torsdag 24 februari 2011

Jag har världens bästa kille på besök. Jäklar vilken känsla det är att ha han själv. För det är första gången jag har han helt själv. Och gissa om jag ska ha han mer.

onsdag 23 februari 2011

Stressad

Nu börjar den där förbannade stressen komma tillbaka.
Jag märker det genom att jag sover mer än vanligt. Eller jag blir helt enkelt så trött.
Vad det är som får igång det ?

För att jag inte vet vad som kommer att hända framöver med min sjukersättning osv.
Vad händer med mina pengar?
Vad får jag för inkomst överhuvudtaget ?
Vad kommer jag att behöva göra ?
Vad ska jag göra ?
Vem ska göra vad när?
Ja många frågor finns det men inga svar. Och då blir jag så stressad.
Det resulterar i att jag blir trött. Så in i själen trött.
Vi ska ju upp till norr nu på Sportlovet och det är skit kul.
Jag ska få med mina favvo killar. Eller iaf tre av de.
Den förlorade sonen kommer med och det är så roligt. Men jag vet inte hur jag ska orka. Jag vet inte hur jag ska kunna vara närvarande. Jag vet inte mycket just nu.

Jag ska nog sova en stund.
För i morgon är det full rulle för lilla Sebastian kommer hit för mamma Malin ska till tandläkaren. Så han och jag ska lajja då. Det ska bli riktigt roligt.

Ska nog sova lite till.

*snark*

tisdag 22 februari 2011

Onödig ???

Idag har jag verkligen vart onödig.
Eller inte gjort något vettigt alls kan man oxå säga.

Det är bara en sak jag ångrar.
Jag pratade förut med min vän.
Hennes kusin har just fått reda på att hon har lungcancer. Otäckt som fan så klart. Min vän röker och det sätter så klart fart på tankarna hos henne. Och alla dessa tankar om vad man egentligen gör med livet och hur man förvaltar det när man inte har nått livsavgörande att ta ställning till. Att man bar går runt och inte gör någon nytta fast man borde ta tillvara på livet mer.
Till saken hör att den sjuka kvinnas pappa har just gått bort och så klart sörjer mamman.
Men det ingen har gjort är att tala om för mamman att hennes dotter har cancer.
Sånt gör mig trött.
Detta daltande med en vuxen människa.
Varför tar man på sig ansvaret för en annan människas sorg?
Ja absolut är det jätte synd om mamman. Men det hjälper ju inte.
Jag själv skulle bli galen om andra visste något sånt om mina barn men inte sa något till mig.
Så jag surnade till på min vän och fräste väl ifrån lite. Och så klart försvarade hon sig. Hon tycker bergis att jag är både kall och besynnerlig. Men det är jag inte. Jag gillar bara inte det där med att man daltar med en annan människa för att man tror att man hjälper de i sorgen. Men vad är det man hjälper de med undrar jag ?
Kan det var så att man inte fixar att se andra människor ledsna ?

Nå väl. Jag fick lite ångest för att jag fräste ifrån till henne. För det behöver hon nog inte alls just nu. Hon behövde nog bara att jag fanns där och lyssnade. Och jag la in mina egna värderingar.
Inte bra.
Jag ringer henne senare och kollar läget. Ok ?

*gone*

måndag 21 februari 2011

Idag har jag vart på min kurs på psyk. Och det va faktiskt riktigt bra. Ja jag vet att jag har sagt att det kanske inte är nått för mig. Och jag är fortfarande skeptisk. Men det är rätt skönt att få prata av sig med de som har lite samma situation och att det finns terapeuter med där i samtalen.
Det är lite svårt att förklara vad vi pratar om och vad vi ska lära oss.
Men det handlar om att vi ska lära oss att vara närvarande i våra känslor och tankar.
Att stanna upp och fundera på varför man känner som man känner. Och sen kunna avgöra vad man vill göra med det.
Eller som jag säger hela tiden. "Det är bara mina tankar som gör mig sårbar."
Sen av en händelse ringde min fostermamma när jag kom ut därifrån.
Och det är hon som visade mig den boken den frasen kommer ifrån.

När jag kommer därifrån är jag helt tom i hela själen.
Och att gå ner och handla på våran snurriga affär är inte helt lätt.
Men det blev middag tillslut.

*gone*

söndag 20 februari 2011

Alla

Alla mina fina killarOch jag och mina syskon.Det blir inte bättre än så sa fotografen. Och jag är benägen att hålla med.

*gone*

Syskonkärlek

Jag hade alla mina syskon och alla mina barn, och lilla barnbarnet, och fina äkta makar, och Kärleken här igår.
Det är helt magsikt.
På många sätt.
Att få ha alla mina syskon samlade är jätte roligt. För vi har rätt roligt ihop.
Att Kärleken ville komma och träffa alla är stort. Att han vågar och vill är jag så tacksam för.
Och dessutom mitt i allt detta få ha lilla barnbarnet här är helt galet roligt.
Det finns inget bäst eller mindre bäst i det hela. Allt är så vansinnigt roligt.

Idag har det mest gått i slowmotion. Men det ska ju vara så ibland med.

Systern och mannen gick upp kl 5 och drog iväg norr över. Det gick bra för de så klart. de kom hem vid 16 tiden. Bra gjort.
Nu har jag tvingat ner killarna och handla mat så jag får väl göra den då.

*gone*

torsdag 17 februari 2011

Familjen

Jag ska få ha min familj hemma på Lördag.
Eller det är vad jag tror iaf.
Syster från Norr med man kommer ju ner. När vi pratade i kväll så frågade hon om inte vi kunde ordna en familjemiddag hemma hos mig på lördag. Och självklar vill jag det.
Så förmodligen kommer mina andra syskon och barnen och massa annat löst folk. Men fan va det ska bli kul.
Mat, prat, familj och schlager, vad mer kan man begära ?

*gone*
Jag är ute på Ensamheten.
Otippat va?

Och jag älskar det.
Både att få vara med den man älskar och den här stillheten. Det är verkligen som balsam för en trasig människa.
Jag har ju heller inga problem med mörkret eller stillheten. Att allt går lite långsamt. För att inte säga att det inte händer nått. Om man inte hittar på något själv det vill säga.
Det enda smolket i bägaren är att jag inte är hemma med sönerna. Ja absolut de är stora nu och allt det där men min minsta son saknar nog sin mamma. Han vill prata en massa när jag ringer och han har en massa att berätta just då.
Men jag åker hem i morgon igen och stannar hemma ett tag sen.
För min lilla syster och hennes man kommer ner i helgen. De ska ev köpa bil. Då hämtar jag de från Arlanda och kör de dit de vill.
Trevligt som fan att bara få se de en stund.
Sen kör de hem igen.
Om de nu hittar den bilen de vill ha.

Nu ska jag bara kasta mig i soffan och dricka kaffe. Kanske titta på tv. Om jag orkar.
Kanske ta ut djuren på promenad i skogen.

I går när vi va ute försvann Gibson.
De brukar springa runt oss och nosa och fara som de vill Men de kommer alltid med när vi går. Men i går va han väck. Jag gick till och med tillbaka för att kolla vart han hade farit. Men ingen Gibson.
Jag fick lite panik och såg framför mig att han satt fast i en skreva eller så. Efter en lång stund kommer han farandes igenom lössnön och är så glad. Med MASSOR med snö under sig.
Inte så mycket att göra nått åt. Bara att kamma bort de värsta kokorna och sen lägga han på en filt så han fick tina.
Men han kom tillbaka. Och det är ändå det viktiga.

*gone*


onsdag 16 februari 2011

måndag 14 februari 2011

Förlåt då

Japp helt rätt. Jag har umgåtts med Kärleken.
Därav den dåliga uppdateringen.
Det blir som inge kul att skriva när man är glad och lycklig.
Är det verkligen så har jag funderat på ?
För jag blir dålig på att skriva dagbok när jag är kär med.
Jag har massor med tid och möjlighet att skriva om jag vill. Men det är mer så att jag inte har nått intressant att berätta.
Alltså som ska komma ut till er ...he he.
Skämt och sido.
Varför har jag inget vettigt att skriva då?
För nog finns det funderingar allt kvar skallen. Nog finns det en massa saker att både ventilera och prata om.
Jag bestämmer mig för att det är att jag inte vill. Att det jag upplever vill jag behålla för mig själv. En del saker iaf.

Men nu är jag hemma i någon dag och spelar mamma. Spelar och spelar förresten. Jag är väl alltid mamma men killarna vill väl ha mig hemma ibland.
De klarar sig alldeles utmärkt när jag är borta. Men så klart tycker de att är det trevligt med både sällskapet och att jag servar de lite. Helt ok för min del. Kanske är det bara är jag som har dåligt samvete för att jag inte är här jämt ?
Hm knepigt det där.
Det är verkligen inget stort problem direkt heller. Men så klar funderar jag på det. Om jag är en dålig mamma som gör lite som jag vill.

Jag sitter här nu och har läst lite i de bloggar jag brukar läsa och en del andra. Och då slår det mig helt plötsligt att vi som skriver är så "hemliga". Man skriver inte sina barns namn. Man berättar inte vart man bor, jobbar eller annat som kan avslöja vem man är.
Varför är det så?
Jag vet varför jag inte gör det. Alltså skriver ut namn osv.
Men det är så för så många.
Då slår det mig att kan det vara så att man bara vill ha uppmärksamheten, men inte hela.
Att man har några dolda författar drömmar och vill bli känd, men avslöjar inte vem man är om man inte blir känd. Eller ?
Eller kan det vara så att alla har en historia som måste komma ut oavsett om man inte skriver allt här ?
Jag skriver "man" för att jag generaliserar. För så klart är det inte så för alla. Därför blir det "man" när det inte är någon särskild jag syftar på.

Jag måste berätta om min Fjärde son Fyran.
Han är ju för rolig.
Han somnade till lite men vaknade när maten va klar. Så är det någon i vårat hus som bankar i väggen.
Massor. Jätte länge.
Han ilsknar till och går ut i porten och lyssnar. Då hör han att det är grannarna ovanför.
Han ringer på dörren och frågar om det är de som bankar i väggen. "Nä" säger de lite förvånade." Men det är ju inte så sent".
Nä säger Fyran "Men det va ett jävla bankande".
Då ropar pappan i familjen att han håller på att göra Schnitzel. Så han bankar köttet.
Så då fick Fyran en förklaring varför det bankade så i huset.


*gone*

torsdag 10 februari 2011

Igår va vi på bandy. Tyvärr förlorade Hammarby men det va som vanligt trevligt att vara där.
Träffade på Sussie där. Det va roligt.
Idag har jag inte gjort nån nytta alls.

Bara vart hemma och slöat.
Det blir så ibland.

Morgonen började lite lätt kaotiskt.
Fyran och han skola skulle på skidresa.
Han frågade i morse om jag visste vart hans skidbyxor va ???
Panik i systemet.
De är ju hos kusinen i Hagsätra.
Sätta sig i bilen köra dit.
Leta sig.
Köra som en tok till centralen.
Sonen in och hittar inte klassen. Tre min innan bussen går hittar han rätt.
Nu ligger han helt slut i soffan.

Men han har åkt skidor.
Ja jäklar.

Nu kommer Kärleken snart.

*gone*

onsdag 9 februari 2011

Allt som vanligt och inte kanske

Jag vaknade till i natt någon gång. Eller tidigt i morse. Så märkte jag att någon va vaken och uppe i hemmet. Det va Tvåan som tydligen inte kunde somna om eftre att ha sovit en stund.
Märkligt det där.
Först sover han till mitt på dagen. Sen en annan dag är han vaken från arla morgon.
Jag fattar verkligen inget.
Men det är nog en sådan sak en mor inte sak förstå här i livet.

Nu väntar jag bara på att jag ska få åka och hämta Kärleken.
De sista timmarna innan han kommer är värst.
Jag går bara runt i cirklar och får inget vettigt gjort.

Undrar varför det är så ?

Och i kväll är det bandy.
Och ni fortsätter väl att hålla på Haparanda/Tornio bandy.
Ja jag vet att det är lite dubbelt att hålla på de med.
Men klar jag måste pusha för de när systersonen spelar där.

Ni kommer direkt till de om ni klickar på bilden

tisdag 8 februari 2011

Ut med det onda och in med det goda

Dagens tema har vart att städa.
Det är ett ganska bra sätt att hantera sin ångest på.
Bättre än någon Mindfullnes yada yada.
Va fan hjälper det mig att tänka på att vara här och nu när saker inte bara löser sig av sig självt?
Inte ett smack.
Jag får inte Tvåan att få arslet ur och göra nå vettigt.
Jag får inte ordning på någon ekonomi genom att tänka ingenting.
Jag får inte tvätten till sin rätta plats heller.
Så vad gör jag. Jo rullar upp ärmarna och tar tag i skiten och städar ut en massa skit.
Det rensar både tankar och lättare det dåliga samvetet genom att bli av med saker som bara tynger mig.

Om jag har löst något?
Kanske.
Tyvärr krävs det lite förändringar. Men det måste till för att det ska funka.
Jag är ju inte bra på de bara.
Förändringarna alltså.

Nu ska jag sova för jag ska hämta Kärleken i morgon.
Dock inte jätte tidigt men jag vill få sova lite i natt.


*gone*

måndag 7 februari 2011

Inte alls äntligen hemma.
Mera trist att vara själv.
Så klart är det skönt att komma hem till mina fina killar.
Och sin egen trygghet.
Men att få vara med den man älskar slår det mesta.
Jag ska inte tjata på om det. För han kommer snart igen.
Och vi har som vanligt haft det ruskigt bra.

Idag har jag vart på psyk möte igen.
Och fan va jag är självgod. Eller trångsynt. Eller bara så mycket mer klok än de flesta andra.
Jag vet inte.
Men jag sitter där och blir bara irriterad på de som sitter och tar upp min tid.
Vi får lära oss om Mindfullnes. Dvs få redskap att kunna fokusera på nuet.
Då känns det lite tjatigt att en del sitter och pratar om att de är pedanter och måste ha kläderna i färgordning.
Can`t care less.
Jag vet helt ärligt inte om det här är min grej.

En gång till ska jag ge det en chans. Sen lägger jag ner det om det inte ger mig mer.

*gone*

Dum hund. Jätte dum hund.
Ibland tänker jag på den där hunden Laika. Henne sände de upp i rymden utan att ha tillräckligt med mat att äta. Ibland tänker jag på andra saker. Som att vad är det som händer på 10 år i en människas liv? För en del ändras ju hela livet. För en del händer det nästan ingeting. Och jag vet helt ärligt inte om jag tycker att det är något fel med det. Lite sorgligt kan man ju tycka att det är. Men varför då egentligen? Om livet tuffar på och man trivs så ska man väl fortsätta leva så. Fast det blir lite märkliga tankar som dyker upp i ens huvud när man ser saker i perspektiv. Det är bara nyttigt. Iaf för mig. Den här helgen har lärt mig att igen bli lite mera ödmjuk inför det jag har. Och det jag har haft. För allt jag har vart med om i livet har fått mig hit. Och det är inte illa. Nu är bara frågan vad jag ska göra med alla kloka insikter? Tex ska jag försöka lära en av mina dumma hundar att man kan ligga ner när vi åker båt! Hon står upp under hela resan. Pucko. *gone*

söndag 6 februari 2011

Jag är kvar på den underbara Ensamheten.
Men i morgon måste jag göra en "Fantomen" Gå på gatorna som en vanlig människa.
Det är väl ok.
Och som tur är kommer Kärleken med.

Och jag ska på Psykmöte i morgon igen. Tjo ho va kul.
Ja absolut men jag är fortfarande skeptiskt.

Men.

Kunskap är makt så det är bara att köra.

*gone*

fredag 4 februari 2011

Problem?

Jag har kraftiga problem just nu.
Jag och eld jäveln är inte överens.
Slå gnistor med knäna för att få den att funka har jag redan provat.
Fotogen och allt tändbart i hela huset. Mattor.dammråttor,gamla gardiner och allt annat skit har jag provat med men inte fan hjälper det.
Jag älskar en öppen brasa och Kärleken har vart snäll och fixat ved.
Och vad händer????
Skiten vill inte som jag vill.
Så klart är det fel på veden och allt annat tändbart.
Och det ska han få höra när han kommer hem.

*gone*

torsdag 3 februari 2011

Nu är på Ensamheten. Oj va jag trivs.
Upp tidigt.
Köra sig lite till Arlanda.
Sova sig lite
Handla och fixa mat.
Städa och tvaga sig.
Nu är det bara att vänta på att få åka.
Gissa vart?

*gone*

onsdag 2 februari 2011

Fy jävla helvete.
Jag har vart på sånt där smink party.
Och det är verkligen inte in grej.
Alls.
Nån tant som står där och berättar om hur marknadsledande företaget är i USA.
Jag kan inte bry mig mindre.
Alls.
Nä fram för mer roliga homepartyn om det ska va nått.
Vad roligt är får var och en avgöra själv.
Så det så.

Nu ska jag sova för det står körning till Arlanda på schemat i morgon.

Sen ska jag umgås med min Kärlek.

*gone*

tisdag 1 februari 2011

Keramik

Jag har vart med Nettan och Inger hos en annan vän som håller på med keramik.

Och vilka grejer sen.

Hon tycker själv inte att det är nå särskilt. Men herre jösses kvinna. Det var ju hur fina saker som helst. Och hon gör det bara för att hon tycker det är så kul.


Nu är jag helt slut efter alla intryck. Alla möten med nya människor. Att flänga runt och köra hit och dit och ha koll jämt. Det är jag inge bra på längre. Jag fixar det men blir så fruktansvärt trött. Nu borde jag sova för det blir mer flängade i morgon.


*gone*