fredag 11 juni 2010

Att vara en katastrof tänkande människa är inte alltid det lättaste. Igår när jag i godan ro låg och tittade på film i min säng. Så rasslar det till i ytter dörren. Och in kommer en son. Det går ca 5 min sen hör jag - mamma. Innan jag fick på mig nått så han jag tänka - bara han inte har blivit slagen. Bara han inte har blivit slagen. Väl ute i hallen så hittar jag sonen sittandes mot ytter dörren. Helt utslagen. Vad är det som har hänt undrar jag. - jag är trött får jag till svar. Så kan det gå hemma hos mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar