söndag 9 september 2012

Om jag skall förklara hur det känns så det närmaste jag kan komma är att det känns som att det surrar inuti kroppen. Det går inte att sitta still. Det är för rörigt att gå ut. At prata normalt med någon går inte heller för jag är inte med. Varesig i tanken eller att jag hör på. Jag kan inte koncentrera mig på vad de säger på ebb så det är nästan ingen ide att titta på den heller.
Sen finns det folk som tycker att må dåligt inte är på riktigt. Att det bara är att ta sig i kragen. Jag önskar att de som inte tycker eller förstår hur det är att ha sån ångest så man är på väg att gå sönder borde få känna på det. Bara en gång. Det räcker.
Jag vill bara att det skall gå över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar