torsdag 24 januari 2013

Norrland är vackert som vanligt. Man blir en annan människa här uppe helt enkelt. Det år så.
Eller jag blir det iaf.
De senaste dagarna har gått i matens tecken. Inget ovanligt för oss men nu är det lite extra mycket.
 För vi förbereder inför festen vi skall ha i morgon.
Nu på kvällen kom killarna från Sthlm som skall spela. Varav den ena är min son jag inte träffat på 6 månader,
Det känns jävligt märkligt kan jag säga. Jag orkar inte riktigt känna efter för det gör för ont. Eller det är för svåra saker att hantera helt enkelt.
 Den spontana känslan är att han inte ens vill se åt mig. Ännu mindre prata med mig frivillig. Men vi får se hur det slutar.
Han har faktiskt rätt att göra och tycka vad han vill. Han kommer alltid var min son som jag älskar lika mycket oavsett vad.

Jag kan skriva mer om detta någon annan gång nu är de mest rörigt.

2 kommentarer:

  1. Hoppas det löser sig med dig och sonen!
    Jag skickar lite kramar till dig också!

    SvaraRadera
  2. Hoppas det går bra med sonen! och att du får en trevlig helg :)

    SvaraRadera