torsdag 26 december 2013

Jul

I år tillbringade vi våran dag före jul hos min äldsta son.
Det gjorde vi förra året med och det är väldigt trevligt.
Vi laga mat tillsammans, drack lite vin, pratade massa strunt och hade det bara bra.
Vi hade med oss våran katt Dante.
Det var inga problem förutom att de har en stor hund.
Och jag menar stor hund.
Som har någon form av hund asperger.
Han blir totalt fixerad vid en del saker. Som tex våran katt.
Det uppskattades inte lika mycket av katten.
Men allt gick bra ändå.
Katten var ute hela kvällen och kom snällt och fint in när vi skulle sova.
Sen låg han bredvid sonen kudde  hela natten utan att flytta på sig alls.
Vi kastade ut han en stund innan vi skulle åka.
Efter frukosten fick pojkarna öppna sina paket.

Att få vara med och se det är en glädje som inte går att beskriva.
Även fast jag inte bidrar med så mycket så är det så glada och tycket att det är så roligt.
Lilla Simon var helt uppslukad av en tavla jag fick av familjen.
En tavla som är massa bilder på de.
Han stod och pekade och pekade på olika kort på mig och storebror och sin pappa.

Den glädjen är svårslagen.

Nu laddar jag för att åka ut till Kärleken och fira nyår.

lördag 21 december 2013

Om det skulle vara så att någon har en massa pengar över så här innan jul, och känner att de vill lägga det på en biljett till mig,
Så att jag kan åka upp till Norrlandet och träffa min syster.
Ja då tar jag tacksamt emot det.
Så det så.

Det värsta tänkbara

Lillebror ringer.
- Kan du prata? frågar han.
- eee Ja . Svarar jag.
- Vänta jag ska bara stanna bilen ,säger han.
Redan då hade jag med min katastrof hjärna  fått panik.
-Det är om lillasyster. Norrländskan.
Hon har frontalkrockat med en annan bil och har fått skäras ut av räddnings tjänsten.
Med i bilen var hennes två döttrar, barnbarnet och ett extra barn.
Alla har klarat sig.
Den som råkade värst ut är syster.
Hon klämde fast benet så knät har brutits på tre ställen.
Massa ben i foten gick sönder.
Men alla lever. 

Helt plötsligt får livet och vardagen andra perspektiv.

Det enda som verkligen är viktigt är familjen.
Just nu är det tungt att vara 100 mil från varandra.

torsdag 12 december 2013

Svart

Det är mörkare än lakrits ute nu på kvällen och Kärleken är på herr middag på stor ön bredvid.  Så klart är det lite skrämmande fast jag vet att han klarar sig. Men det är sammtidigt så skönt att sitta själv och tänka sina egna tankar.
Just nu har jag det jätte bra.

Tack

tisdag 10 december 2013

Herr småfågel

Vi har tagit hand om en liten liten kråka. Den var på väg att  bli kattmat.
Men det var inte dags än tyckte vi.

Jag var lite tidig i går till båten som skulle ta mig ut till Ensamheten.
Inga problem tänkte jag, jag kan ju ta en promenad med hundarna.
Jo hej och hå.
Bryggan som båten åker ifrån ligger så långt ut/bort man kan tänka sig.
Man åker tills vägen tar slut och där är bryggan.
Det betyder att det är rätt mörkt där för det är ingen metropol direkt.
Så jag och hundarna gick runt i totalt bäckmörker i ca en timma.
Men det gjorde inte så mycket för vi fick öva på det där med inkallning.

Idag märket vi att Millan va väldig intresserad av att ta sig in bakom en låda under en säng i ett skräprum.
Alltså betyder det att katten har släpat in något spännande.
Typ en liten mus eller så !!!

Efter en stund märker vi att det inte ät en mus utan en liten förskrämd fågel.
Djurvän som han är kan han inte bara släppa ut fågeln och låta naturen ha sin gång. Kärleken alltså.
Så nu har vi den i en katt bur överst i en våningssäng.
Den skall få sova inne i natt sen ska vi kolla den i morgon.

Japp...lite så jobbar vi.

måndag 9 december 2013

Jag förstår att jag har förlorat läsare. För tråkigare bloggare än mig får man leta efter.
Tro nu inte att jag inte tänker på att skriva ibland, för det gör jag. Men.... saker som händer i mitt liv just nu är antingen för personliga eller så är de helt enkelt för tråkigt att berätta.
I Vissa bloggar som jag läser så skriver folk att ditt och datt kan jag inte berätta osv osv. Det tycker jag själv är piss trist att läsa och undrar varför skriver man det överhuvudtaget? ?
Jag skriver det för att mer bara berätta hur det är. 

Idag väntar lite inköp och ett läkar besök. Sen får jag komma ut till Ensamheten. Det blir tyvärr lite fram och tillbaka den här veckan men så är det ibland.
Nu börjar dan.

söndag 17 november 2013

Tilda och jag är i parken.

torsdag 7 november 2013

Nå vad händer

Ja faktum är att det inte händer så mycket just nu. Det är ju bra på alla sätt och vis.
Så klart har jag en masssa saker för mig. Och saker jag bör göra men det är inga stora saker direkt. 
I morgon kommer systra mi ner från norrlandet. Vi skall umgås äta en massa mat och titta på bandy.  Det ska bli riktigt roligt.

"Alla dagar är bra dagar, vissa dagar är bättre."

fredag 25 oktober 2013

Saknar min son

Spela kula

Vi spelade kula på torget en dag,
en liten folkskolegrabb och jag.
Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.
Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,
och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans 
kunde någon säga, var grabben fanns.
Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben glad.
Men nu är han säkert en stor, grov karl,
som släpar och sliter - jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.
Man kan aldrig ändra det fula man gjort.
Man kan inte lämna kulor igen 
och trösta pojkar, som stelnat till män.

torsdag 24 oktober 2013

Tänkte på det

Idag satt jag på den kurs jag går på Alma fhsk. genom UMA.
Många förkortningar där.
Men det är kurs jag går som skall berika mitt liv genom försäkringskassan kan man säga.

Idag vet temat "Självbild"
Jag har som vanligt mina tankat och åsikter. Men det var en synnerligen positiv upplevelse.
Det hela började med att när vi kom in i rummet så låg det en massa svart vita foton på olika saker och föremål och situationer på borden. Vi skulle ta ett eller flera foton som vi tyckte beskrev det som vi är/har/upplever det just nu.
Jag är inte helt av banan helst så nog förstod jag att vi skulle få säga vad de betydde för oss.
Jag hittade två bilder som jag tyckte beskrev eller tilltalade mig.
Det blev rätt roliga och intressanta samtal om våra foton.

Sen pratade vi om vad vi mår bra av !!!
Jag sa direkt att mina barn...och barnbarn mår jag bra av.
Tjejen jag pratade med är absolut ingen jag ens skulle se åt i vanliga fall men hon var bra att prata med.
Hon mådde bra att sätta upp mäl och genom föra det.

Hon sa direkt till mig då att -Annica du är nog en sådan som är en "vårdare". Som mår bra att vårda.

Jisses va det hissnade i magen
47 År gammal och 4 barn senare har en vilt främmande människa sagt till mig att jag är en vårdare för att jag sa arr jag mår bra av att vara med mina barn.
Jag tror att det stämmer.


Tack främmande människa

torsdag 10 oktober 2013

Action Aid

Jag funderar allvarligt på att bli fadder åt en flicka i något land som anser att flickor inte är lika mycket värda som pojkar.
Vad är det för samhälle vi lever i som fortfarande tillåter att det är så undra jag.
Och jag tror att 200:- / månad skulle till och med jag klara av.
Om ni vill läsa mer så läs här.
ActionAid

torsdag 3 oktober 2013

Glädje

Att se sina hundar springa fritt på stigen i skogen är en lycka som är svårslagen. Varje gång vi kommer ut till Ensamheten får hundarna springa fritt en stund. Det beror på om det finns andra ute vi kan störa eller inte. Men när de väl får rusa iväg i fri fart och i total galopp kan man inte annat än att bara njuta av deras glädje. Det är en lycklig känsla jag har med mig ofta

måndag 23 september 2013

Att bo i skärgården

Jag har lovat lilla familjen att hjälpa till nu när de ska flytta igen. Mamma M ville ha hjälp i morgon med lite saker. Så mitt i sågandet av takpanel så packade jag ihop mig och hundarna och åkte in. Nja åkte in och åkte in. Det blåste helvete på sjön så kapten bad oss sitta ner i båten. Bara det kändes ju bra. När vi precis skulle lägga till där vi har bilen ropar de ut att vi inte alls ska lägga till där. Vi ska tydligen inte lägga till alls. Vi ska inte ens ut igen utan vi ska till Stavsnäs. En riktig skit håla!  Men vi som har bil vid den andra bryggan får åka taxi dit. Sen fick vi kaffe.  Tack Waxholmsbolaget

lördag 21 september 2013

torsdag 19 september 2013

Vi höstrustar på Ensamheten för fullt. Det börjar bli kallt och löven faller.  Jag gillar det på ett sätt sammtidigt dom det är lite sorgligt att sommaren är slut. Men nu börjar nya tider med svamp plock och annat höst mys. Vi har dessutom äntligen kommit igång med sovrums renovering. Mitt i allt så kom hjälpen och hans fru och bjöd på middag med tillhörande bastubad. Så vi var tvungna att umgås. Stackars oss. 

onsdag 4 september 2013

Älskade unge

Idag blev mitt minsta barnbarn ett år. I min värld är det större än att en president besökte Sverige

tisdag 3 september 2013

Jag vet inte varför men jag tycker inte att jag har så mycket att skriva om längre. Livet rullar lixom på. Så klart finns det saker som sker. Men de verkar så ointressanta.  Nu kommer Kärleken och hämtar mig tex för jag ska in till stan. Men ni kan få en bild så ni ser hur jag har det.

fredag 16 augusti 2013

Stigar

Den här stigen är en helt vanlig stig i en skog på en ö i skärgården. Drn har  använts av folk i urminnes tider.  Den enda skillnaden på den här stigen och andra stigar är att drn har används av en människa som har vart med att påverka mitt liv.
Jag blev ju omhändertagen när jag var 13 år. Den människan som var inblandad i våra familj efter det är den som har gått på den här stigen.
Jag fick reda på det härom dagen och det är en märklig känsla.  Men bra. Den människan var nämligen en bra människa.
Men jag kan inte låta bli att tänka tankar som att jag undrar om hon åkte hit ut helgen efter de hade beslutat att omhändert min då nyfödda lillebror.  ( Det var ett bra beslut iof. Han har haft ett mycket bättre liv där han hamnade än han skulle haft hemma)
Då tiden kommer som närmare.
Då tiden blir på något sätt verkligt.

Jag hopas hon hittade frid och styrka här ute, så hon orkade fortsätta sitt jobb.

onsdag 14 augusti 2013

Ensamheten

Jag stod just alldeles nyss med händerna långt ner i våra potatis odling. Vi har i år gjort en liten potatis odling med hjälp av pallkragar.  Det har blivit jätte bra. Nu är det dags att skörda och Kärleken är ute och åker på sin årliga mc semester.  Så då tyckte jag sonen kunde få njuta av lite äkta färskpotatis nu när han ska hem. När jag väl stod där brakade det till på himlen så det skallrade i skogen.  Åska.  Som tur är så är jag inte direkt rädd för åskan utan jag tycker bara det är mäktigt och ännu mäktigare blir det när man står där med händerna i sitt eget potatisland.

tisdag 30 juli 2013

Vissa dagar villl man bara gå runt i morgonrock. Då gör man det. 

onsdag 24 juli 2013

Ilska och värme

Det är få saker som kan få mig riktigt, riktigt arg. En sak är människor som inte är helt ärliga och som utnyttjar andra för att framstå som bättre själv.
Tyvärr är det så att jag har en sådan i min närhet.
Eller närhet och närhet.
Det är en människa jag inte alls vill ha att göra med men genom olika omständigheter måste jag det ett tag till.
Men för att jag ens ska kunna prata med människa så krävs det en hel del in och ut andningar. Sen får man göra det man kan för att inte fullständigt gå i taket av ilska.

Jag hoppas verkligen att ingen av er behöver ha en sådan i er närhet. Men om ni har det .... spring.
Gör allt ni kan för att bli av med människan.
Nog om det.
Det är varmt och jag spenderar ett par dagar i stan. Det är inte ok.
Men det har vart ett måste då jag har vart på ett möte osv.
Men förhoppningsvis får jag komma ut till Ensamheten i morgon igen.

söndag 14 juli 2013

Efterlängtat möte

Idag kom då dagen då jag fick träffa min nu 21 åriga son. Idet ingick även ett samtal med pappan.
Det gick bra kan man säga.

Det finns 1000 saker man kan säga om det. Men allt det ligger bakom oss nu.
Nu gör vi om och gör saker bättre i  vår relation så att det blir bra för alla.
Det känns bra i alla fall.

Det har vart full rulle hela helgen och en massa känslor som har gått upp och ner. Så nu lägger jag ner för den här helgen då jag inte kan ta in mer,

Jag kan bara säga att jag är oerhört glad och tacksam för de nära och kära jag har.
Tack för att ni finns.

måndag 8 juli 2013

Förlåt mina trogna läsare för den urusla uppdateringen på sista tiden.
Det beror mest på att det flyter på och livet leker just nu.
Lite märklig känsla men så är det.
Så klart är allt inte vanilj men så mycket det går just nu.

Jag är på Ensamheten och bara har det bra och sonen söker jobb. Helt i sin ordning.

Jag går då och då på någon form av rehab eller va det nu skall vara. Det går väl så där.
Mest för att de verkar ha tappat bort mig ett antal gånger och nu är min coach det mest självgoda man har hittat. Men det blir nog bra.

Nu ska jag somna till en film då jag inte får sova med han jag är van att sova med.

torsdag 4 juli 2013

Fylla år

Jag fyller år idag , 47. Skit fånig ålder enligt mig. Men någon måste göra det så jag gör det i år. Det enda jag önskar mig är att jag får höra av alla mina söner. Fånigt va... men så är det. Jag återkommer om det blir så eller inte. Jag tippar på att det inte kommer bli så. Det är trist
Men jag är oerhört tacksam ändå. Jag får sova med min älskade kärlek i natt. Är det några som hör av sig kommer jag jubla av glädje. Oavsett när.

måndag 1 juli 2013

Katten njuter för fulla muggar. Så till den milda grad att han sover upp och ner på en trapp.

onsdag 26 juni 2013

Semester

Igår åkte lillsonen och några vänner till Italien. Det kändes lite märkligt att packa ihop lägenheten och stänga dörren och veta att det är helt tomt där nu. Men det är så skönt att äntligen få vara helt ledig och bara få vara på Ensamheten med Kärleken. Så det känns lite som semester. Det började bra med strålande sol och kalas hos trevliga kamrater. Idag gör vi inte ett smack men det är vi värda.

söndag 23 juni 2013

Midsommar

Även detta år blev midsommar nästan som vanligt. Med trevligt sällskap mycket skratt sol och god mat.  Dessutom har jag badat redan. Jisses va det var skönt. Det kommer badas mycket i år
Nu blir det en stads resa för oss. Först ska båten lämnas in sen åker lillsonen till Italien med sina vänner. Så jag vill bara pussa på han innan han far. Sen är det dags att ta tag i renoveringen här. Det är en del att göra. Men kul ska det bli.

tisdag 11 juni 2013

Just nu sitter jag och stirrar på en lugn och helt stilla båthamn. Vi är Båtvakt. Det är rätt skönt då den senaste veckan har vart rätt intensiv med student firande och Ullareds farande. Syster och hennes barn fick sova i min säng för det var enklast så. Vilket betyder att jag , förutom i går natt, inte har sovit i en riktig säng på en vecka. Inte inatt heller alltså. Men det är rätt ok. Det ska bli desto skönare när jag väl får göra det. Senare i dag ska vi åka till Ikea. Det kan bli spännande. Det ska ut lite mer garderober till Ensmheten så vi passar på att fixa det när vi nu är istan. Ja just det. Jag ska ju arbets rehabas med.

onsdag 5 juni 2013

Min fina yngsta son som tar studenten. 
Trotts en massa motgångar och annat som har hänt så har han äntligen gått ut skolan. Dessutom med fulla betyg. Det är bra gjort.
Vi hade en jätte trevlig eftermiddag med en massa fika och smörgåstårta. Så klart.
Sen tog vi en massa kort på olika delar av familjen.
Här under är nästan alla mina killar. Tyvärr kom inte den förlorade sonen. Men resten av de fina var här.


tisdag 28 maj 2013

Är det inte typiskt???

Jag har väntat på min sk arbetsförmåge utredning sen september förra året. Att den skall komma igång och att man från försäkringskassans håll äntligen kan bestämma sig vad de vill göra med mig.
Nu... när sommaren börjar så börjar den.
Nu skall jag alltså till en början simma två gånger i veckan och en gång i veckan skall jag gå på avslappnings övningar.
Hur man skall komma fram till hur stor min arbetsförmåga är av det vet jag inte. Men så är det.
Men det verkar fortfarande vara lite si och så med själva starten.
För nästa vecka kan jag inte. Det talade jag om för min coach !!!
Det var inga problem enligt henne.
Sen slutar vårschemat så det blir ett nytt schema under sommaren.
Om just min "kurs" med avslappningsövningar finns kvar då vet jag inte.
Ja ni ser ju själva.
Just detta är det jag INTE behöver.

Nästa vecka kommer älskade lillasyster och hennes flickor ner från norr för att vara med och fira sonen som tar studenten.
Det kommer bli jätte bra.


lördag 18 maj 2013

Katten är inte det minsta rädd, eller blyg för att ta för sig. Att sitta på 4hjulingen och tvätta sig var tydligen ett bra beslut.

torsdag 16 maj 2013

Städning

I snart två veckor har det städats och kastas saker.
Kärleken har ju gjort sig av med sin lägenhet och flyttat ut till Ensamheten på heltid.
Vilket har inneburit att vi har vart i lägenheten och tömt den.
En del saker har vi tagit ut till ön och en del har jag tagit hit hem till mig,.
Det har inneburit att jag har röjt här hemma och kastat en massa saker.
När jag har gått runt här hemma har jag haft en del tid att funderar.
Det är nog nyttigt att kasta saker. Både i sitt hem och i sitt inre.
När man har röjt och sorterat och plockat undan och tillslut inser att en del av ens liv inte längre ska finnas kvar, infinner sig en del sorg.
En del av ens liv bara vräker man ut på soptippen.
Alla dessa saker man har kämpat för att få ihop.
Alla dessa saker man har en relation till.
De bara vräks iväg.
När man står där och ser sakerna försvinna ner i olika containrar så inser man att man kanske inte är så beroende av saker ändå.
Jag känner så i alla fall.
Jag har svårt att skiljas från saker men när jag väl gör det så känns det inte alls.
Märkligt men befriande.

Nu blir det Ensamheten ett par dagar.

måndag 13 maj 2013

Livet går vidare

Det är ju så med livet.
Att det händer saker man inte kan styra över.
Men det betyder ju inte att det är dåligt. Verkligen inte.
Det trista i det hela är att alla människor man har runt sig inte hänger med. Eller vill vara med på de förändringar som sker.
Men vad gör man om man trivs med sin egen tillvaro och man vill ta tillvara allt det fina och goda i livet just nu?
Jag vet att det låter lite kryptiskt. Det är det väl lite med men det är sånna funderingar som  dyker upp när jag är ensam hemma.

söndag 5 maj 2013

Vi har haft ett par fantasktiska dagar på Ensamheten. Dock inte helt ensama den här gången. Vi har haft barn och barnbarn som har hälsat på några dagar. Som tur va har vi haft fint väder så vi har vart ute mycket. Nu åker vi hem och packar klart Kärlekens lägenhet så den blir tom. Sen börjar det nya livet med att ha mannen på ön. Men det blir bra.

torsdag 2 maj 2013

Nu är vi på Ensamheten och bara myser ett par dagar. Det behövs det.

söndag 28 april 2013

Ensamheten

Jag har tillbringat helgen på Ensamheten.
Älskade Ensamhet.
Med Kärleken
Älskade Kärlek.

Vi har bara myst och umgåtts och ätit och druckit och pratat en hel del.
Man behöver såna helger ibland.

Nu skall vi röja i hans lägenhet ett par dagar då han skall vara ute därifrån snart. Sen drar vi ut igen.

tisdag 23 april 2013

Idag skall jag göra något kreativt.
Vad vet jag inte än vad det blir än,men det har legat och grott ett tag nu.
Få se om det blir att sy en väska eller så ska jag kasta saker.
Jag får se.

måndag 15 april 2013

Jag borde väl skriva något

Jag har skrivit det förr och det stämmer, att när man/jag mår bra så har jag inte lika stor behov av att skriva av mig.
Så klart är allt i mitt liv ingen räkmacka direkt men just nu känns det bra.
För att sammanfatta utan att lämna ut några detaljer så har jag och Kärleken bestämt oss för att på något sätt fortsätta eller påbörja vår relation igen.
Jag vet ju med mig att jag har många saker jag behöver arbeta på. Vissa av dessa saker är av sådan art att jag aldrig kommer att lära mig det om jag inte är i en relation. Det är i själva närhetens art som problemet ligger sas.
Båda vi två känner att vi är beredda på att jobba på det.

Vi tillbringade helgen ute på Ensamheten själva och det var verkligen nödvändigt.
Nog om det.
Nu kör vi vidare

tisdag 9 april 2013

Bandy

Bara så ni vet så kan ni börja förbereda er på att det kommer att bli mycket bandy i min blogg nästa säsong.
Systersonen skall flytta och vi bandy proffs på riktigt i Uppsala till min förtjusning och hans mors stora sorg.
Han kommer att spela för Sirius bandy och det står så här om han.


Dessutom har Sirius, enligt Söderman, i konkurrens med flera andra klubbar lyckats plocka åt sig Daniel Sandberg, 23 år, från HaparandaTornio.
– Ett fysiskt praktexemplar. Han är genombrottsstark och brukar ordna många straffar för sina lag. Han gjorde en hel del poäng för Haparanda.
Sandberg kan användas släpande forward eller som offensiv mittfältare.
– Det som kännetecknar alla tre är att de är ruskigt bra skridskoåkare och att de älskar sporten, säger Söderman.

söndag 7 april 2013

Det är inte världens roligaste plats direkt. Men vad gör det i dag ?

torsdag 4 april 2013

Im a live


måndag 1 april 2013

Tiden eller möjligheten för mig att göra ingenting verkar oändlig.
Så jag fortsätter med det. Att inte göra något.
Om man har sovit en hel natt och vaknar kl 12. Tar ut djuren och fikar lite. Om man efter det känner att man vill vila lite till. Ska man göra det då?
Jag kan meddela att jag ska det.
När det är fullt huvudet så måste jag sova mycket.

söndag 31 mars 2013

Jag är ju ingen stor fan av det här med helger. Särskilt inte de helger där det förväntas att man skall umgås som familj.
Den här Helgen har jag i alla fall tagit mig ut till mina älskade barnbarn. Vi passade på att köra dit så sonen ville övningsköra.
Jag hade fixat lite påskägg till de för de ska de ha. Den lille gillade skalet mest och fattade nog inte ens vad han hade fått. Men så skall  det vara.
För att göra något som vi gillar så skall jag och sonen äta kräftor.
Vi kanske skall ha det som tradition i våran familj?

Ensam är inte stark. Kom inte och inbilla mig det.

måndag 25 mars 2013

38500 människor är jätte många.
När de är på samma ställe samtidigt känner man sig inte direkt ensam.

Jag hade alltså turen att få kommaiväg på bandy finalen i Friends arena.
Goda fina vänner som veta vad man vil och behöver är ovärderligt.
 Sen vann ju Hammarby med och det gjorde juice saken sämre.

 Idag har jag vart på begravning.
 Om man kan säg att en begravning är fina så var den här det.
En ung man gick bort alldeles för tidigt men det var hans liv. Han var till stor glädje för många människor.
 Jag tror aldrig jag har sett så många bajare på samma ställe utan att det har vart match. Mycket respektfullt till den avlidne som var stora hammarbyfans.

Värst

Jag läser i perioder olika bloggar. Det är allt ifrån människor jag känner och en del sök kändisar och sen har jag hittat ett par Goa människor jag följer bara för att jag tycker det är roligt.
Ibland snöar jag bort och jag följer olika länkar och hamnar lite överallt.
Det som slår mig ofta är att de flesta anser att de alltid har det värst. Att just de har vart de struligaste tonåringarna eller att de har minsann har vart med om det mesta.
Det är nog sant jag betvivlar inte det alls. Men att läsa om en 25 åring som skriver "när jag var ung" det får mig att må lite illa.
Kan det vara så att vi har så dålig insikt i våra och andras liv att vi tycker att det just jag har vart med om är så unikt.
 Det är ju bra på ett sätt men jag får tyvärr den uppfattningen att man sätter sig själv på lite för höga hästar och tro att man minsann är en så mycket mer speciell person att man är egentligen är. För vem har inte vart med om en massa och vem har inte en historia som är unik? Och är någon verkligen mer eller bättre eller något annat mer än någon annan?
Eller är det bara jag som blir sur och irriterad för att form vill framstå som mer speciella än de är ?

onsdag 13 mars 2013

Det går bra nu

Jag har inte hört från min tjej på den där folkhögskolan jag skall gå på så jag ringde idag.
Det visade sig att hon har slutat och det är inte någon son vet vem som har fått mitt ärende. De har helt enkelt tappat bort mina pappret igen. Jag fanns inte ens med i registret.
Jag vet faktiskt inte vad jag skall säga. Ska man skratta eller ska man gråta ? Det är frågan.

Idag åker sonen och hans vänner på en Ålands tripp. En av vännerna har det som student fest så de åker tillsammans ett gäng. Så jag får vara hemma själv en kväll. Inte mig emot alls.


Jag har inge roligt alls att berätta. Förutom att jag var och träffade mina småkillar i går. Det piggar upp livet rätt rejält.

tisdag 5 mars 2013

Sorg

Jag läste igenom min blogg idag för det var något jag letade efter.
Då slog det mig att det var en ganska sorgligt blogg. Ett sorgligt liv helt enkelt.
Jag läste att jag för ca 3 år sedan inte fick träffa min son.
Det är samma i dag.
Det tär på mig lik mycket idag.
Jag undrar hur jag ens orkar att fortsätta.

Det finns svar.
Det finns glädje ämnen.
Men det tär på en att inte få träffa sitt barn.

Men det ska gå.
Det måste gå.

Men om du läser det här Zeus så vill jag att du ska veta att jag saknar dig.

lördag 2 mars 2013

Är det inte märkligt det här med relationer?
Jag tänker nu inte på någon särskild relation. utan relationer i allmänhet.
Först har man någon form av relation sen kan den bara genom ett trollslag försvinna.
Sen kan man ha en relation med en människa som aldrig tar slut fast man nästan aldrig ses.
Nästa relation kan se helt annorlunda ut. Där kanske den ena har och vill mer än den andra.
Alltså ha en relation.

Vad är egentligen att ha en relation?
Vad betyder det och vilka förpliktelser har det?
Framför allt..... hur  gör man?

tisdag 26 februari 2013

Jag kom inte ut till mina småkottar. Jag tror inte att det är någon bra ide när jag inte känner mig helt frisk.


Sen börjar min gamla hund bli skruttig. På riktigt.
Det är läskigt som fan.
Hon börjar bete sig annorlunda och hon är mycket tröttare än förut.
Igår bäddade hon ner sig med katten. Det har aldrig hänt förut.
Idag ville hon sova på mina ben. Alltså på mina ben.

Sen funderar jag mycket på det här med att leva sitt liv.
Vad är det?
Hur gör man?

måndag 25 februari 2013

Jag vet inte vad som händer men nu är det dags för en ny förkylning.
Fifan va less jag är på det nu.
Tydligen har jag vart konstans sjuk nu i en månad. Det är fan inte ok.
Men det är inte så mycket att göra förutom att äta frukt och vila.

Jag skulle gör mig till och dammsuga härom dagen. Så klart gick själva handtaget sönder så jag kunde inte fortsätta. Som tur var gick det att beställa bara ett handtag.Så då gjorde jag det.
Intressant liv jag har va?

söndag 17 februari 2013

Den här jävla förkylningen verkar ha satt sig fast.
Jag känner mig bättre en halv dag sen är det kört igen.
Jag är rätt trött på att vila nu men det verkar vara det enda som gäller.

Igår var jag på tjej middag hos min väninna som bor bara ett stenkast iväg från mig.
Trevligt som attan med god mat lite schlager och massa skratt. Man behöver det ibland.

Idag var jag och bror min och tittade på Daniel som spelade bandy i Gustavsberg. Synnerligen trevligt.
Både att se på bandy men det var trevligt att umgås med bror med.

Fy vilket ointressant inlägg, jag ber om ursäkt för det men just nu kommer det inte nå vettigt ur den här skallen.
Så klart är det en massa som rör sig där inne men en del saker skall helt enkelt inte skrivas i ord.
En del saker måsten man tänka på fler gånger så man vet vad det ör man menar egentligen.
Ja jag tror ni förstår.

tisdag 12 februari 2013

Äntligen

I dag kom jag iväg till tandläkaren.
Äntligen.
Inte en krona la jag ut heller.
Det kommer senare men än så länge så är det bara undersökningar som gäller och då betalar man inte.
Inte mig emot.
Sen ska jag röntga munnen och efter det blir det ett till samtal om vårdbehovet.
Sen kör de igång med renoveringen.
Jag går alltså på tandläkarhögskolans student mottagning.
Både för att det är billigare och sen är jag inte så rädd att gå till tandläkaren så mig kan de få öva på.

Annars då?
Jo tack det går framåt med sjukdomen och nu är jag helt slut efter en dag på vift.

söndag 10 februari 2013

Sakta sakta men säkert går det år rätt håll. Alltså själva influensan är på tillbakagång.
Jisses kan jag säga det har inte vart någon lek.
Men fast jag har legat här hemma som en padda så rullar tydligen livet på där ute. Märkligt det där.
Besvikelser och glädjeämnen fortsätter att komma i en aldrig stannande ström verkar det som. Det spelar verkligen inte roll att jag inte gör något. Att jag bara ligger hemma i sängen så drabbas jag av livets jävligheter iaf.
Jag är så innerligen trött på att bli less och besviken på folk.
Vad skall man göra för att man inte skall bli det någe mer?
Jag vill inte veta allt som kommer till mig. Jag vill inte.
En stuga i skogen. Det är vad jag skall ha.

torsdag 7 februari 2013

Äntligen

Sakta men säkert blir jag något bättre.
Jag har idag duschat och bytt sängkläder. Jag hade till och med lit energi över till att dra runt damsugaren en sväng. Det behövdes.
Jag packade upp min väska jag hade med mig till norr idag. Det säger en del hur jäkla dåligt jag har vart.
Men skam den som ger sig. Nu verkar det lätta lite.
Jag gjorde en klassiker idag med.
Sonen är ju sjuk med så jag ville göra nått snällt till han så jag fixade kyckling soppa. Det skall man tydligen äta när man är sjuk.
Jag har aldrig gjort det förut så det var bar att googla lite och hoft ihop något. Men han sa spontant att det var jätte gott. Själv har jag ingen smak än så jag vet inte. Men det var lite kul.

Nu är det sängen som gäller en stund får vi se hur jag mår i morgon.
Sköt om varandra

söndag 3 februari 2013

Det här är nog något av det värsta jag har varit med om vad gäller att ligga däckad i influensa.
Som tur är har sönerna vart här och hjälpt till. Annars vetefan hur det hade gått. Jag ligger alltså helt utslagen i sängen och dricker ingefärste och kollar på alla serier jag inte ens tittat åt förut på datorn.
Jag vet att man inte ska tänka så men jag ser också att för varje gång jag stapplar mig upp till toan eller köket så förfaller det bara mer och mer här hemma. Alla dessa små saker som man egentligen inte tycker är så mycket är mycket tillslut. Eller det är mycket märker man när de inte görs.
Det måste jag sen ta tag i när jag blir frisk. Tjo ho va det inte känns inspirerande. Men det är ju kul när det är rent och fint.
 Det tar jag då

Nu ska här tittas mer på datorn.

torsdag 31 januari 2013

Obegripligt

Jag skulle av någon anledning kolla något i pärmen med massa papper från socialtjänsten om vårat ärende från när vi var små.
Det är ingen rolig läsning kan jag lova.
Det enda som är bra med att läsa där att inse hur långt man har trotts allt har kommit.

Nu får ni ett utdrag:
781017
Hembesök tillsammans med Kjell B
Vi träffar IL och minsta barnet, senare kommer S med en kompis, även A kommer hem men gick ut med hunden på uppmaning av IL.
IL berättar att B den här gången druckit mest varenda dag, att det ofta blev bråk. B var högljudd och barnen blev skrämda. Efter ett gräl gick B ofta ut. De sov på saken och diskuterade nästa morgon att det var dumt och och var vänner igen, till nästa bagatell utlöste nytt gräl.
På torsdagen hade B fått veta att han var utskriven på försökspermission på 6. Mån. Efter ett gräl på kvällen försvann B till stan trotts IL s protester( på natten grips han av polisen och har återigen förts till Sidsjöns sjukhus) K talade om våran kontakt med skolan och ungdomsvården och underströk det allvarliga läget. IL tala om att hon hade låtit S meddela ungdomsvården att de kunde ha öppet igen ett par tre månader till B var tillbaka.
K talade om att B inte kunde bo hemma hos de med hänsyn till barnen.
IL : vad händer om han kommer hem i så fall?
K barnen blir omhändertagna som en sista utväg.
IL tala om att hon hade försökt förmå B att inte dricka. Hon hade tagit ifrån honom nycklarna och sagt att han inte fick bo hemma om han drack. Men han tog ju barnens nycklar och de vågade inte säga nej. Jag sa åt barnen att de skulle säga till B på morgonen att han inte fick dricka, men det gjorde de inte. Det är bara jag som vågar säga nej till B han är inte van vid det.
K frågade om I L hade någon att prata med, det hade hon inte.
Vi kom överens att I L skulle ringa L på måndag.


Ja nog är det märkligt att man ens har överlevt.
Jag tycker inte att man skall skylla saker på en dålig barndom. Men då vill jag också veta hur man gör för att komma över sånt här?
Vem tror att man kan spela normal efter ha levt med sånt här?
Jag är bara glad att det inte är så där mer.

onsdag 30 januari 2013

Att åka tåg ca 12 timmar bättrar inte på förkylningen direkt. Nästan tvärt om faktiskt.
men med lite alvedon. nässpray och hostmedicin tog jag mig hem.
Jag fick till min stora stora lättnad skjuts hem från T-centralen.
Tack fina du. <3 p="">Sen blev det att kracha i sängen en stund.
Nu ska jag bara inte göra något. Som tur är finns sonen och flickvännen hemma så de fixar både hundarna och maten.
Ibland har jag det bra.

måndag 28 januari 2013

Sjukt va

Här ligger jag och är sjuk. Jag har inte vart så här dålig sen jag vet inte när.
Resten av klanen har vart och badat tillsammans och hjälpt systerdottern att flytta. Själv ligger jag hemma med feber och hostar och är allmänt krasslig.
 I morgon skall jag ta mig hem. Det kommer att bli en pers kan jag lova.
Annars har den här resan vart helt underbar som vanligt. Den har egentligen bara bekräftat mina tankar som jag har haft länge. Den att jag nog skall flytta hit upp när sonen flyttat hemifrån och barnbarnen blivit lite större. Jag vill att båda skall veta vem jag är innan jag flyttar. Så de kan komma till mig sen. Det blir ju inte som nu men det blir på ett annat sätt. Jag tror inte att det blir sämre.
Men inget är bestäm alls än. Jag vet bara att jag trivs här. Jag mår ruskigt bra.
Ingen ångest eller annan skit.

Det känns så där att det kommer blod när jag snyter mig. Men det gör det nu. Stackars mig.


söndag 27 januari 2013

Det är så här man vet att man är i Norrlandet

torsdag 24 januari 2013

Norrland är vackert som vanligt. Man blir en annan människa här uppe helt enkelt. Det år så.
Eller jag blir det iaf.
De senaste dagarna har gått i matens tecken. Inget ovanligt för oss men nu är det lite extra mycket.
 För vi förbereder inför festen vi skall ha i morgon.
Nu på kvällen kom killarna från Sthlm som skall spela. Varav den ena är min son jag inte träffat på 6 månader,
Det känns jävligt märkligt kan jag säga. Jag orkar inte riktigt känna efter för det gör för ont. Eller det är för svåra saker att hantera helt enkelt.
 Den spontana känslan är att han inte ens vill se åt mig. Ännu mindre prata med mig frivillig. Men vi får se hur det slutar.
Han har faktiskt rätt att göra och tycka vad han vill. Han kommer alltid var min son som jag älskar lika mycket oavsett vad.

Jag kan skriva mer om detta någon annan gång nu är de mest rörigt.

måndag 21 januari 2013

Hundarna och jag åker tåg. Bara en timma sent från sthlm. Men nu så.

söndag 20 januari 2013

Förbereder

Nu ligger jag bara i sängen och förbereder mig inför min maraton resa i morgon.
Det bär nämligen norr över för min del.
Det ska bli så roligt att få träffa norrlandsfamiljen igen. Det är alldeles för länge sedan.
Så nu är det bara vila som gäller och sen i morgon är det lite mer förberedelser som packa och fixa det jag skall äta på själva resan.
Jag återkommer nog om den mer under själva resan för det brukar vara en upplevelse utöver det vanliga.

torsdag 17 januari 2013

Bra dag.
Dock lite snurrig i huvudet.

Jag har ju bytt medicin innan jul. Den verkar funka faktiskt. Eller så kanske man inte ska säga men det är lixom stabilare i själva kännslo stormarna.
Tyvärr har jag inte kunnat lösa ut de på ett par dagar så då snurrar det lite i skallen av att jag inte har tagit medicinen.
Men det löser sig igen när jag kan hämta ut de igen.
Men det känns bra som sagt. Dock lite snurrigt.


Jag var och pratade med min tjej på psyk idag och det är alltid så bra. Jag har ju gått där ett par år så jag behöver inte förklara mig eller så. Hon vet vad saker handlar om och vilka folk är.
Det är så skönt.
Idag pratade vi inte om nå viktigt men det är bra ändå.

Nu skall Millan få sig en liten dusch sen blir det kväller.

En bild på Millan på sin favvo plats, längst föröver som någon form av skeppshund.



onsdag 16 januari 2013

Lite skoj är det att jag har en jäkla massa läsare här men jag har ingen aning om vilka ni är.
Men det är nog lika bra det för annars skulle jag nog bli begränsad i det jag skrev. Fast jag inte har någon anledning att få det.

Men här får ni en bild från en av de vackraste ställen jag vet.


Visst var det ett helt logiskt inlägg?

Jo juste. Jag har trimmat båda mina hundar men bara tvättat Gibson. Det tar ju ca 1.5 tim att kamma han efter själva duschen så det blir bara en hund per kväll som får tvättas. Men båda är trimmade och snart resklara.
Fifan vilket spännande liv jag har.

måndag 14 januari 2013

Tro det eller ej

Men livet går vidare.
Märkligt va?
Idag känns det mesta lite bättre.

Hunden överlever.
Jag far norr över om en vecka.
Sonen letar jobb.
Det är inte lika tungt att leva.
Det känns helt ok till och med.

Idag har jag satt upp ett mål eller jag har satt ett krav på mig själv att tvätta och trimma en av hundarna innan jag far. Det krävs för de ser för trista ut nu. Om man skall åka tåg så länge som vi ska så krävs det att man är lite fin tycker jag. Så slipper jag skämmas med :-)

Sen funderar jag på om jag ska bara baka semlor??

Ang mitt samtal i fredags med mitt rehab ställe kan jag informera följande.
Först är hon inte säker på att jag har hamnat rätt !!!
Jag kanske skall vara någon annanstans. Då detta är ett ställe där man på sikt sisådär 1- 1,5 års tid skall komma ut i någon form av arbete. Minst 25% av sin förmåga.
Ja ni hör ju själva.
Det låter ju bra men för mig som egentligen behöver terapi känns det lite slöseri med min tid. MEN det är FK som satt det kravet nu så då är det så.
Men först skall alltså hon ringa FK och fråga om jag verkligen skall tillhöra det här stället.
Sen efter det skall jag komma tillbaka för ett ytterligare inskrivnings samtal där vi skall gå igenom vad jag kan och vill och klarar av.
Sen att jag redan vet det spelar ingen roll . För nu skall detta göras.
Under tiden gör jag som jag brukar.
Jag fortsätta leva mitt liv.

Över för denna gång.


söndag 13 januari 2013

Jag gillar inte att gråta. Undrar varför jag gör det så mycket nu då för? ?,

lördag 12 januari 2013

Svaret på förra frågan är att: man går vidare, för den man trodde man ville leva med inte var den man trodde. Eller rättare sagt.  Tro inte att du känner någon förrän ni har gjort slut för det är då det visar sig vem man egentligen är.
En av de tjejer jag bodde med för en herrjösse massa år sedan hade en "lista" på egenskaper hon tyckte att sin blivande partner skulle ha. Det var saker som hon i sitt liv ansåg rätt viktiga egenskaper hos en partner.
Jag kommer inte riktigt ihåg alla saker men det var bla.
-Supa personen berusad för att se hur den betedde sig i berusat tillstånd ( det var viktigt för henne att veta hur han var då)
- Resa med personen. ( om man kan rea ihop kan man tydligen leva ihop)
-Ta med till sin familj.
Sist men inte minst så tyckte hon att man skulle göra slut på förhållandet.
Jag har alltid tyckt att det har vart lite snurrigt. Men med åren så har det mer och mer visat sig att det stämmer.
För ingen visar sitt rätta jag som ett ex. Eller så kanske man ser exet med lite mer nyanserade ögon när man inte är så kär längre. Jag vet inte vilket som stämmer mest.
Men sant är det.

Nog om det.
Jag vakande i morse som vanligt. Men det blev ingen vanlig dag.
Min yra hund hade bajsat inne. Inte en, inte två utan fem gånger. Och kräkts.
Så det var bara att ta henne till veterinären.
Efter många om och men så beslutade de sig för att hon har en infektion i kroppen. Vart vet man inte då hon inte visar att eller om hon har ont. Men det visade sig på något blodprov.
Så nu skall virrpannan äta penicillin och sen skall hon bli som ny.
De trodde inte att det hade någon med kramperna att göra utan att det var olika saker. Men helt säker kan man inte vara.
Så jag ber en stilla bön till alla de makter som finns och inte finns, bara hunden får bara kvar ett tag till.


Sa jag att jag va på inledande samtal på min rehab i dag?
Nä hä ???
Jag va på inledande samtal på rehab idag.
I projektet jag skall vara med i har det skett en om organisation så de är inte säkra på hur den nya situationen kommer att bli. OM det nu var så att just jag skulle börja där. För det kanske inte var för mig ändå.
NO SHIT???
Om bara folk visste vart alla dessa skattepengar till all rehab går skulle det bli revolution . Tro mig.
Det är ett skämt.
Men nu ska hon (om jag verkligen skall tillhöra de) höra av sig till mig näst nästa vecka.


Hur jag mår?
Fin fint.
Fins det ingen som har mer skit jag kan få?



fredag 11 januari 2013

Piss helvetes jävla skit ångest.

Brorsan till min brorsa är hittad död på en åker. Ja det låter lite märkligt men min lillebror har vart fosterbarn hela sitt liv. I den familjen fanns det fler barn som han ser som sina syskon. Så klart.
Det är den broren som är hittad död nu.

I morgon skall jag på det första samtalet på min rehab. Det låter mer glamoröst än vad det är kan jag lova.
Rehab??

Vad gör man om man inte kan leva med den man vill leva med?

torsdag 3 januari 2013

Jag har inte orkat skriva på ett tag. Mest för att jag inte har så mycket att berätta.
Det händer inte så mycket i mitt liv just nu. tiden går och en ny dag börjar. Sen börjar det om.
Så känns det.
Men snart händer det saker då jag skall på ett inledande samtal på folkhögskolan jag skall börja på.
Få se hur saker förändras då.

Idag har jag lovat att jag skall besiktiga min kusins bil. Han har fått körförbud på sin bil för han har inte hunnit komma iväg till besiktningen.  Han kör snö i den här stan så han har haft att göra. Och jag gör som sagt inte så mycket så jag har tid.

Vilket spännande liv va?