tisdag 30 november 2010

En fråga. Om man som jag glömmer att ta sin medicin som jag har gjort varje dag i 5 år. Är jag på väg att bli frisk då eller är jag riktigt jävla sjuk?
Jag tänker inte tjata om hur kallt det är. Om någon vill veta det så kan man väl kolla in någon väder site. Det är ju fan vinter nu. Vad förväntar man sig? Nä nu till nå helt annat. Det är bandy i kväll. Det är nått att kolla upp. Kalix pojken spelar ju. De är i Jönköping tydligen. Nu sitter jag på bussen på väg till hand slakten. Ska bli skit kul. *gone*

söndag 28 november 2010

Less.
Trött
Ledsen
Liten
Ensam
Arg
Besviken

*gone*
Nu måste jag gnälla av mig lite.
Jag avskyr den här tiden som kommer nu.
Adventer och annat jävla trams.
Fyran vill att vi ska pynta hela hemmet med julsaker. Men jag kan inte.
Jag vägrar.
Jag genuint avskyr allt vad pynt och fanskap heter.
Inte hos andra det är helt ok om de fixar. Men jag vill inte ha det hemma hos mig.
Jag vet att jag borde för barnens skull. Att inte ge de dåliga erfarenheter för framtiden.
Men jag kan inte.
Jag får väl va med att betala pojkens terapi när han blir äldre.

*gone*

tisdag 23 november 2010

Nu lugnar ni ner er

Jag finns här
Och jag lever och mår bra.
Eller det rullar på som vanligt kan man säga.
Förutom en nyhet.
Min systerdotter Sanna som bor här har fått en egen lägenhet.
Så hon flyttar nu lagom till jul.
Kul för henne. Det är väl verkligen dags att bo själv när man är 24 år.
Men möjligheten att få någon bra. Eller någon lägenhet överhuvudtaget i den här stan är ju inte så stor. Men nu va det dags för henne.
Så äntligen får mina killar egna rum.
Det är verkligen på tiden det med.
Så allt väl här.

Dessutom fyller min äldsta fina son 26 år idag.
Jag ska åka ut till han och barnbarnet och fika i helgen


*gone*

söndag 21 november 2010

Tävling

Jag har gjort det.
Anmält mig för att bli testförare till en fräsig bil.

En sån här OPEL



Lycka till till mig va

lördag 20 november 2010

Det är snö hos mig. Märkligt.

torsdag 18 november 2010

Ja vet...
Nu är det offentligt igen.
Im here.
Den osaltade sanningen.
Ni som har hängt med ett tag, fortsätt gärna göra det.

Ni nya.

Välkomna att läs, kommentera och häng med i mitt liv.

*gone*
Just i dag känns det bra.
Då får ni en låt av min favvo tjej.




En till bara för att var lite sentimental.
Mitt ex trodde att det här va "våran"låt.
För det första om man överhuvudtaget känner mig så vet man att jag har inga "våra" låtar.
Glöm det babe. Den är min. Så det så



*gone*

onsdag 17 november 2010

Vad händer ?

Jag har sökt jobb.

Hur fan tänkte jag där?

Jo så här.
Jag vet inte alls om jag är redo att gå ut i livet som en vanligt människa. Med vanliga krav och åtaganden. Jag har verkligen ingen aning.
För jag lever varje dag med sviterna efter att vara deprimerad.
Hur?
Mina känslor går upp och ner. Hela tiden. Ångest kommer exakt när den vill.
Jag drabbas av panik flera gånger om dagen.
Jag fixar inte alltid att gå ut.
Inte ens för att handla. Just den saken är svår att förklara för de som inte har vart där själv.
Det blir bara som kaos inne i huvudet. Tankarna går inte att greppa. Man börjar gå runt i cirklar för att slippa ångesten. Hjärtat börjar att slå hårdare. Det blir svårt att andas. Det är helt omöjligt att ta sig samman och sätta på sig kläder för att gå.
År det riktigt illa så blir jag fysiskt sjuk. Får ont i halsen. Och blir så där otroligt trött.
Så har jag det varje dag.
Det börjar bli bättre. Det erkänner jag gärna. Men tider och andra krav är jätte jobbiga.
Tex så har jag två möten på fredag. Först ska jag till min psyktjej och prata. Sen till 4ans skola.
Och det är ett helvete redan nu.
Det dyker upp i huvudet hur jag ska klara det? Hur jag ska göra, vad jag ska säga? Tänk om jag ska ringa och avboka det redan nu ?
Jag tror att det här beteendet är allt annat än friskt.

Så varför utsätter man sig då för att söka ett jobb?
Jo för att jag är inget offer.
Jag vägrar att bli intvingad i någon arbetsprövning.
Min sjukersättning går ut den sista juni.
Inte så lång kvar så jag måste bestämma mig för hur livet ska se ut för mig.

Jag måste göra en utvärdering av va fan det är för fel på mig och vad jag kan göra åt det. För att leva så här resten av livet är inget liv. Om jag är så pass sjuk att jag måste vara hemma Fine. Men då måste det till nått annat.
Så nu får vi se vad det här resulterar i först.
För jobbet jag har sökt är nog nästan det enda jag själv känner att jag vill jobba med.
Som fältassisten. I samma område som jag har jobbat i förut. Och som jag känner mig fullständigt trygg i.
Galet kanske. Men så roligt.
Och ska jag göra nått som ska funka, så måste jag ju känna att det är kul. Och det gör jag med det här.

*gone*

måndag 15 november 2010

Tävling

Jag tävlar hos Sjubarnsmamman om något av det här.
Sakerna kommer från Whiteway.se

tisdag 9 november 2010



Allt jag har att säga

*gone*

söndag 7 november 2010

Ensamhet

Jag har inga problem med att vara själv. Ensam. Ingen med mig.
Ja man kan kalla det vad man vill.
Men är det inte en jäkla skillnad på att vara själv och att vara ensam?

För själv är jag gärna. Jag har en massa möjligheter att umgås om jag vill. Både med män och kvinnor.
Men jag vill inte. Jag orkar inte med människors meningslösa tom prat om sig själv. För det är vad de flesta ägnar sig åt tycker jag.
Jag har en massa goda och snälla människor runt mig. Men de pratar bara mest om sig själva.
Då funderar ju jag på om jag gör det samma ?
Är jag inte den goda lyssnaren jag tycker själv att jag är?
Kan jag inte selektera bland mina åsikter så att samtalet blir lite mer meningsfullt?
Jag vet inte.
Men att känna sig ensam.
Det är inte kul.
Jag om någon borde vara van. För jag har vart det i hela mitt liv.
Jag har många gånger trott att nu... nu är det min tur att ha någon så jag inte är ensam mer.
Men fan heller.

Där är jag nu.
Ensamheten är påtaglig.
Massa beslut som ska tas, och jag är den som måste ta de själv.
Det kanske är det bästa.
Och en gång för alla lära mig att jag är ensam.

Så får det bli.

*gone*

lördag 6 november 2010

Dagens bakning. Piroger.

fredag 5 november 2010

Ja så va det fredag igen och veckan hade tagit slut.

Vad har jag gjort?
Inte ett skit.
Förutom allt det vanliga jag gör.

2 läkarbesök. Varav en resulterade i en operation i slutet på November.
Massa ut och gå med hundar i höstvädret.
Inte byta däck på bilen.
Mat.
Inte kunna sova.

Ja livet går på som vanligt.

Fast svackorna blir inte lika långa, och jag mår bättre i själen.
Vad som har hänt och varför kan jag inte svara på .
Men det det jag inte om jag vill heller. För det kvittar..
Jag är här och nu och det räcker.

*gone*