måndag 14 januari 2013

Tro det eller ej

Men livet går vidare.
Märkligt va?
Idag känns det mesta lite bättre.

Hunden överlever.
Jag far norr över om en vecka.
Sonen letar jobb.
Det är inte lika tungt att leva.
Det känns helt ok till och med.

Idag har jag satt upp ett mål eller jag har satt ett krav på mig själv att tvätta och trimma en av hundarna innan jag far. Det krävs för de ser för trista ut nu. Om man skall åka tåg så länge som vi ska så krävs det att man är lite fin tycker jag. Så slipper jag skämmas med :-)

Sen funderar jag på om jag ska bara baka semlor??

Ang mitt samtal i fredags med mitt rehab ställe kan jag informera följande.
Först är hon inte säker på att jag har hamnat rätt !!!
Jag kanske skall vara någon annanstans. Då detta är ett ställe där man på sikt sisådär 1- 1,5 års tid skall komma ut i någon form av arbete. Minst 25% av sin förmåga.
Ja ni hör ju själva.
Det låter ju bra men för mig som egentligen behöver terapi känns det lite slöseri med min tid. MEN det är FK som satt det kravet nu så då är det så.
Men först skall alltså hon ringa FK och fråga om jag verkligen skall tillhöra det här stället.
Sen efter det skall jag komma tillbaka för ett ytterligare inskrivnings samtal där vi skall gå igenom vad jag kan och vill och klarar av.
Sen att jag redan vet det spelar ingen roll . För nu skall detta göras.
Under tiden gör jag som jag brukar.
Jag fortsätta leva mitt liv.

Över för denna gång.


1 kommentar:

  1. Skönt att det mest känts bättre idag, och att hunden överlever :)
    Ja usch och fy för FK & AF:s alla regler som man ibland vill spy på! Hoppas det blir bra ändå.

    SvaraRadera