fredag 8 januari 2010

Ny dag...nytt år

Det verkar som att man ska lova massa saker så här på det nya året. Det vet jag inte om jag tänker gör.
Jag har en gång lovat mig en sak Och det höll jag.
Jag höll i mitt lilla barn och lovade att jag skulle göra allt för att få tillbaka mina stora barn. Jag va ju en rätt usel mamma till de ett tag och träffade inte de. (går det här med att inte träffa sina barn igen ??? )
Men det nyåret lovade jag mig själv att försöka hitta tillbaka till de igen. Sen dess jobbar jag som fan på att få deras tillit igen. Till en viss del har det väl gått bra. Max har ju trotts allt bott hos mig igen. Och till en viss del kommer minnet av mitt svek alltid vara som en mur mellan oss.
Men det är mitt ansvar. De får vara arga hur mycket de vill. Jag tål det och jag pratar gärna om det som hände om de bara vill.

Och nu när lilla Sebastian finns så känns det ännu mera viktigt att finnas där. Kanske sonen tänket att "nu passar det...vart var du när jag va liten".
Kanske, kanske inte.
Men jag tänker finnas där så mycket han vill. Eller de ska jag väll säga för de är ju trotts allt två.

Första dan för B i skolan för terminen. Min lilla son har just påbörjat sin sista termin i högstadiet. Märkligt det där.
Han var vaken i morse när jag väckte han. pigg som en lärka. han hade inte sovit nått.
Så han är nog lagom snygg när han kommer hem.

Få se om det blir nå krogande. Det vekar segt.

Och bara så där ringer KB. Märkligt.

/annica

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar