måndag 31 maj 2010

Jag har två hundar och en ko.




Det där med traditioner.När man kommer från en socialt störd familj så har man inte fått lära sig hur man gör. Eller vad man gör.Det har lett till att jag är jätte dålig på att komma ihåg och veta vad jag ska göra. Eller rättare sagt är det så att jag inte orkar. Jag vill så gärna men engagemanget finns inte. Jag vet inte vad jag gör mot mina barn. Eller det vet jag väl. Men det går inte att tänka på. Den ångesten får jag ta en annan gång.Så i våran lilla familj har vi andra saker vi gör. Som tex laga god mat. Och nu förtiden gör vi det tillsammans. Även fast jag inte har lyckats med att vara en helylle mamma som har bullar klara så umgås jag gärna med de mycke. Och jag tror att de gärna är med mig med. Så helt illa är det inte.Jag älskar de små liven. ( för mig kommer de alltid att vara små) Vad som än händer. Jag kommer alltid att finnas här för de om de vill. Jag ska fortsätta kämpa för att de ska få egna minnen.

söndag 30 maj 2010

Djurgården

Igår åt vi god mat och drack lite alkohol.
Trevligt värre.
Lika kul med att ha killarna med som vanligt. Nettan sov kvar.

Idag har jag vart på Skansen med en god vän. Han har en liten dotter så det gick i glass och vagnens tecken. Men så trevligt.

Något händer med människor när det kommer sol.
Jag satt och pratade med en lite kille på t-banan hem. Han visade en film på när han hoppade i en studsmatta. Från sin pappas mobil. Så söt.

Så det blev pizza till middag.

fredag 28 maj 2010

Dagen i bilder.

torsdag 27 maj 2010

Trasig

5.45 tittade jag på klockan sista gången.
Så idag känner jag mig sönder tuggad och utskiten.

Hur fan ska man bli normal igen?

onsdag 26 maj 2010


Det här skrev den förlorade sonen på nyårsafton -08
Det här skrev sonen jag inte får träffa

Varför kan inte jag få vara lycklig?

Varför kan inte jag nån jävla gång få vara bortskämd?

Varför får jag inte min vilja igenom någongång?

Varför kan inte allas lycka kretsa kring min?

Varför kan inte jag få se bra ut?

Varför litar ingen på mig?

Varför finns jag till i denna helvetes sända familj?

Varför lever jag överhuvudtaget?

Varför förstörde du mitt liv?

Var din egen lycka verkligen värd det?

Det gör rätt ont.

Tårarna rinner.

Jag kan inte göra ett skit.


Klart jag har ett ansvar. Klart jag har del i det hela. Klart det kommer göra ont en lång tid framöver. Jag vill bara att han ska komma så jag kan hålla om han. Så jag kan lägga han i min famn och säga att allt ska bli bra. Att allt det onda är borta nu. Att jag aldrig, aldrig, aldrig mer ska släppa honom.


Om jag ska klara av det här.Om jag ska klara det här. Jag vet inte hur man klarar av sånt här.

"Jag måste gå med väldigt bestämda steg
och ryggen alldeles rak och med huvudet mycket högt
och blicken fäst rakt framför mej nånstans mycket långt bort
Jag måste sätta den ena foten framför den andra utan att tveka
och aldrig, aldrig nånsin titta ner

Om jag ska klara av det här
Om jag ska klara det här
Jag vet inte hur man klarar av sånt här
Jag vet inte om jag klarar det

Och jag måste gå till min terapeut minst två gånger i veckan
och redogöra för olika saker i mitt känsloliv
och hur jag ser på det och läsa upp långa historier
som jag har skrivit hemma vid mitt skrivbord för att försöka förklara dej för mej

Och jag måste prata mycket länge och omsorgsfullt med alla som jag träffar
om hur jag mår, och om hur jag har det, och om hur det går
och analysera den förhandenvarande situationen i detalj
och vad som har hänt sen sist och hur den kan tänkas utveckla sej
och vilka eventuella mått och steg jag i så fall kan tänkas vidta
och vilka eventuella mått och steg du kan tänkas vidta

Om jag ska klara det här…

Jag måste sitta i timtal fullständigt orörlig framför min spegelbild
och föra oändligt långa samtal med mej själv
och studera mitt ansikte mycket noga för att försäkra mej om att jag fortfarande finns
och inte bara är nån sorts överbliven restprodukt från vårt gemensamma liv

Och jag måste sätta musiken på stereon och ljudet på TV:n på mycket hög volym
så att jag inte märker tystnaden i lägenheten
och hålla mycket hårt för öronen så att jag inte hör att du inte diskar i köket
Och jag måste ta på mej mycket tjocka, helst heltäckande kläder
så att jag inte märker att du inte rör vid mej

Och jag får inte öppna garderobsdörrarna så att jag märker att dina kläder inte hänger där
och jag får inte tända ljuset i vardagsrummet så att jag ser de gapande hålen i bokhyllan
Och jag får inte sträcka ut armen för då märker jag att du inte ligger i sängen bredvid mej
Och jag får helst inte röra mej så att jag noterar att du inte följer mej med blicken


Om jag ska klara av det här…

Och jag måste ta långa promenader längs stranden så att jag kan gråta mycket våldsamt
och skrika mycket gällt och okontrollerat och ibland skratta mycket högt och tydligt för mej själv
Och varje liten gnutta hopp måste jag försöka utplåna
Och det är inte lätt att utplåna hoppet
Hoppet lär ju som bekant vara det sista som dör

Att utplåna hopp är en blodig sysselsättning
Hoppet är segt, Hoppet vill som sagt inte dö
Hoppet kämpar emot som en flådd, sprattlande kanin mellan fingrarna
Men jag måste försöka ta kål på det
Bita huvudet av det
Banka det i väggen
Stampa ihjäl det

Om jag ska klara det här
som jag inte alls vet om jag kommer att klara av"



Men visst är han för söt?

Det kommer nog sluta med att jag blir den där galna djur samlaren,
Det fattas bara en fågel och fiskar igen. Sen är vi på banan.
Idag skiner solen.
Det gör livet lite lättare att leva.

Och idag är det bara för det lättare att andas.

Jag och Birro har vart på samtal.
Det gick riktigt bra.
Som tur är så fick vi träffa den tjejen som jag går och pratar med. Hon jobbar med ungdomar oxå.
Det va bra.
Så vi ska dit igen i Juni.
Det är aldrig fel att prata med utomstående och hur man har det och om ens tankar är normala och ok. Och Birro tyckte det va ok med. Så då kör vi.

Som tur i mitt i det hela så frågade jag om han far måste bli informerad och att vi går och pratar. eftersom vi har delad vårdnad. Och i princip måste han det. MEN eftersom Birro är en sån mogen och klok unge kunde han avgöra själv om han ville att pappa skulle ha reda på det.
Och så klart ville han inte det.
Nu ska jag hämta han med min bil.

måndag 24 maj 2010

Tomt tomt

Jag försöker verkligen fylla min tid med vettiga saker.
Men jag har ingen energi.
Den energi som finns går åt till att göra det allra nödvändigaste. Som att röjja det värsta, handla , laga mat ta ut djuren.
Det är det.
Sen att orka göra vettiga och nyttiga saker finns inte.
Jag borde ha ork.
Jag borde kunna göra saker.
Jag borde vara glad och livlig.
Men jag är inte det.

Visst det finns massor med glädje ämnen i mitt liv.
Mina fina fina killar.
man absolut bästa vän.
Min älskade lillasyster.
Mina fina och kloka hundar.
Min tid.

Men det hjälper inte.
Jag har en stor och tung sorg inuti som inte går att få bort.
Jag kämpar som en galning för att bara få en dräglig dag.
Det ska inte vara så. Ingen ska behöva leva så här.
Vad jag ska göra åt det??

Vet inte.

Jag va hos min underbara husläkare idag.
Fick mer medicin.
Fick reda på mer sjukdomar.
Det verkar aldrig ta slut.
Till och med min kropp har lagt av.

Nu ska jag fortsätta vila.
Moget va?

söndag 23 maj 2010

Nu är jag hemma igen. Efter att ha tillbringat ett par dagar med Nettan på landet.
Hur skönt som helst. Men jag blir lite stressad av att inte vara hemma. Jag vet att killarna klarar sig själva men, det är väl jag som ställer kravet på mig själv att finnas där för de.

Kul att komma hem till de i alla fall.
Birro sa att han hade velar komma ner. Om bilen hade funkat.
Den saken för övrigt fixade jag själv.
Bil säljar gubben sa ju hur vi kunde göra. Så klart tror man ju att man inte fixar det. Men vi sa fan vi provar i morse. Och sagt och gjort.
Vi svor och pillade lite på nån sak som ingen av oss visste vad det va. Men det funkade att lägga i växlar. Så vi packade ihop och åkte hem.
Helt utan bekymmer.

Nu har jag vart hemma ett par timmar och tittat på den underbart söta lilla katten.
Han är helt galet söt. Men så rädd för hundarna.
Det går nog över. Det blir bättre i alla fall.

Nu ska jag goa ner mig i soffan.

lördag 22 maj 2010

Och nu har vi katt.

fredag 21 maj 2010

Japp här är jag.
Sol sol sol.
Det är soligt ute om nu någon har missat det.

Jag och Nettan har åkte ner till Stallarholmen. Där finns ett hus som Nettan har tillgång till.
By the way åkte jag och köpte en bil. En gammal SAAB.

När vi va i Mariefred igår så lostnade något i växellådan. Så jag fick köra till stugan på 3an. Skit kul.'
Men Anders kommer ner i morgon och fixar det.

Nu ska jag gå ut och sätta min i skuggan.

måndag 17 maj 2010

Nä idag är det ingen bra dag.
Vad som har hänt?

INGET.
Det är ju det som är så jävligt med den här sjukdomen jag har.
Men prestations ångesten när det blir fint väder är inge bra.
Jag vet att jag får göra vad jag vill. Men det är så mycket jag vill göra och som jag tycker att jag borde göra. För killarna. Eller iaf Birro.
Så nu ska jag gräva ner mig och må dåligt klart så kanske jag blir en roligare typ i morgon.

söndag 16 maj 2010

Idag har jag och Birro vart iväg och köpt lite saker till katten.
Tack Blocket.

Trevligt som fan att åka iväg själv med han. Man har ju inte så mycket att göra än att prata med varandra när man åker två stycken så där.
Sen har jag vart en duktig mamma och bakat till killarna. Eller va det till mig ?

fredag 14 maj 2010

Skål

Nu dricker vi vin.

Katt

Så ser våran lilla katt ut. Och som vanligt väljer inte vi en vanlig katt. Den här gången blev det en blandning mellan ocicat och bondkatt / norskskogskatt.

torsdag 13 maj 2010

Torsdag

Så va den här dagen nästan över.
Och vad har jag gjort ?
Ingen nytta alls.

Igår va jag desto duktigare. Jag va uppe hos min kusin och putsade hans fönster. Bara för att vara snäll.
Sen åkte jag och B och tittade på katten han va jätte fin så klart.
Så vi la handpenning på han. Så nu får vi en katt i familjen.
Efter det åkte jag till stan och mötte upp kusin och en vän till han. Vi gick till loch Ness. En liten pub på söder. Vi satt bara där och gaggade ett tag och drack lite cider. Jag gillar ju inte öl.
Sen hem.
Det va väldigt behövligt.

Jag börjar fan bli normal!!

En dag i taget så får vi se vad som händer.

onsdag 12 maj 2010

Jag satt och tittade på morgon tv.
Då säger den fd sex missbrukaren att han har slagit i botten !
Jag vet inte om jag tycker det är det bästa ordvalet.
Bra dag.

Har tagit tag i massa pappers jobb idag.
Myndighets fix och annat nödvändigt.
Det är rätt trist och jag har skjutit upp det länge nu. Men nu när det är gjort känner jag mig riktigt nöjd.

Jag kom på den brighta ide för ett tag sen att vi skulle skaffa katt. Det är ju rätt trevligt med.
Och jag vill verkligen ha en katt.
Så efter lite letande hittade jag en annons med bra kattungar som jag mailade på.
Och nu säger de att vi kan komma och titta på de. Jisses,
Vad har jag gjort tänker jag direkt då.
Men Bilbo blev jätte glad och engagerad. Så nu går det inte att dra sig ur.
Men kolla bara HÄR
Så vi får väl se hur det går.

tisdag 11 maj 2010

Happy land

Det börjar verkligen arta sig.
Men glädjen i livet.
Det stora stora svarta hålet håller på att täppas igen.
Känns väldigt bra men ovant.

Kanske kanske blir den här sommaren bra.

måndag 10 maj 2010

Gemensam

När man har ett barn gemensamt med en annan människa så har man ofta gemensam vårdnad.
Det innebär massa formell dravel.
Men det det också innebär är att om den ena föräldern inte träffar sitt barn har de överhuvudtaget inga skyldigheter.
De behöver inte sitta vaken och vänta på att de ska komma hem på nätterna.
De behöver inte planera hela sommaren så att den ska bli så bra som möjligt för barnet.
De behöver inte planera och laga mat varje dag.
De behöver inte sitta och prata med de när de har kärleksbekymmer.
De behöver inte följa med och titta på olika skolor de ska börja på.
De behöver inte se sitt barn må dåligt.
De har inga skyldigheter alls.

MEN de har rättigheter.

Fast inte barnet vill att den andra föräldern ska komma till skolan måste den få komma.
Fast inte barnet vill så måste den andra föräldern få reda på om barnet behöver hjälp från någon utomstående.
Jag tycker att det är orättvist och elakt mot barnet.
Ett nästan vuxet barn kan avgöra själv vad den ska vara med om eller inte.
Att bli övergiven stärker inga själar. Det förgör bara. Att sen inte få bestämma över sin egen verklighet är ytterligare ett svek.

Jag skyddar mitt barn tills det inte går nå mer.
Jag bäddar in barnet i varma kramar och massor med förståelse.
Av mig ska han aldrig aldrig behöva tvivla på att jag älskar han.

söndag 9 maj 2010

Idag har det vart en bra dag.

Jag har inte gjort någon nytta alls idag. Förutom att vara en sväng med djuren i skogen.

Jag har kommit på att jag ska göra massor, inte allt för det vet jag inte hur man gör, för att bli en glad typ.
Hur vet jag inte men jag ska ta till alla medel som finns. Böcker. Vänner. Roliga saker. Meditera.

Ja vadsomhelst. Bara det berikar livet lite.

lördag 8 maj 2010

Malin 25 år

Jag grät mig till sömns i natt.
Det va länge sen.

Jag och Bilbo åkte till Åkersberga och Andreas och Malin. För det va kalas för Malin som blev 25 år.
Det va jätte trevligt och massor med folk. Hon har en så härligt stor familj. De är så härliga och det är verkligen kul att träffa de. Inge alls krystat och konstigt. Utan det är varmt och kramar.

Sen har jag bara legat som en padda i soffan.

Ska försöka snart. Kanske ser en film. Få se. Jag får ju göra som jag vill.

I dag

Idag fick jag ta på han.
Jag fick lukta på hur han luktade.
Jag fick se hans vackra leende.
Han va glad.
Han va lika vacker som för 8 månader och 1 vecka sen.

Att inte få se sitt barn på så länge gör ont,
Som fan.

När man väl får se han gör det lika jävla ont, Hur vacker han än är.

Jag fortsätter att existera som om inget har hänt.

INGEN ska få se att jag gråter.

I morgon är en annan dag. Då har jag andra som behöver mig.
Jag ska få vara med mina andra barn. Och barnbarn.


Men inget kan ersätta den sorg som finns efter ett saknat barn

torsdag 6 maj 2010

Bernadottegymnasiet

De är ju helt galet bra de där ungdomarna.
Var med och stöd du med.

Båtdraget

Jag blev så trött på allt skräp den här hunden drar in. Så pälsen rök. Vilken tur att det är en naken hund.

onsdag 5 maj 2010

Inuti

Man har det inuti. Det gäller bara att hitta det.

Jo eller hur?
För vanliga människor med trevliga grannar och en stor familj kanske. De som kan sitta en sommar kväll på landet hos någon familjemedlem och njuta av ett glas vin och god mat. Som får besök en grå måndag. Som inte behöver vara ensam i alla beslut de tar.
Men för de som inte har de förmånerna så är det inte så enkelt att hitta det där där inne.

För dagar och nätter går åt att bara överleva. Det låter hårt. Det kanske är det med.
Men livet är då inte rättvist på något sätt. Och man styr en sån lite del av sin verklighet.
Mitt i den här gröten av att leva och överleva på ett drägligt och värdigt sätt ska man sen hitta det där. Som får en att bli delaktig och bestämmande i ens egna liv.

En enda liten solglimt. Ett enda litet leende. En enda klapp på axeln är så betydelsefullt.
För att en trasig själ ska orka en bit till.


Jag borde kanske en massa. För min egen del och för mina barn. Jag ska bara hitta det där där inne som gör att man vet vad man ska göra och som gör att man orkar det med.

tisdag 4 maj 2010

Ont i magen

Jag har verkligen ont i magen. På riktigt.
Om man skulle fråga mig nu vart min magsäck och magmun är. Kan jag med skrämmande exakthet säga det.

Man har ju vart inne och kollat att allt är som det ska med magen efter operationen.
Det tror jag att det är så det är ingen fara.

Men när man har fått något nerstoppat i magen som dessutom har tagit nå prover där.
Då känns det.

Så det är inge kul att äta just nu.
MEN det går över.

Jag frågade killarna om de kunde laga mat. Och det kunde de.
De är så duktiga. Jag är så glad och tacksam att de är här.

Nu ska jag zappa mellan alla dåliga tv program.

Jag är inte helt som jag ska. Det är bara så. Jag har just vart inne på Ersta och blivit sövd. För jag är ju med i nån studie efter min operation förra sommaren. Så då är det nått de ska kolla upp i magen. Och jag vägrar att vara vaken då. Så man får sova ca 5min. Fint så. När man vaknar upp efter att ha sovit är man inte helt sig självt. Så jag frågar min trevliga narkos man om han är singel. Bra gjort Nilsson. Men han sa nä tyvärr. Och de andra kommenterade det och sa va trevligt. Ja ja. Sånt får man bjuda på.

måndag 3 maj 2010

Läskiga grejer det där med att lyssna på kloka människor.
Det rör runt i huvudet och tankar som förut va befästa sitter löst nu.
* Du är inte irriterad av de skäl du tror
Genom att bli irriterad på oviktiga människor sätter man sig själv i en offer roll. För att man anser att man är mindre värd än de. Bara genom sina egna tankar.

* Det är mina tankar som gör mig sårbar
Jag lämnar min egen makt över mig själv till en annan om jag låter mig påverkas.

söndag 2 maj 2010

Jag har just sett en kurs med Kaj Pollak. Att välja glädje.
Kort sagt kan man säga att man är chef över sitt eget tänkande. Att man bara kan bestämma vad och hur man tänker.
En sak han sa var att de människor man möter är se man ska ha runt sig i livet. Att alla människor är redskap för mig att öva mig på att bli en bra och glad människa.
Goda tankar men jag måste nor kolla på den lite fler gånger för att budskapet ska gå in.

För inte fan är det så enkelt att man bara kan välja vad man ska tänka.
Inte för mig i alla fall.

Nu ska jag ställa mig på min helvetes apparat igen. Varje minut räknas.

Sol ute. Så jag och hundarna är i skogen.

lördag 1 maj 2010

För er som inte vet så har jag världens bästa söner. Det va ju valborg i går och det kan ju vara rätt livat. Så även här i Hökarängen där vi bor.
B och lite kompisar till han kom hit en sväng och satt och lanerade kvällen. Och hur de skulle ljuga för sina föräldrar om att de va där men inte här. För de fick inte vara där så det sa det inte. Det va ju ingen fara med killarna och så klart är det inte ok att ljuga. Och alla föräldrar är rädda att deras små barn ska hamna i trubbel. Min uppfattning var iaf att killarna skötte sig exemplariskt. Visst de satt här och drack öl. Men ingen av de hällde i sig och de va väldigt noga med att inte vara otrevliga. Nå väl. Framåt kvällen drog de iväg och tittade å en brasa här i närheten.Eftersom Max är lite större än de så ville han hänga med oss ett tag. Kusin, Sanna med partner och Nettan och Anders kom hit och käkade. Och drack sprit. Men efter ett tag drog han iväg till de yngre liven.
Innan klockan ens hade slagit 24 var sönerna hemma. Och de hade avstyrt ett bråk. Eller Max rättare sagt. Bra gjort barn. Och tack för att ni är bäst.Tack även mina fina söner som inte är här så ofta.
Det finns så många ord som snurrar runt och som aldrig kommer ut. de formar sig inte till någon direkt tanke och klara funderingar. Mer som en röra av sagda ord och hitta på saker.
Vad gör man med de?
Inte vet jag.
Jag kanske är helt väck som tänker så. Men ibland är det lite rörigt inne i huvudet. Eller är det det som är själen?För vad är själen egentligen?Är det inte den som gör mig till den jag är. För jag är verkligen mina tankar. Det är ju de som gör mig unik. Men om jag har jobbiga tankar. Är jag en jobbig själ då?
Ja ... förmodligen.

För att jag kan

Idag är verkligen en ny dag.
En ny start på den här delen av livet.

Och fan va bra det ska bli.

Jag tänker inte skriva vad exakt som har hänt. Det är som oväsentligt. De som vet är de som vet. För alla andra är det bara att hänga med och ta del av min resa.
Det finns i alla fall hopp om livet. Jag ska eller tänker inte fastna i gamla skit saker som håller mig nere. Det är dags att vara snäll och bra mot mig själv.

B har blivit allergisk. Han har aldrig vart det förut. Storebror Z har ju vart det ett tag så det va ingen direkt nyhet. Men så klart blir man ju alldeles skärrad när han ser ut som en prickigkorv i ansiktet. Så det va bara att trava ner till ICA. En av fördelarna med att det har börjat säljas medicin i affärer.De hade nån form av allergi tabletter. Så han proppade i sig. Men det verkar segt att ge sig så jag ringde sjukvårdsupplysningen. De sa att jag skulle ringa jourvårdcentralen. De tyckte vi skulle vänta lite innan medicinen börjar verka. Så vi får väl se hur han mår om ett tag.
Nu ska vi äta soppa. Mums.