningen på tv. Jag såg hela in marchen av alla länder.
I år har jag fått sova ganska länge.
Tack för det.
Dessutom har vi med oss massa hundar. Så hela huset är fullt av djur. Det är mycket trevligt.
Egentligen är det mog lite mysig ändå att sitta uppe em hel natt och se solen både gå upp och ner. Och dessutom få höra hela naturen vakna.
Lite kaffe på det här.

tisdag 20 maj 2014

Glädje

Jag fick mig ett riktigt gott skratt av den här killen igår.
 Han låg och sov i soffan och drömde väl någon spännande hund dröm.  
Det hördes tydligt på han då han låg och gläfste lite i sönnen. Rätt var det var så skällde han till så att han väckte sig själv.
Jäklar va han såg förvånad ut.
Men jag fick mig som sagt ett gott skratt.

onsdag 7 maj 2014

Allt blir bättre med en kaka

Jag undrar om jag ska säga det till sonen som skar bort en bit av tummen idag?

söndag 4 maj 2014

Ingen fara

Jag lever och frodas.
Det mest flyter på.
Det är nästan lite oroväckande bra. För snart händer det väl något som inte är så bra.
Men än så länge är det inga kor på isen.

torsdag 24 april 2014

Underbara tid. Det är vad det är just nu. Det tycker jag iaf.
När det mesta runt mig för övrigt är rörigt är det en fröjd för själen med det underbara vädret.
Operation och helg på Ensamheten har varit på mitt schema den sista tiden. Lillsonen har ett behov av sin mor just nu så jag blir hemma och är hans sällskap.
Fifan va jag börjar bli gammal när jag skriver om vädret och barnen.
Nåväl så är det just nu.

lördag 12 april 2014

Mitt i natten

Jag sitter här mitt i natten och dricker en kopp kaffe. Det lär bli många sånna i dag.
För två timmar sedan hör jag sonen komma hem efter en kvällute med killarna. Det var vad jag trodde ja.
Ja nog för att de hade vart på lokal alltid.  Det slutade dock med att sonen ramlade ner för en rulltrappa och slog sig rätt rejält.
Vännerna tog med han både till sjukhus och sedan hem.
Så nu ligger han med hjärnskakning och ett stort sår i huvudet sover.
Jag kan inte sova för jag vill ha koll på han.
Därav kaffet.
Helt osökt kommer det tankar i natten som: vad har jag gjort med han? Tänk om det funnits en vettig pappa, hur hade det sett ut nu?
Skulden kommer som ett brev på posten. Tänk om jag inte hade vart hemma och vart sjuk, hur hade det vart då?
Påverkar jag och min tillvaro honom så här mycket?
Vad ska jag göra för lill pojken?
Tänk om jag kunde ta bort av en del av hans smärta, jag är ju ändå van.
Något måste ske, vi kan inte ha det så här mer.

torsdag 10 april 2014

Ja ha

Så här ser jag ut efter att ha blivit opererad för två dagar sen.
Stackars mig.

måndag 31 mars 2014

Dagar

Först räknade jag dagar. Sen räknade jag veckor.
Snart tappar jag bort vilket år jag såg den förlorade sonen senast.

Om det gör ont ???

Det kan du ge dig fan på

Varför ska det va så här?
Jag har inte gjort något för att förtjäna det här.
Jag vill bara träffa mina barn.

Är det att begära för mycket.?

lördag 29 mars 2014

Ynklig

Jag kom hem. Allt gick bra. Det har vart en annorlunda vecka.  Men ändå en bra vecka.
Så kommer jag hem och blir helt hud lös.
Utan försvar för alla dessa känslor som kommer.
Jag va inte beredd på det.

fredag 28 mars 2014

Fridag

Sista dagen i norr och vi har inte gjort ett skit i dag. Jätte skönt.
Vi har farit runt i Kalix och vi har vart en tur till Finland de senaste dagarna så det var riktigt skönt att få vara hemma.
I morgon bär det av till människobyn igen.

måndag 24 mars 2014

Norrlandet

Norrland levererar som vanligt.
Vi har haft en intensiv men väldigt trevlig helg. Med massa umgänge, mat, bastu bad och dop.
Nu har en del av familjen åkt hem men jag och systrarna umgås en vecka till.

onsdag 19 mars 2014

Vilken dag.

Jag åkte ut till Kärleken och skulle ha ett lungt dygn innan jag far norr över.
Det blev inte så.
Familjen kaka ringde och ville ha en bil upprörd från Vimmerby.
Så det blev blixt körning till Björkvik, där hade jag 4 min till godo att byta om från overall till stadskläder. Det gick bra.
In till stan.  Sen till t-centralen. Snabbt som fan hitta bästa sättet att ta sig till Vimmerby.  30 min tillgodo där.
Då blev det lite kaffe.
Sen tåg till Linköping och byta där till Kustpilen???
Blev upphämtad av mamma bilsäljare för att komma rätt. Hämta bilen och köra hem.  Sisådär 40-45 mil.
Det gick skit bra. I Södertälje kom snö ovädret.  Men det var helt ok.
Sen hem å packa.  För kl ringer 5.45 för vidare färd norr över. Dock slipper jag köra för vi flyger.
Klart slut

söndag 16 mars 2014

Energi söndag

Bra samtal och kloka beslut. På det besök hos barnbarn gör att en sargad själ har fått lite bra energi. Det kan behövas den här veckan med AF besök och massa beslut som måste fattas om framtiden.
Ja det va det.

fredag 14 mars 2014

Fredag kväll

Hundarna är hos min mor. Jag har satt på mig pyjamas. Sonen är på kalas med vänner. Kärleken är på turne.
Ibland är det skönt att bara vara hemma själv.
Två begravningar på lika många dagar tar musten ur vem som helst.
Min mammas faster var 92 så det var kanske ingen otippad begravning.  Men den andra var i dag. En vän bestämde sig att avsluta sitt liv.
Fifan vilken tragedi för de han lämnade efter sig. Så många frågor som aldrig kan få ett svar.
Det är lite tomt i skallen nu.
Så nu ska jag fortsätta att  ligga soffa.

Jag sitter här med sonen. Eller sitter och sitter,
Han ligger och jag far runt och servar oss med mat och kaffe osv.

Han är helt förkrossad.

Hans första stora kärlek har gjort slut.
Massa vatten har flutit under deras broar och vatten har blandats med div saker.

Nu sitter han här helt förkrossad och försöker göra allt för att bar överleva.

Som utomstående kan man säga en massa saker. Det hjälper inte just nu.
Han är  klok sonen trotts allt så han vet att det skulle komma.
Men det gör så ont att de han lida så.

Som tur i oturen mitt i allt så är jag oerhört tacksam för att jag är är med han och hjälper han igenom sorgen.

Han kom och satte sig bredvid mig i soffan och kramade mig och sa: Jag älskar dig mamma. Tack för att du älskar mig.

Älskade fina pojk.

Nu ska jag stoppa om han sen hörs vi

tisdag 11 mars 2014

Idag

Idag är det en sån där dag man bara vill slippa.
En onödig dag som bara tar en massa kraft och energi.
Det är inge särskild dag förutom att jag mår piss.
Saker har en förmåga att bar komma över mig. Det blir som kortslutning i hjärnan och det enda som funkar är att sova.
Det har blivit mycket sova den sista tiden då det är för många stora saker som händer som jag inte vet hur jag skall hantera.
Det är sjukdomar, olyckor,möten , beslut som måste tas, utförsäkringar osv osv.
Att det sen finns 100:- på kontot gör inte saken bättre.
Men jag ska väl vara glad antar jag. Jag lever ju.
Jag har någonstans att bo.
Jag har en fin son som uppskattar att jag finns här.
Men ibland är det bara tungt.

Jag borde gå ut i solen. Men idag är det bara en sån dag att det är svårt att ta sig ut.
Tänk om de som inte vet hur jag har det såg mig i dag. Då skulle de nog förstå.

  

fredag 7 mars 2014

Det går bra nu.
Tänk positivt.
Det blir bättre.
Ja vem har inte hört dessa klyschor?

Förmodligen har nog de flesta hört de. De senaste dagarna har jag hört de och även sagt de ganska mycket.
De stämmer ju på sitt sätt. Det vet man ju.
Men fan va trist det är att ens behöva säga de.

Jag längtar verkligen till den dagen då det bara är vanilj tillvaro.
Bara en dag...snälla.

tisdag 4 mars 2014

Ändringar

Elakartad lungcancer.
Sug på den.

En läkare på thorax kliniken hade visst sagt fel till min syster.
Vilken tur att jag va med henne i dag när hon skulle läggas in.

Slut

måndag 3 mars 2014

Uselt är namnet

Sonen har kärleks bekymmer. Det är ju inte så roligt på nått sätt.  Man känner sig så otroligt maktlös bara. Att säga att det går över känns lite futtigt. Det som tar tag i ett mammahjärta är att han mitt i sitt kaos lägger till att : jag har fan ingenting, och min farsa som behandlar mug som gan gör,  hela min familj är utspridd. Jag har ju ingen ochså händer det här?
Ja vad säger jag då?

Otillräcklig är dagens ord.

söndag 2 mars 2014

Sjukstuga

Jag ligger hemma och är sjuk.
Jag och typ resten av befolkningen känns det som..
I min enfald trodde jag att jag hade byggt upp lite immunitet när vi var borta men det var inte så. I alla fall inte tillräckligt för att hålla bacillerna borta.
Så det är bara att hålla sig hemma och inte göra något alls.
Ungefär som vanligt alltså.

Annars då??

Saker sker av en anledning och det sker det som är meningen har jag hört.
Just nu vet jag inte vilken anledning det är.

onsdag 26 februari 2014

Sonen har fått jobb.
I jobbet ingår att köra bil mitt inne i stan.
Eftersom han inte kört bil på länge och definitivt inte inne i stan,så var han lite osäker på hur det skulle gå.
Eller rättare sagt han va helt blek när han kom hem och berättade det för mig.
Så jag erbjöd mig att åk med som vägvisare och moraliskt stöd.
Så jag tillbringade gårdagen med att fara runt i en bil i innerstan.
Det var en riktigt rolig erfarenhet.
Inte så mycket för att det är så roligt att se stan utan för att verkligen få se hur duktig han faktiskt är.
Så i dag körde han själv. Dock till ett ställe men ändå.

Annars då?
Inget har gått sönder. Inget har tagits ifrån mig.
Så det måste väl vara en bra dag.   

tisdag 25 februari 2014

Å där gick min vinterjacka sönder.

måndag 24 februari 2014

Såattjora

Det går bra nu..
Som fan dessutom.
Eller om jag skall vara helt ärlig så går det åt fanders.

Det är för mycket som händer som inte är så bra så jag kan inte ens ta in saker längre.

Ena syrran är sjuk i lungcancer (godartad)
Den andra olycksfågeln fick komma in på sjukhuset idag igen då en skruv i foten är på väg ut.
En av hundarna håller på att tappa tänder.
Sonen svarar inte när jag ringer
Min dator gick just sönder
En god vän har tagit sitt liv
Min mamma opereras idag för en tarmsjukdom.


Detta är bara en bråkdel av det som sker.
Är det konstigt att man mår dåligt?
Men enligt FK så kan man inte säga att sociala saker påverkar ens mående??
Nä hä.

söndag 23 februari 2014

Inget gjort

Jag har inte gjort ett skapandes något i helgen.
Förutom att ha vart ute med djuren, ätit mat och tittat på tv.
Det är ungefär det tempot som gäller just nu.

Det är rätt skönt att inte göra så mycket heller. Jag har som ingen ork för att göra något heller så är det bra med den saken.


Tänk om det var så enkelt ??

lördag 22 februari 2014

Bloggläsare hjälp !!!

Jag har funderat på en sak nu ett par dagar och jag vet ju att jag har ganska kloka bloggläsare så jag vill ha eran hjälp.
Så här är det.
Jag har en diskussion som innebär eller går ut på att jag verkligen från botten av mitt hjärta äntligen erkänner en sak.
Saken jag erkänner är att jag känner mig ful och fet.
Jag skojjar mest bort det och försöker spela oberörd. Men det är jag inte.
Det är en stor ynnest att för det ha träffat någon som gillar mig trotts det.
Nu till saken.
Jag säger det i en diskussion och den jag pratar med säger att det inte är så. För det finns massor med män därute som skulle bara älska att vara med en sån som mig.
Alltså försvann mina argument till att jag inte är helt bekväm med mig själv.
Är det så att bara för att någon annan säger till en att man duger då försvinner alla ens fasor?
Det är det jag vill veta.


fredag 21 februari 2014


                                                                                                             
                       


Jag skulle våga göra fler misstag nästa gång.
Jag skulle våga slappna av och ta det lugnt.
Jag skulle vara tokigare än jag varit i det här livet.
Jag skulle ta färre saker på allvar.
Jag skulle ta fler chanser.
Jag skulle bestiga fler berg och simma i fler floder.
Jag skulle äta mer glass och mindre potatis.
Jag skulle kanske ha fler verkliga problem, men
färre inbillade.




Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag resa med
mindre packning.
Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren och
fortsätta till senare på hösten.
Jag skulle dansa mer.
Jag skulle åka fler karuseller.
Jag skulle plocka fler maskrosor.


  




                                                                         
.
                                             





måndag 17 februari 2014

Jajjamän

Även jag har gått på 5.2 dieten.
Eller gått på och gått på.
Jag har funderat ett långt tag nu på att göra något å min situation att jag tycker att jag är för tjock.
Och har man som jag, sett sig själv i spegeln mer eller mindre naken i tre veckor så  är det bara att inse att det är dags nu.
Så nu börjar jag lite sakta med att fasta eller inte äta mer än 500 kcl 2 ggr i veckan.
Idag har jag druckit kaffe med mjölk,som vanligt, sen har jag ätit en soppa nu på kvällen. Det har gått hur bra som helst. Så nu är det bara att fortsätta.

Idag hämtade jag hem mina hundar får min mor.
De har nog haft det bra. Det är bara jag som har dåligt samvete för att jag har lämnat de. De sover som två små grisar i sängen. Det är bra det för i  morgon blir det tok trimning på de. Man kan säga att det behövs.

ha det

lördag 8 februari 2014

Snart så

Snart åker vi hem.
Det har vart ett par välldigt intressanta och lärorika dagar här. Både om mig själv och om de i min omgivning.
Det är rätt nyttigt att bli lite påmind om allt bra man faktiskt har hemma?

måndag 27 januari 2014

Tobago

Japp så är det. Jag är på Tobago med Kärleken och goda vänner.
Det är så klart helt magiskt underbart.  Att få vara med den man älskar på en paradis ö är något som alla borde få uppleva.
Som vanligt finns det massa tankar, som varför 3 veckor, hur går det för pojken hemma som fyllde 20, syrran som ligger med benet i vädret hur har hon det. Och syrran som har en tumör i lungan???

Jag vet att jag inte kan göra något, och tro mig jag passar på att njuta.
Det dåliga samvetet tar jag sen.

Jubel och klang från paradiset

lördag 25 januari 2014

Härligt liv just nu

lördag 11 januari 2014

onsdag 8 januari 2014

Lilla lappträsk

I  Lilla lappträsk händer inte mycket. Förutom att springa efter Ylva som behöver olika saker.  Mest behöver hon hjälp in på toa. Så det är inte så mycket att göra. 
Sen att det är otroligt vackert här med vintern gör saken inte sämre.

onsdag 1 januari 2014

Nytt år

Jag ville bara bli älskad av alla mina barn det här året.
Men det blev inte så.

Fifan va det gör ont.

Gott slut.