onsdag 28 november 2012

Vilken skit natt det har vart i natt. Först hade jag svårt att somna. Sen när jag väl gjorde det vaknade jag av att Millan fick ett till kramp anfall. Hon har fått det förut så det är inte lika läskigt längre. Men nu tar det längre tid för henne att återhämta sig. Så hon skakar fortfarande. Dessutom va det så illa inatt att hon kissade och bajsade inne. När vi väl somnade blev jag väckt av att det ringer på hem telefonen?!?!? Vem ringer 5:45 till någon utan att säga nått i luren? Snart kommer hantverkarna. Kul dag det kommer bli.

tisdag 27 november 2012

Jag har tappat en gammal lagning i en tand.
Inte ok.
Det fastnar mat där hela tiden och det börjar göra riktigt ont.
Tyvärr kan jag inte göra nått åt det.
Som tur är mitt i allt så har jag lättare att stå ut med fysiks smärta än med psykisk smärta.
Den är lättare att hantera.

För en vecka sedan skulle de börja byta fönster i min lägenhet. De kom i torsdags och i fredags. Sen inget igen.
Nu i dag på eftermiddagen kom de och  började täta och sätta in foder runt fönsterna.
Det ska bli så skönt när det är klart. Jag skall städa precis överallt för just nu går de bara rakt in. Jag kan tillägga att det har regnat här i tre dagar nu så då kan man lätt räkna ut hur det ser ut med lera osv.
Jag orkar inte ens bry mig just nu.

Ja livet går vidare

fredag 23 november 2012

Lyssna

onsdag 21 november 2012

Fönstermontörer

Jag har ju precis fått min lägenhet renoverad.
Nytt och fint blev det.

Det var ingen ide att ställa tillbaka alla saker för det skulle monteras in nya fönster. För ett par dagar sedan skulle de komma och börja så jag plockade bort alla saker från fönsterna och alla gardiner osv.
Men inte kom det några hantverkare inte.
Inte på två dagar.
Nu börjar det bli lite trist att leva i röran här hemma.
Jag i mitt kaos klarar inte riktigt att leva så här.
Dessutom måste jag ju ta med katten när jag far bort på dagarna för att de skall fixa här hemma. Annars skrämmer de väl ihjäl den stackarn. Det är inte helt lätt att komma med två hundar och en katt hem till folk och stanna där hela dan.
Jag hoppas de blir klara i morgon.
Jag hittade något som är så bra skrivet.

Läs här

söndag 18 november 2012

Vill ha

Jag vill ha någon som håller om mig och stryker mig över håret och som säger att det kommer att bli bra.
Som ligger bredvid mig om natten när det är besvärligt att sova och som lyssnar när jag vill prata.
Ska det va så svårt att hitta det ?

måndag 12 november 2012

Just nu lever jag i en bubbla av overklighets känslor.
Det är inte på riktigt det som händer nu. Det känns så i alla fall.

Alla säger att de har gått igenom så mycket i sina liv. Det är väl så det skalla vara.
Även jag har fått min beskärda del av saker att ta mig igenom.

Det jag har lärt mig på resan är att det aldrig funkar om man måste ta massa skit man inte förtjänar.
Jag varesig vill eller orkar skriva här om detaljer i det som sker. De som är berörda vet och det räcker så.

Men livet går vidare.
Muren jag släppte, håller på att byggas upp igen.
Det är bäst så.

söndag 4 november 2012

Analys och ovett

Cirkeln skall slutas, det har jag kvar.
Vi skall enas i jorden.
Jag och min far.

Min far var en hårt arbetande alkoholiserad människa som förmodligen inte har fått något besök till minneslunden där han blev utkastad efter sin död.
Han dog på fyllan då han skulle köpa mera groggvirke. Han befann sig på en båt och hoppade i land på bryggan, snubblade över en tamp och föll i vattnet och dog.
Jag fick reda på det genom att min mamma ringde till mig där jag stod och baka pizza på kollo där jag jobbad då.
Jag vet inte om jag reagerade så mycket egentligen.
Men just där, just då kom min gamla barndomskamrat som jag jobbade med där på kollo, in genom dörren och frågade vad det var som stod till.
Jag sa som det var och hon tittade på mig och sa att jag skulle genast gå därifrån.
Då gick det in att det kanske var på allvar.
För man lämnar inte sin tjänst i köket på kollo.
När det hade gått in lite ringde jag till pappan till mina stora barn. För de var där då.
Jag frågade om inte han kunde ta de och komma till mig.
Jag ville bara få hålla om de och tala om att jag älskade de.
Jag och pappan var inte helt eniga då men han tvekade inte en sekund.
Han kom med de små liven och jag fick pussas lite med de.
Det var stort gjort av han.

Min far slog min mamma så mycket att jag och mina syskon fick springa hemifrån ibland. Ibland stannade vi kvar hemma.
Man stannar hemma som barn när en far slår sin mor för att man tror att man kan avstyra det hela.
Man tror som barn att men kan gå emellan två vuxna människor som slåss så att blod och tänder ryker.
Det kan man inte.
Det enda man  får är stora djupa sår av förakt och rädsla.
Det man lär sig är att gå på tå genom livet för att aldrig göra några fel.
Det är inte synd om mig.
Jag har haft val att välja det liv jag vill leva.

Det jag dock inte har är en grundtrygghet att stå på.
Det kanske inte är så svårt att förstå.
Jag har aldrig acceptera det faktum att jag är ett offer.
Jag har inte valt mitt ursprung. Men jag är tvungen att vara ett resultat av det.

Det är skit.

Som tur är finns det glädje ämnen i mitt liv nu som gör att jag förstår vad livet verkligen har för mening till just mig.
Men det har tagit tid att förstå det.

Hoppas ni vet vilka ni är och att ni betyder allt för mig.