söndag 30 oktober 2011

Jag känner ofta att jag älskar.
Hjärtat kan svämma över av kärlek till mitt lilla barnbarn. Jag kan bli tårögd när jag ser mina fina killar kämpa och göra bra saker och framför allt lyckas med det de vill åstakomma.
Min Kärlek säger att han älskar mig varje dag. Massor med gånger. I början var jag inte helt bekväm med det. För jag har tidigare i mitt liv inte fått höra det så ofta. Jag kan inte ens påminna mig om att mina föräldrar har sagt det till mig någon gång alls. Det är ganska sorgligt när man tänker efter.
Då har jag börjat ranska mig själv. Hur ofta säger jag det till mina barn och de som betyder mycket för mig?
Det var ingen rolig upptäckt.
Nog för att jag tror och vet att mina barn vet att jag älskar de så är det en annan sak att få höra det.
Så jag har sakta men säkert börjat säge det mer och mer.
I fredags pratade jag med den förlorade sonen. Han och några till satt hemma hos mig och umgicks.
Allt var helt ok och jag avslutade samtalet med Jag älskar dig.  Då kom det tillbaka. Jag älskar dig med.
Oj va det värmde ett mamma hjärta.
Så kontentan av det hela är att vi borde säga att vi älskar våra nära och kära mer.
Det betyder så mycket att få höra det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar