söndag 3 juni 2012

Förvånad ? Ja lite kanske

Lillsonen berättade just att hans far hade ringt honom !
Bara en sån sak.
Pappan ville ju inte se sonen något mer efter att han hade talat om att han ville bo hos mig (sonen alltså)
Åren har gått och inte har relationen då blivit bättre.
Pappan har ringt ett par gånger och bjudit in sonen till honom. Han kan ju inte tänka sig att komma hit där han faktiskt bor och hälsa på, och ev be om ursäkt för att han sa dåliga saker.
Å nä tack.
Utan sonen som blev utskickad från sin egen far skall åka dit för att hälsa på.
Men så sker på detta att pappan skall gifta sig.
Tidigare i år ringde pappan och bjöd in sonen men han varesig tackade ja eller sa nej. Utan sa att han skulle funderar på det.
Men så nu har de talats vid och hör och häpna.
Pappan bad om ursäkt och sa att det som har hänt var hans fel !!!

Nu börjar mina hjärnspöken ( OCH sonens)
För med vår erfarenhet så stämmer inte allt.
Att den människa ber om ursäkt händer inte.
Men man skall väl inte tänka så utan vända andra kinden till osv.
Jag vill inte vare en människa som är bitter och trist utan det kanske är så att pappan ärligt och äkta ångrar sig.
Bra så i så fall.
Sen tar vi det efter det.
Så nu skall sonen träffa sin far efter sisådär 3 år.
Han är en duktig kille som har blivit lite luttrad, så han fixar det.
På gott och ont far jag till älskade Kalix för studentfirande på Onsdag. Alltså samma dag som sonen skall träffa far sin. Det känns inte helt ok att inte vara här när han kommer hem därifrån med alla funderingar.
Men det måste gå det med.
Allt blir bra.
Igen har dött och ingen kommer göra det.
Alla har torra och rena kläder och mat på bordet.
Alltså har vi det bra om man jämför med andra.

Allt blir bra

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar