fredag 22 maj 2009

Så var det gjort

Nu är jag hemma igen efter ett intensivt dygn på sjukhuset.
Så kart kan ju inget va enkelt när det gäller mig. Jag hade från början tid kl 7. Men dagen innan ringer de och säger att jag ska vara där kl 12.30. Ja ja.. det var väl inga problem, jag hade ju inte direkt något annat för mig. Så jag sov länge och gic upp och drack lite kaffe och sen tog jag en jogging runda med Gibson ige. När jag kom hem såg jag att de hade ringt från sjukhuset, så jag rinde upp. De frågade om jag kunde komma in tidigare. Ja ja... jubel å klang. Så det va bara att ringa min sjuts/hundvakt som kom och hämtade mig.
Väl där innne gick det rätt fort. Men jag är ju inte så rädd för det där så det va bara att köpa läget och flyta med.
Operationen gick bra. Men fan va det är trist att ligga med andra som man inte känner i samma rum när man är så himla skör. En kvinna gnällde så fort det va personal i närheten, den andra a jätte präktig och hade egen morgonrock och allt och låg och fes hela natten.
Det som va läskigast efter operationen va att det gör så ont i magmusklerna. För det blåser upp magen med gas för att komma åt. Och det gör ont att andas och hosta. Men... det blir bättre. Sen är det ingen lek att äta. Det är som ett stopp i halsen. Jag kan och får äta allt och det är ju tur. Men det blir inte mycke. Hoppas att det kanske leder till att jag går ner lite.
Nu ligger jag här hemma och tycker synd om mig själv. Som tur är har jag inga hundar eller barn hemma. De är inga probem iof men det är skönt att vara själv när jag är så sårbar. Jag vill inte dela det med någon.

Kan det vara därför som jag är själv ??
Jag vet inte hur man gör när man delar sånt här med någon. Jag vet inte ens om jag vill det. Min smärta är lixom min.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar