torsdag 30 juni 2011

Bra,bränd,kräfta

Jag ska eller borde ju inte vara i solen alls. Men det är ju inte så lätt att inte göra lätt när man befinner sig där det är som underbarast att vara när solen skiner. Men jag smörjer noga in mig. 
DET SKA ALLA GÖRA!
En dag satt vi ett par timmar och pilkade strömming. Mitt ute i vattnet så klart i strålande sol. Fiskelyckan var det väl så där med. Vi skulle inte kunna leva på det är en sak som är säkert. Men trevligt sällskap och en vacker dag så är själva fisken man får mest en bonus.
Dagen efter så kom det ut en dotter. Då blev det båtåkning och massa sol. OCH bad så klart.
Det är bara 16g än så länge. Men det är helt utmärkt för mig som va en labrador i ett tidigare liv.
Nu har vi varit ett par dagar i staden för att göra stads saker. Men det bär av till själva ön i dag igen.

*gone*

söndag 26 juni 2011

Jag har både överlevt och firat en riktigt bra midsommar.
Jag och högtider är inte riktigt kompisar. Så jag brukar inte gilla att fira saker där det ska vara så präktigt och familjärt.  Men det gick riktigt bra. Det var till och med trevligt.
Allt gick enligt traditionen.
Sill på dagen. Dans kring stången och grill på  kvällen. Allt inramat av fint väder och trevliga människor.
Så jag har skrattat mycket och pratat massa skit och beundrat en gammal gammal tant.
Att sitta och prata med en människa som är nästan 100 år och som bjuder en på bubbel och dessutom röker. Det får en att fundera lite på olika saker. Det sätter som livet på lite perspektiv.
Men det va en trevligt upplevelse.

Nu är det bra jag och Kärleken och det gör inte ett skit.
Det är kul med folk men det är rätt trevligt att få vara bara han och jag med ett par dagar.

Hoppas ni haft en bra helg med.

onsdag 22 juni 2011

Boooring

Jag vet jag är en tråkig fan just nu.
Förlåt. Eller inte kanske.

Det är inte lika lätt och intressant att skriva när man mår bra. Eller jag kan inte det i alla fall. Det har jag aldrig kunnat. Det är ju därför den här bloggen har kunnat leva i ett par år.
Så klart är allt inte bara en dans på rosor. Men när jag nu har någon som delar det mesta med mig. Som orkar lyssna och vara en klok lyssnare, så är behovet att skriva av sig inte lika stort.

Men så klart kommer jag fortsätt. För med min tur så kommer det hända nå elände snart igen. Lugn bara.

Men just nu tillbringar jag ett par dagar i stan och ett par dagar på Ensamheten. Det är helt ok. Jag får verkligen öva på min separations ångest. Eller jag får möjlighet att komma på att det kanske inte är så farligt trotts allt att skiljas en liten stund. Men det är väl min Bordeline som gör att jag avskyr avsked.
Som tur är så har jag en man som klappar mig på huvudet och skickar iväg mig och säger att vi ses om ett par dagar. Och så är det kul att ses igen.
Tidigare i mitt liv har jag knappt kunnat gå utanför dörren innan den jag har levt med har blivit mer eller mindre galen. Ringt och kollat vad jag gör och vart jag är. Varför och när jag kommer hem. (så klart har inte alla de jag har levt med vart sådana  Men 1 är 1 för mycket ) Så jag är inte helt van vid grejen att det är ok att vara ifrån varandra fast man är tillsammans. Ja ni förstår nog.

Men det övar jag på med.
Jag har mycket att tacka den där mannen märker jag. Nog med det nu.
Nu ska det sovas för i morgon bär det av till Ensamheten igen. Och nu skall det firas Midsommar som de flesta andra. Och vart gör man det bäst om inte i vår vackra skärgård?









tisdag 21 juni 2011

torsdag 16 juni 2011

Ni MÅSTE bara se det här.

http://malinmarisofi.blogspot.com/

Skuld

Jag sitter här på tamefan världens vackraste plats. Ja i alla fall en av de. Och vad gör jag då?
Jo jag tänker på saker som skuld.
Just nu är jag ju lycklig så det nästan är löjligt.Men med min erfarenhet OCH mitt katastrof tänkande så tänker jag på saker som skuld. ( nu menar jag inte penga skulder eller så)
När har man betalat av sin skuld?
Kommer man någonsin över att man har haft skuld?
Vad har skulden för mening?
Varför tar den aldrig slut?
För när den ena skulden verkar försvinna tar den andra vid. Lika säkert som amen i kyrkan.
Eller kan det vara så att det är jag som inte kan eller vet hur man lever om man inte drivs av skuld?

Jävla skit tankar.
Nu ska vi grilla

*gone*

söndag 12 juni 2011

Badpremiär

Jag har äntligen hitta en man som gillar att bada lika mycket som mig. Lillsonen badade med.
Så vi har tagit premiär doppet redan. 14g. Helt ok för det var så otroligt varmt den dagen. Jag hade sagt redan innan att bara jag får komma ut till ön så ska jag bada. För de senaste dagarna i stan va olidligt varma.
Så sagt och gjort så plaskade vi när vi kom ut i fredags. Och det var riktigt skönt. Jag har inga problem med kyla. Däremot är det rent plågsamt när det är för varmt.
Det har ju vart rätt varmt på ön de senaste dagarna. Men det är helt ok där. För det är ju så nära till vatten.

Nu är vi hemma bara över natten för lite skoluppgifts inlämningar och tandläkarbesök.
Sen åker vi ut igen.
För just nu har jag inget här att göra känns det som. Allt är lugnt ( eller iaf så lugnt det går i den här familjen) och stor sonen får klara sig själv.
Jag kanske tänker fel men jag orkar inte hur mycket som helst. Jag har gjort mitt känns det som.

fredag 10 juni 2011

Slut och över

Vilken dag. Phu.
Och alla överlevde.
Det började redan i onsdags.
Jag och killarna flyttade om saker och rum här hemma. Det var kanske inte det bästa alternativet att göra det just den dagen då det både va 25 grader varmt ute och hade regnat. Men men. Sagt och gjort. Vi lyfte bar och kånkade.Mitt i allt åkte jag och hämtade Kärleken som skulle uträtta lite saker här i stan. Sen mera hem och flytta runt saker. Och kasta.
Jag är verkligen inge bra på att kasta saker. Jag har någon konstig böjelse där. Jag kan inte skiljas i från saker. Jag tror i min amatör psykologiska hjärna att det är för att jag har skiljt från för mycket saker i livet redan.
Men när jag väl gör det så är det så skönt. Och det behövdes verkligen kan jag säga. av någon märklig anledning  har en del kläder krympt i skåpet?!?!
Nå väl. Framåt kvällen hämtade jag Kalixar på Arlanda. Trevligt som fan att bara ha de här. Det slår mig allt när jag är med de hur mycket jag tycker om de. Tackvare alla våra moderna medier så har vi ju en mera vardaglig kontakt. Och det är jag så tacksam för.
Nå väl vi fixade lite smörgåstårta och somnade i  värmen.

Sen upp tidigt på Torsdag morgon och iväg till Skolan och Förlorade sonens avslutning.
Ja vad kan jag annat säga än att stoltare mamma gick inte att hitta i den där aulan.
Han och hans nystartade band spelade två låtar. Den första var.

Sen sjöng själva sonen


Och efter det tackade han sina lärare för att de hade hjälpt han att klara av sin skolgång,
och SINA FÖRÄLDRAR.

Sen tittade vi när de åkte iväg med flak och allt det där.
Sen hem igen och vänta på att han skulle komma.
Stor sonen med flickvän och barnbarn kom en sväng. Så roligt att få se den lilla lite.
Sen körde storasyster Kalixarna till flyget.
Sen va det en trött tjej här hemma. Det kan jag lova.
Så mycket intryck och så mycket glädje på en dag är lite mycket för en skadad människa.
Jag kan lixom inte ta in allt.

Så nu ska jag ta lillasonen och alla djur och åka ut till Kärleken.
Till och med kattfan ska få komma med till ön.
Nu måste det väl ändå vara sommar va?

*häpp*

torsdag 9 juni 2011

Min fina son har tagit studenten. <3

onsdag 8 juni 2011

Spela Kula

Spela kula

Vi spelade kula i torget en dag,
en liten folkskolegrabb och jag.

Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.

Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,
och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans
kunde någon säga, var grabben fanns.

Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben glad.

Men nu är han säkert en stor, grov karl,
som släpar och sliter - jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.
Man kan aldrig ändra det fula man gjort.

Man kan inte lämna kulor igen
och trösta pojkar, som stelnat till män.


Sten Selander


Samanslagning

Nu är den här dagen sannerligen över.
Fifan säger jag bara.
Eller tjo ho vad det har gått bra.
Det får man bestämma lite själv.
Jag har idag:
Packat ihop inneboendes saker och burit ut de.
Grundligt städat rummet som har vart uthyrt. (det behövdes.)
Tvättat.
Handlat mat.
Vart ute med hundar 4 ggr.
Kastat saker i grovsoporna.
Pratat med Kärleken.
Lagat mat (dock med killarn)
Löst korsord.
Pratat med både Nettan och systra mi.
Putsat fönster.
Och umgåtts med mina fina killar.

Totalt en bra dag alltså.
Men nu är den här kroppen slut kan kan jag lova.

*snark*

tisdag 7 juni 2011

Tokig ?

Ibland funderar jag på hur det kommer sig att jag mår dåligt.
Det är inte alltid så enkelt att svara på.
Men här kommer en liten liten förklaring.
Jag somnade ca 1 i natt. Och vaknade av att den första lastbilen lämnade av varor till det pågående bygget på min gata. Rakt utanför mitt sovrumsfönster. Sen kom det lastvilar i lagom sinande ström fram till kl 6. Då börjar bilarna komma som använder min lokalgata som genomfart.
kl 6.35 är det ett jäkla liv utanför på gatan. Det lät som om någon fick stryk. Så jag tittar ut och mycket riktigt ser jag en kille få stryk. De två kombattanterna skiljs åt då den ena går där i från. Den som har fått stryk springer nedåt gatan men vänder. Då han har tappat bort sin sparringpartner hittar han en annan morgonvandrare. Som i godan ro är på väg till jobbet. Mannen är alltså kl halv 7 ute efter att slåss. På min gata. Utan för mitt fönster.
Va fan är det för fel på folk???
Jag är så evinnerligt trött på att inte få sova som jag behöver.
Jag är så trött på att inte få ro.
Jag är helt enkelt trött på att inte kunna få frid i mitt eget hem.
Det kan inte vara så. Eller det får inte vara så att det enda stället jag får frid på är Ensamheten. Missförstå mig inte nu. Det jag menar är att jag med glädje är där så mycket jag får. Men jag kan inte vara där så mycket jag borde. För min skull.
Det är bara ett par år eller mer innan jag kan gör som jag vill. Eller göra det just jag behöver.
Så om det ska vara så här så vet jag inte vad jag tar mig till.
Det här är inte klokt i alla fall.

*snark*

måndag 6 juni 2011

Sommar,sol,skärgård,god mat och trevligt sällskap. Vad mer kan man begära ?
Kärleken och killarna inräknat så klart.
Ja inte mycket tror jag.
Tyvärr i min katastrof hjärna så räknar jag med att något kommer att gå åt fanders snart. Jag har det lite svårt att verkligen slappna av och bara njut av att det faktiskt är ganska bra med mig just nu.
Men jag försöker verkligen att suga i sig av allt som är gott i livet.
För det måste vara så att det är bra att lägga massa kärlek och godhet som bomull runt själen. Så att man  har det som buffert når det är dåliga tider. Men vad vet jag?
Inom en snart framtid kommer ju min tillvaro att förändras ganska rejält. Stora beslut kommer att tas om min framtid. Oavsett vad som händer är det till det positiva. För det sker det som är meningen tror jag.

Nu ska jag dricka the och ta ut djuren.
*gone*

lördag 4 juni 2011

Ja sämre dagar har jag haft.

onsdag 1 juni 2011

Fina fina killen som har fixat gymnasiet. Jag tror han fick en rätt bra dag. Strålande väder och mycket glädje. Vad mer kan man begära? Nu har vi ätit och han är på väg in till stan på party.
Till alla nya. Hjärtligt välkommen och läs på bara.
Detta är min vardag och det är mitt liv.
Lite bättre än andra. Men samtidigt lite svårare än andra.
Kort sagt är jag precis som alla andra förutom att jag gillar att skriva om det som händer mig och det jag är med om.

I morgon tar min brorsson Viktor studenten. Det är helt galet. Min lillebrors son tar studenten.
Inte för intet heter han Viktor.
Han/de bor lite illa till så vi ska fira det här hemma hos mig. Helt ok för min del. Det är bara kul.
Så jag har fixat och donat massa här hemma de senaste dagarna. Jag vill ju att det ska var fint här hemma då. Och vad händer då ??? Jo min dammsugare gick sönder. Tjo ho. Som tur är så är det bara materiella saker. Ingen fara skedd. Men Kärlekens hjälp för er som inte vet är det min kärlek som kallas så. Han får bestämma själv när han vill vara offentlig. Så här är han Kärleken. och lite Googlande så hittade jag en ny som är på väg.
Yngsta sonen gjorde lite konstgjord andning på den gamla. Är man nyfiken som han är så var det ett utmärkt tillfälle. Sagt och gjort.
Han dissekerade den i molekyler och får till slut fram själva motorn. Han skiner som ett barn på julafton och frågar om han får prova om den går.
Så klart säger den här mamman och han pluggar in den.
Vi pratar alltså en dammsugar motor och en kontakt som på något sätt sitter ihop.
Vad händer då?
Jo fanskapet går igång. Till sonens stora förtjusning.
Likt en jägare som har skjutit sin första älg ler han med hela ansiktet.
Tyvärr fungerade den inte lika bra i hopsatt läge. Trotts silvertejp och lite aktiv övertalning.
OM den hade gjort det hade han fått den när han flyttar hemifrån.
Nä nu är det dags för sängen.
Men först ska jag sätta lite Decubal handkräm på händerna. För det är sååååå bra.

*gone*