måndag 18 juni 2012

Nu ska jag berätta.

Dagen började med att Kärlekens kl ringde. Jag hade redan laddat kaffebryggaren i går så det vara bara att slå igång den. Så jag gick upp med han och sonen och drack lite kaffe. Sonen har lite tur där för han har fått sommarjobb just brevid där Kärleken jobbar så han får lite skjuts ibland.
Sen tillbaka till sängen och titta på nyhetsmorgon. Men det gick inte så länge för jag blir så rastlös så jag klädde på mig och tog en promenad med hundarna.
Sen tvättade jag alla mina överdrags kuddar till soffan. Det var dags då det har sovit tonåringar i den ett par gånger.
Sen har dagen rullat på i det vanliga tempot.
Fixat mat till mig och sonen och lite så.

Nu kommer dagens drama.
Jag skriver inte mina barns namn här på bloggen för att verka svår eller så. Utan de ha rätt ovanliga namn och jag vill inte att deras far skall läsa något om varesig mitt eller deras liv.
Då kan man ju undra varför?
För att den mannen är inte helt normal. Han bad sonen som bor här med mig att gå ifrån han lägenhet och han ville aldrig mera se honom !!! Då var sonen 14 år.
Allt detta har en lång och snurrig historia med manipulation och löften och annat som man inte ska ägna sig åt när det gäller sina egna barn. Men så är det.
Sonen ville alltså bo med mig på heltid och fick då till svar att pappan aldrig mer ville se han.
Till följd av det så fick jag inte träffa min äldre son. Som även alltså är storebror till sonen som bor med mig.
Varför?
Jo han gav någon märklig förklaring av att pga att sonen valde att bo här så skulle inte han komma till mig för att sonen som bor här skall lära sig att de val han tar får konsekvenser för andra människor.
Det är inte min sons ord eller åsikter utan det är ren och skär manipulation av pappan. Ha har helt enkelt tvingat sonen att säga så.
Så han fick jag inte se på 1 år. Det kan jag lova sved och kommer alltid att svida i mamma hjärtat.
Men nu sen ett par år tillbaka så  kommer han frivilligt. Hur mycket han säger till sin far att han är här vet jag inte. För jag vet att det inte gillas alls.
Men sonen kommer ändå och det är bra så för mig.
Därav att jag inte vill skriva barnens namn och lämna ut vad vi gör till han om han nu skulle läsa. Han skall heller inte veta hur mycket storsonen egentligen är här.
Så ni får vänja er vid att det är "Lillsonen" som bor med mig och är 18 år och börjar sitt sista år på gymnasiet.
Och sen är det den "större sonen" som inte bor med mig utan med sin far och som jag nu får se ibland.
Idag ringde pappans ex till mig. Hon har också två barn med pappan.
Hon har nu lämnat in en stämnings ansöka tillt ingsrätten för att få till ett avtal om umgänge med barnen då det inte fungerar.
Pappan har fått deras gemensamma 10 åriga son att ta avstånd från sin egen mamma. Helt medvetet och med massor med baktankar.
Hon ville väl bara prata av sig med någon som förstår, och jag är ju den enda som gör det när det gäller att ha en konflikt med barn inblandade med han.
Jag ställde även min erfarenhet tillgänglig om hon eller hennes advokat ville prata med mig om min erfarenhet.
Det som har vart har vart och det som sker sker. Men om det finns något jag kan göra för att bidra med en version som inte är så vacker för pappan så ställer jag mer än gärna upp.
Det kanske låter bittert och cyniskt. Men det bryr jag mig inte om. OM jag kan göra något för att stoppa han från att göra fler barn illa så gör jag gärna det.
För han gör det.
Han är en fullblods psykopat.
Det kanske låter elakt men det är sanning och ingen ska behöva utsättas för han längre.
Tyvärr är min större son kvar i pappans sfär av snurrigheter. Men snart kommer han förhoppningsvis därifrån. Det fattas bara en lägenhet.

Så nu vet ni min dag idag.
Summa : Det tumlar runt i magen av att veta att det kommer på något sätt påverka mig igen.
Men det är jag mer än redo för.

1 kommentar: