torsdag 30 april 2009

Solen skiner

I dag skiner solen som bara fan. Skön iof men jag har inte kunnat njuta av de. Och då blir jag bara stressad. Konstigt va?
Jag har vart med Nettan en sväng i Farsta centrum och fixat lite. Jag betalade in de första pengarna till lilla Hera. Och det är så jävla spännande. Jag pratade men Kim oxå som ska ta med henne hen från Finland. Han ska dit på en sommer camp med bara Saarloos från hela europa. Och nördig som jag känner at jag håller på att bli så ser man väl mig där om nått år. Tänk vilen dröm att få ha en massa vargar runt en...*L* Det är glädje. Nästa lika kul som att jag ska bli farmor!
Vi fartade runt i Farsta en massa. Jag va inne på apoteket för tredje dagen på raken för att få mitt intyg till att ta med Xanor. Jo då.. jubel och klang. När det väl var min tur så säger människan att jag inte behöver nått ,inte när jag åker utanför EU. Fan va bra det blev det här med EU !!! Det som skulle bli så enkelt med allting.
Och tack snälla apoteks personalen för att ni inte sa något första gången när jag va innne. För då fick jag ju komma tillbaka.

Fick just ett sms från Z som har börjat sin vandring mot Göteborg.
"Vi har kommit till Södertälje :-) det är skit jobbigt men roligt.Jag har ont överallt men det är så otroligt fint väder!Vi som drar båten är ca 12.Och så är vi 3 grupper med 4 i som turas om att dra. :-) dom andra får åka bil och vila. Har vi vart med i media?"

Oj oj oj... så otroligt roligt för han. Han går i en sola där det är lite mer ordning och reda som gäller. Han går en inrikting mot uniforms yrken. Och det märks redan nu. Inget larv här inte.
Han planerar att bli brandman...*L*

onsdag 29 april 2009

JAG SKA BLI FARMOR

Min älskade älskade son Andreas ska bli pappa och jag FARMOR.
Vilken känsla, det är helt overkligt.
Jag kan knappt tro att det är sant. Men det är ju det. Och jag känner verklgen äkta och ren glädje. Det va verkligen länge sen jag va så här lycklig.
Den kommer någon gång i slutet på året eller i början på nästa. Det spelar ingen roll bara den kommer snart. Jag känner att det kommer att bli långa 8 månader att vänta.

Jag mår förvånansvärt bra. Men det är kanske av naturliga skäl. Men jag har inga domningar längre. Jag har dessutom ökat dosen på medicinen så nu är jag nästan normal...*L* Eller det kommer jag aldrig att bli men jag mår iaf ok.
Jag måste ta mig till apoteket i morgon igen för att få ett intyg på att jag får ta med mig Xanor när jag ska åka bort. Jag tror inte jag behöver det men för min egen säkerhets skull vill jag det.

Nu har jag huvudvärk för att jag har sagt att jag ska bli farmor så många gånger i dag så jag orkar knappt hålla ögonen öppna.

Tjo ho... jubel och klang.

tisdag 28 april 2009

Tjo ho...

Idag är det bara uppåt. Jag har fått reda på att jag får köpa en Saarloos wolfdog från finland. Och det är så jävla kul. En liten goding på ca 150 euro/kilo just nu. Men det gör inget.

Jag åker nog och hämtar henne i början på Juni. Det funkar bäst med tanke på operationer och annat trams som händer. Tintin ska ev ha valpar osv.


Just nu ska jag ägan mig åt att packa och åka iväg till värmen. Sen blir det lite körigt ett tag. Men fan va kul... har nog inte vart så här euforisk sen jag fick köpa Millan. Det här är en hund som kommer att kräva en del av mig men jag känner att det är dags att få lite utmaningar. Och vad kan var bättre än en hundvalp?

Jag måste ansöka till Jordbruksverket om tillstånd att importera hund nu... jippie.


Min är godingen till vänster.... kan någon hjälpa mig med hund namn ???

måndag 27 april 2009

Sol i sinnet

Idag har det vart turbo igen Och det konstiga är att jag orkar det det. Eller...nja det funkar. Jag va tvungen att sova ett par timmar på eftermiddagen.
Det började med att B kom in här tidigt. För han skulle ju i väg på kurs för att han är Helgon i skolan. Han började med att sätta på kaffe till mamma och tog ut hundarna. Vilken fröjd.
Sen fixade han nudlar till sig själv. För han va så hungrig. Han fick ju ingen mat i går !!!
Sen packade han lite saker och jag körde han till skolan. För de skulle åka därifrån
Sen åkte jag hem till hundarna och tog en sväng med de. Sen in till stan och min underbara sjukgymnast. Hon masserade mig och påstod att jag har massa muskel knutor i ryggen. Så hon misshandlade mig lite.
Sen träffade jag Eling från gårn där jag jobbade förut. Kul som fan. Hon va barnflicka åt A &M när jag jobbade på kollo. Så hon tyckte att hon hade blivit gammal när hon såg bilder på de på min sida på FB. Att hon själva har fått barn och är gift va inte lika myvke vuxen poäng på tydligen. Sendirekt därifrån till prat tanten.
Jag ska öka medicinen så att jag ev får bort klumpen i halsen. Men hon vekade inte allt för hoppfull för det. Men jag måste prova.
Sen hem och ut med hundarna igen. Sen krasch landade jag i sängen. För jag kan inte somna på nätterna är det nu. Jag somnar aldrig före 2 nu för tiden Undrar hur det ska gå när jag ökar nu.... hmmm.
Sen har jag bara tagit hand om mig själv.... *L*
Och badat Millan så klart. Hon ska ju badas två gånger i vecka nu när hon har infektion i huden. Lilla hund. Men hon blir bättre och det är huvudsaken.
Jag mår förvånansvärt bra faktiskt. Jag har inga domningar alls. Bara himla torr i munnen. Men det är inga stora problem direkt. Men hjärnan går åndå på högvarv känns det som, hela tiden.

Nu har jag bestämt mig. Jag åker bort ett tag. Det blev Turkiet.. på Lördag. Tjo ho.. värmen here i come...
Ska nog ta med mig skriv datorn och skriva. Kanske kommer lite frammåt. För nu har det vart segt ett tag. Det är nog för att för många minnen dyker upp. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med de.
Men det kanske löser sig snart.

söndag 26 april 2009

Söndags Blues

Så va den här helgen över.

Va hos Nettan och Anders går med lita andra människor. Kul som fan. Min halvbror kom dit. Jag och Nettan har blandat ihop våra famlijer rätt rejält. Så det är ingen ovanlighet att sånt händer. Han berättade iaf att han ska flytta till USA i slutet på året. Han ska flytta till sin pojkvän som bor där.

Kul för han om det nu känns så rätt.

Jag har kört hem mamma och hennes hund nu. Så sen jag hämtade min bil har jag kört min bil ca 50 mil redan...*L*


Just nu sitter jag på balkongen och väntar på att B Ska komma. Men det verkar som att han inte får det. Hans pappa tycker att han inte har vart hemma så mycke och blev arg på B för det. Så hela deras familj gick ut på gården och grillade men sa inget till B. Han skulle få känna på hur det är att vara ensam...!!! ???

Jag sa till B att han skulle fundera på om han ville flytta hem till mig på heltid.


Nu en bild på mig i solen...


lördag 25 april 2009

Funderingar

Jag fick just reda på att mina stora barns kusin har fått en son. Jätte kul på alla sätt och vis.
Jag hittade just min gamla dagbok från det året min A föddes -84. Jösses va det va länge sen men ändå inte. Jag läste bla om att jag va barnvakt åt henne, kusinen då va hon bara 10 månader.
Det sätter vissa saker i perspektiv. Å ena sidan minns jag det som det var igår, Å andra sidan ser jag hur mycker jag har glömt. Tack för att jag har kvar gamla dagböcker. Det är såååå mycke värt.
Det får mig också att börja fundera på att det förmodligen är min tur att få barnbarn snart. Ja omöjligt är det ju inte. A Och M bor ju i radhus med trygga jobb och Volvo och vovve.
Det är också en dubbel känsla. Sammtidigt som jag kan jubla inuti så blir jag så sorgsen för allt jag missade med A och M!
Jag kommer ju älska ihjäl det där stackars barnet. Vad kommer A att säga om det ?
Är det då våran återförening kommer att ske?
Eller ororar jag mig bara i onödan?
Jag tror ju tyvärr inte det. För han är ju fortfarande arg på mig och kommer nog så att vara även då. Så jag är egentligen bara glad om jag får vara med alls. Hans ilska kanske går över när och om han blir pappa själv....
vem vet?

Bara små saker som jag funderar på i natten.

fredag 24 april 2009

Mammas hund!

Min mamma har ju en av min Millans valpar. En Pepsi. Jag har inte sett han sen han flyttade när han var 8 veckor. Jag tycker det är för sorgligt. Jag har ju svårt att skiljas från det mesta, och Millans valpar va det ingen lek att skilja från. Men men. Mamma bor ju en bit ifrån mig så vi träffas inte så ofta. Men nu är hon och hälsar på sin faster som bor i huddinge så det är inte så långt från mig. Jag fick nästan säga till mamma att - jag tar hunden nu.. ..han såg för jävlig ut helt enkelt. Okunskap kan man kalla det om man är snäll. Hon visste inte bättre men hon vet nu hur man ska sköta han. Jag klippte och trimmad och kammade och tvättade. Och Pespi blev som en ny hund.
Pepsi innan trimmning.......


Och titta va tjusig man kan bli efter ett bad... *L*

Jag mår förvånansvärt bra... Inga domningar. Det enda och rätt stora problemet just nu är att jag har svårt att svälja! Jag kanske ska utnyttja det mer och skita i att äta. För det är verkligen ingen självklarhet just nu. Men jag kan ju inte. Jag tvingar mig att äta. Det bästa är att äta eller dricka något kallt. Vatten typ! Fan va det passar bra när jag ska göra en magoperation. Där det kommer bli svårt att svälja i början. Men.... om jag inte går ner nått i vikt nu kommer jag aldrig att göra det.

onsdag 22 april 2009

En till dag som kom och försvann

Så har då en till dag passerat i mitt liv.
Det börjar att ännas mest meningslöst kan jag säga. Som om tiden lixom rinnner som ett såll mellan mina fingar. Och jag kan inte stoppa den. Jag vet inte ens hur jag skall göra.
Vet inte ens om jag ska göra något åt det.
Jag läser ibland andra bloggar. Det slår mig då att jag kanske är för personlig. Jag lämnar ut mig mycket mer här än vad andra gör i sina. Men jag vet ingen annan väg. Jag måste ju skriva om det som står mig närmast. Skriva det jag egentligen vill ska komma ur munnen men inte vågar säga. Jag vågar nog säga det mesta men vissa tankar delar jag inte med någon annan. Det skulle bli alldeles för snurrigt.
Och så måste jag få skriva om det jag är intresserad av. Och allt med relatoioner och männskliga kontakter är ju det jag gillar. Så jag tänker fortsätta skriva som jag känner.
I dag har jag vart en sväng i Farsta centrum och fikat lite. Sen va jag tvungen att gå till min husläkare för att jag har urinvägsinfektion igen.
Jag passade på att fråga om inte hon kunde skicka en remiss till en smärtklinik för att få en dom på varför jag har så ont i kroppen jämt. Då fick jag till svar att hon inte kunde göra en sån utredning på mig för hon själv är sjuksriven på halv tid !!!
När fan blev de mitt problem undrar jag då ???
Hon rekomenderade mig att ta kontakt med en bra sjukgymnast som jag kan prata med.
Så jag gick raka vägen hem och drack en liter Tranbärs jos och listade mig hos en annan husläkare.
Jag har fått reda på att min magperation blir av den 20/5.
Så jävla skönt...äntligen.
Jag är så trött på att vara sjuk i kroppen. Huvet blir jag nog aldrig frisk ifrån. Men det kan jag leva med.

tisdag 21 april 2009

Bikten

Jag måste erkänna.
Jag har lust till en man.

Japp... så är det.
Det känns konstigt men härligt.
Tiden får utvisa om det leder någonstans, och i så fall vart.

Idag har jag inte gjort nå mycke alls.
Tog en promenad till Nettan en sväng med Tinti och Gibson. Millan fick vara hemma hon har sår på en tass.
Va där och hade lite data lektion med henne.
Sen hem och fixa lite mat. Sen hämtade jag B på hans praktik. Han har blivit utsedd till Helgon i sin skola. Det är som någon form av kamrat stödjare. Så de ska på utbildning på måndag i tre dagar. På samma ställe som jag va fosterbarn. Märkligt sammanträffande.
Så det va en lapp jag var tvungen att fylla i. Sen körde jag hem han.
Sen hem och tvätta Millan.
Veterinären ringde och sa att vacinet var klart till henne. Bra och skönt. Äntligen.

söndag 19 april 2009

Funderingar


Så har den här helgen kommit och gått.
Och vi har inte gjort någon nytta alls. Vi har mest slöat och umgåtts.
Det är så mysigt att ha killarna här. Att bara få ha de runt mig. Att få se de när de vaknar. Ja sånna små saker blir jag glad av.
Nu har det gått mer än en vecka sen jag slutade med Xanor. Jag har inte tagit en enda. Och det är så skönt. Jag börjar se saker på ett annat sätt. Jag orkar mer. Jag har fortfarande en del utsätnings symtom.
Idag tex sitter känslan av bedövning i halsen !!!
Det började redan i morse. Kaffet smakade inget och det va svårt att svälja.
Och nu till middag så går det inte att svälja. Det känns som jag ska hicka samtidigt när jag sväljer. Skit skumt.

En fundering jag har är varför människor inte svarar i telefon ???
Varför har man en telefon om man inte svarar i den ???
Eller är de så att just den här personen prata med just mig ???
Jag vet verkligen inte... för jag vet inte vad jag kan ha gjort. Har jag gjort nått, och i så fall... varför säger människan inget ???
Jag fattar verkligen ingenting.
För jag har blivit tillsagd att det är helt ok att ringa och att vi ska höras mer. Men... inget svar ändå.
Och jag kan inte släppa det. Jag kan inte göra alla glada, det vet jag. Men om det är någon som inte vill ha kontakt med mig kan man väl säga det. Eller?
Eller vågar man inte säga det till mig.
Jag tänker om jag skulle vara i samma situation. Nog fan skulle jag iaf lite snyggt och fint säga ifrån ändå. Men jag kanske är konstig. Ok..... Då är jag det.

Nu är det kväll. Z badar och B pratar med kompisar.
Vill inte att de åker i morgon. Men ... det är bara att samla ihop sig och inte va för ledsen innan de åker.
Och så ska jag se hur jag fixar det den här gången. Om medicinen hjälper mot den värsta av ångest dagar.
Mot Sherwood skogen gott folk...*L*

fredag 17 april 2009

Stolt mamma

Jag är ju iof stolt mamma varje dag. Men vissa dagar är det mer än andra. I dag tex ?
Jag gick upp tidigt för att åka in till söder och samtal på Z skola.
(Ja.. jag har slutat skriva deras namn för att det finns äckel)
Men kontentan av det hela var att han är jätte duktig i skolan. Han skköter sig men slarvar. Och det är ungefär vad lärarna har sagt från 6 års...*L*
Men då kom det fram att skolan, eker de som vill, ska gå från sthlm till Gtb i Valborg. De gör det för att samla in pengar till någon välgörenhets organisation. Vi pratade lite om det. Det finns ju några som går en tur redan. Ystad- Haparanda. För att samla in pengar till/mot prostatat forskningen.
Så de ska ev försöka få ihop det där på något sätt.

I dag har det gått riktigt bra med Xanor absinensen. Eller det är nästan inget.
Och idag va jag inte lika seg när jag vaknade me.
Men sen är jag så trött på att se och känna efter hur jag mår. Kanske det med är ett tecken på att jag blir bättre? Vet inte.

Jag och Nettan har vart runt och tittat och handlat massa fina saker till våra balkonger. Så nu är det bara sommar som fattas...*L*
Z har jobbat i kväll.
B har vart på praktik. Han och hans kompisar skulle köra Gokart efter han slutade. Så de kommer senare..hoppas jag.

torsdag 16 april 2009

Operation

Tjo ho...
Äntligen har jag fått besked om att jag skall få reflux operationen nu redan i Juni. Mer exakt än så kunde de inte vara. Men det blir iaf av innan sommaren.
Det känns så himla bra. Men så har jag ju så klart sagt att jag vill vara med i ett forsknings projekt de har. Det innebär att jag efter ett år får komma tillbaka och göra de undersökningarna som jag gjorde inför den här operationen. Dvs slangen ner i halsen och det där. Hur fan kan jag göra det frivilligt ?? Jo.. så jävla nyfiken på allt...*L*
Men jag får hoppa av om jag vill.

Idag mår jag faktiskt rätt bra, Har fått sova.... det känns ju helt sjukt. Men så skönt.
Va lite mosig i morse när jag vaknade. Men sen va det nog som vanligt igen. Full rulle på energin.
Har pratat jätte mycke med Nettan ang hennes och Anders separation. Och det slår mig vilka konstiga tankar man har när man är i den situationen som hon är just nu.
Allt ifrån :Hur ska jag komma till landet? Till :Bara han inte träffar en snygg tjej!
Hur funkar hjärnan egentligen?
Men.. det är nog rätt normalt. Men skumt...

Nu har jag tvättat Tintin, så hon är ren och vit.
Bara två hundar kvar..! Tjo ho

onsdag 15 april 2009

Tillbaka..eller ?

Är jag tillbaka på banan? Eller vad är det frågan om ?
Jag åkte till man psyktant och pratade. Det var helt ok. Hon sa att om man trappar ut så här fort så är dag tre den dagen som i så fall är farlig! Då kan man få EP anfall... ???
Hade inte en aning om det. Men det är ju över, Då kommer nästa goda besked. Ungefär lika länge som man har ätit medicinen, alltså i år, lika många månader kan det ta att bli av med symptomen ???
För min del är det i så fall BARA 3 månader och 3 veckor kvar !!!
Det kan elle får inte vara så.. så är det bara. Jag går inte med på det. Eller jag vet inte om jag orkar ?
Det känns faktiskt bättre i dag. Har inga domningar i ansiktet iaf. Men är helt energisk... vet inte vad som har hänt. Vilken av medicinen som gör det.
Men jag berättade för henne att jag inte fick sova mer än tre-fyra timmar per natt. Och det oroade tydligen henne. Hon kontaktade direkt läkaren som skrev ut några dunder tabletter....
För de hade de inte på mitt vanliga Apotek. Det va något licens preparat. Så det var bara sätta mig i bilen och ge mig av in till stan. MITT i jävla city.
Jag som inte har vart ute bland folk på jätte lång tid skulle ge mig mitt in i smeten. På väg dit åkte jag förbi Nettan och lämnade ett rör Treo. När jag kom ner i bilen startade den inte. Så jag ringde upp till Nettan och fick prata men Anders som kom ner och hjälpte mig. Det behövdes mer soppa. Så han åkte iväg och köpte en dunk och mer soppa. Ja då.. då startar fanskapet.Och när jag kollar så har jag nästa halv tank...så vad som hände vet jag inte. Men iväg till stan och hämta sov tabletterna. Och för de som inte vart där så kan jag berätta att det är bara knarkare och ryska maffian som hänger där. Inga kul ställe alls.
Nå väl. Det gick ju utan större missöden
Sen åkte jag och hämtade B på hans praktik. Han har haft den turen att få PRAO på en Gocart bana. Kul som fan tycker han, och jag. att det är. Så jag va där lite tidigt men jag fick va med iaf. Som tur är så tycker ju inte B att jag är ett dugg pinsam, så jag och en utan de som jobbade där bondade som fan...*L* En jätte trevlig ung kille. Vi avhandlade både Norrland och pilotutbildning ...medans B körde Gocart.
Väl hemma va det bara att sätta på spisen coh gå ut med hundarna och sen in och laga mat till oss.
Jag fixade hans matlåda med. Så han slapp det själv. Jag kan ju inte låta han göra det själv varje dag... ha ha.
Och nu till min ursprungs fråga. ÄR jag tillbaka på banan?
För jag mår inte ens dåligt nu.... Märklig känsla. Men bra.
Nu.... ska jag ta ut hundarna igen. Borsta tänderna och kraschlanda i sängen...och hoppas att jag får sova.

Mitt kvarter från Hell

Jag tror at jag bor i kvarteret från Hell ? Eller så nära det går iaf.
Jag bor precis vid en genomfarts gata. Inte mycke jag kan göra något åt. Ja flytta kanske, men det är inget alternativ nu. Så trafiken kan jag inte göra så mycket åt. Och så bor ja på botten våningen. Men det är inte botten våningen. Utan under mig finns det garage. Så det är som en halv trappa upp kan man säga.
Och så klart har jag sovrummet ut mot den här gatan !!!
Och så klart garagen !!!
Garaget just under mitt sovrum används nog mest i hela kvartert. De börjar ca 6 på morgonen och öppnar dörrar och kör ut sina bilar. De jobbar nog med att köra ut reklam. Och jag vaknar varje morgon av det. Skit kul... särskillt nu när jag inte kan sova.
Då kan man fråga varför jag inte byter sovrum med Zeus som har sitt rum mot den fina skogsdungen bakom huset ???
Jo därför att där bakom finns en liten klätterställning som samma familj använder varje dag till sina dagbarn. Och de låter...som fan....
Jag kan inte ens använda min balkong på dagarna.
Så det är som att välja mellan pest eller kolera.
Men sammidigt blir jag så trött på mig själv att jag är så småsint att jag inte unnar de att använda sakerna. Och jag gör ju det egentligen.
Så jag stänger dörren och sitter på balkongen när de inte är där.

Och i dag är den 6e dagen jag är utan Xanor.
Jag tror att jag har de flesta utsättninga symtom. Fryser (och jag fryser aldrig), tandläkar dommningar i ansiktet. Kan inte sova. Rastlös. Osv osv...
Men det blir iaf bättre.. tror jag. Jag blir livrädd när jag får besked av Lotta att det kan ge neouroligiska skador !!! Va fan ???
Jag ska gå till min psyktant idag. Jag måste fråga henne vad jag ska göra.
Jag återkommer..

måndag 13 april 2009

Utsättningssymtom ??

Jag har just läst med fasa att man absolut inte sa sluta med Xanor så där direkt. Eller de artilkar jag läste så stod det att man ska trappa ur med si å så mycke per månad !!!
Jag skulle gärna göra det men jag har inte tid....*L* Det känns så iaf. Jag har inte ätit nån på 4 dagar nu. Och i dag är väl den dan då det har vart värst. Jag får domningar i ansiktet. Jag har en jätte klump i halsen som gör det svårt att äta (kanske blir lite smalare på kuppen ?
Och det gör ju inget...*L* ).
Men jag kan härda ut det... varför vet jag inte?
Det känns bara jävligt skummt. De har ju vart min livlina i så många år nu.

Idag har jag iaf vart fram och tillbaka till Stallarholmen. Trevligt faktiskt att komma ut i solen och prata en massa skit med Nettan på vägen hem. Så jag körde hem henne och hennes barnbarn.
Har vart ute med hundarna en massa med. Det är ju så härligt att det börjar bli vår. Här vet man att de är vår när fyllona flyttar från parkbänkarna i centrum till en skogsslänt... ha ha.
Thats life.

Vänner

God morgon!
Nu är jag på väg och ska hämta min vän som har vart på landet och firat Påsk med sina barn. Hon har inget körkort och frågade om jag kunde komma ? Och så klart gör jag det.
Jag hade lite svårt att somna i natt. Har väl en del för mycket att tänka på kanske. Då skår det mig plötsligt att jag börjar bli en sur kärring...*L* Jag brukar säga att: De som retar sig på tingen små, är väl inte större än så!
Och ja va skit förbannad på min fjärrkontroll till tv:n i natt! Den slutade fungera... och så klart kunde jag inte släppa tanken på att just nu var det ett jätte bra program som jag ville se.
Och jag hade nästan sönder skit kontrollen bara för att jag inte fick den att funka.
Då slog det mig... va fan håller jag på med?
Reta upp sig på en fjärrkontroll. Inte jag.
Kan det vara så att jag har lite innebyggda aggresioner som måste ut kanske??
Kan en av anledningarna vara att det är min 4:dje dag utan benso ?
Och jag har överlevt....fan va häfftigt...*L*

söndag 12 april 2009

Så blev det en sån där dag!

Jag hade det hur härligt som helst ute på landet. Helt solo, precis som jag vill ha det. Men det verkar som att jag inte kan låta mig själv må bra. Eller att jag inte fixar dolda krav. Jag ser allt som behöver göras och vet att jag behöver inte göra ett dugg därute om jag inte vill. Men alla saker jag ser som jag även vill göra blir för mycet för mig. Jag börjar gå i cirklar..kan inte tänka en vettig tanke.. får panik. Förmodligen blir jag stressad. Och jag fixar ju inte det.
Så jag ville bara hem.. packade ihop mina saker skulle stoppa in hundarna i bilen. Då kommer inte Gibson och Tintin ??? Panik.. vart är de!!
Då när jag går runt huset så sitter de ihop igen !!!
Å det går ju inte att gö nått åt. Fick bara sitta där vackert och stilla ch vänta på att skulle va över. Och ändå är han kastrerad i måndags ? Va fan är det för jävla slamp hund jag har fått tag på. Alltså Tintin.Hmmm...
Så äntligen hemma och få duscha i min egen dusch. Min säng. Mitt hem. Då blev jag lugn igen. Tur att ingen olämplig ringde , det hade inte vart bra. Det är i de lägena som jag ska va själv, så jag inte säger mer än jag menar för att göra någon illa.
Och så fick jag kontakt med en av mina "gamla" ungdomar...*L* hur kul somhelst. Vi pratade säkert i 3 tim. Det är lite skrämmande men samtidigt så jävla skönt att prata med någon som vet vem jag är. Som har egna minnen från hur det va när jag va yngre.
För till historien hör att jag har jobbat på Ungdomsgården i en massa år, i samma område som jag själv växte upp i.
Så när jag jobbade där så va det väl typ små syskonen til mig och mina kompisar som gick där.
Men kul va det. En massa minnen dök så klart upp. Men det va faktiskt bara bra minnen. Framför allt från tiden på Gårn...*L*
Och det visade sig me att han hade lite andra minnen än mig. Men... det är nog så att man ser på saker lite olika om man är en 15 årig kille eller en 23 årig tjej som jobbar som ledare.. he he...
Så nu är jag tillbaka i min trygga miljö. Hemma på min balkong med kaffe, solen och mina små hundar. Det är livet de...*L*

fredag 10 april 2009

Tomt

Idag är IGEN en sån där dag. Det känns bara så jävla tomt. Har som inget att vara glad för. Har ingen ork att göra saker heller. Allt känns så meningslöst och färglöst.
Det går inte att förklara riktigt hur det känns längst där inne... Det finns ingen ork att ens fundera på hur jag ska bli glad.
Jag låg och tittade på gamla repriser av Nyberg&Törnblom. Jag vet inte vad jag ska säga egentligen... jag har då fan så mycke mer självkännsla än många av de som va mer där. Samtidigt som deras problem inte va nånting enligt mig...*L*
För jag skulle vara så glad om jag fick ha en tonåring hemma som bråkade och färgade håret svart! Eller hade mina fyra barn runt mig och bara fick krama de så ofta och mycke det går. Att få höra deras röster när de kommer hem mitt i natten.
Mitt problem är väl mer att jag inte tycker att jag duger som förälder. Jag känner att jag har övergivit de för att de har fått bo hos deras pappor. Kan det bero på att jag tycker att jag själv har blivit övergiven som liten??? Hmmmm så klart. Men det är så mycke lättare att säga än att
känna. För jag känner det.... hela tiden. Den skulden kommer jag få leva med resen av mitt liv. Hur jag ska klara det vet jag inte?
Det är förmodligen en del av att jag har hamnat där jag är idag.
För jag har övergivit de... iaf de stora. Jag träffade inte de på tre år!!!
Hur fan kan man...!!!! kan man så klart undra ?
Ja.. vad ska jag säga till mitt försvar.... Jag trodde inte i mitt skede i livet då att jag dög som mamma. Jag har aldrig fått lära mig eller se hur man ska vara som mamma, så jag vacklade i min egen tro på mig själv. Dålig förlaring men det va så då....Och jag ångrar mig så det skär i bröstet, varje dag. Och det ommer jag få leva med...det går inte göra det ogjort.
Nu ska jag påska på.... själv!

Spela kula av Sten Selander


"Spela kula"
Vi spelade kula på torget en dag,en liten folkskolegrabb och jag.

Jag hade väl femti, han hade fem.Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,då jag visslade överlägset och gick.
Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstanskunde någon säga, var grabben fanns.
Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,för att en gång få se den grabben glad.
Men nu är han säkert en stor, grov karl,som släpar och sliter - jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.Man kan aldrig ändra det fula man gjort.
Man kan inte lämna kulor igenoch trösta pojkar, som stelnat till män.

torsdag 9 april 2009

Jag har fått komma ut på landet.

Jag har ibland möjlighet att få låna ett landställe. Jag är där just nu. Jag har vart skit dålig i ett par dagar. Feber och ont i halsen.
Men det är så fruktansvärt skönt att få komma bort lite. Att få komma ut i spenaten ett par dagar. Så som tack för hjälpen ska jag plantera lite blommor och rensa lite rabatter. Men det kan jag leva med. Så ska jag passa på att slipa rost på bilen... den ser för jävlig ut rent ut sagt.
Och så fick jag reda på i dag att min älskade lilla Zeus är singel!!! Hans Anna har gjort slut med han. Det har ju iof hänt en gång förut, men de har bestämt att ge det en chans till. Men tydligen funkade det inte. Eller hon ville inte mer. Såg idag när jag vattnade blommorna i hans rum såg jag att han har tagit eller slitit av sig det vänskapsband som han har fått av henne. Fan va det gör ont att se sina barn lida.... det känn så orättvist.
Borde väl ringa min mamma och önska henne glad påsk...men varför? Hon har ju inte direkt ansträngt sig det här året heller för att ens skicka ett kort. (är det konstigt att jag hatar familje helger när hon har supit sönder alla?) Men men... jag gör väl som vanligt. Eller rättare sagt jag är van. Inget att bry sig om, orkar inte ge henne mer av min energi. Hon har redan förstört så mycke genom att supa bort hela min barndom. Så en påskt till , eller vilken annan helg somhelst kommer och går igen.
Jag får som vanligt göra det på mitt sätt. Men jag är verkligen inte bitter för det. Det stadiet har jag passerat för länge sen. Men hoppet är ju det sista som lämnar en säger de, och det stämmer. Jag blir bara så less. Less på att hon inte är mera näravarande i min sjukdom. Å andra sidan fattar hon ju inte ens vad jag pratar om! För HON har ju aldrig gjort nå fel eller har några problem...!!!
Så det kan lika bra va. Har ju skaffat andra som lyssnar när jag behöver prata eller behöver hjälp. Så är det när man är ett maskros barn.
Man är en ful jävel som dyker fast ingen gillar en... ha ha.
Jag är inte så arg egentligen.... måste bara spy lite.
Sov sött nu.

onsdag 8 april 2009

Fördelen med djur.

Eller iaf fördelen med att ha hund.... eller hundar i mitt fall.
Är att jag får göra som jag vill, när jag vill.
Nackdelen är allt jävla grus i sängen....Grrrrrr
Men jag tar gärna det. För det går att tvätta bort....*L*

Min Millan ligger alltid vid mina fötter.
De små Tintin och Gibson sover brevid mig i sina korgar.
Men nu när han har ont den "lille" så får han sova med mig... men icke! Det går inte.... han vill inte, men det är väl så det ska va.
Ja ja... har ju iaf natt sällskap....

Vad säger man?

En vän till mig skickad ett sms och sa att han inte orkade mer. Att han har supit i 11 dagar och inte vill leva mer.

Vad säger man då?
Eller vad säger jag då?
Jag som själv inte orkar leva?

Jo då... så klart pratar jag med han och får han på lite bättre tankar. Vilka vetifan men han va inte Självmords benägen längre iaf.
Och hur känner jag mig ???
Det hjälper inte mig, det stärker inte mig, det gör inte mig till en bättre människa. Jag är lika tom fortfarande.

Va först i morse och lämnade Gibson för kastrering. Lite synd om han är det just nu.... man bara lite.
Han har förmodligen ont den lille stackarn. Och han är en lite pip hund....*L*




Sen åkte jag til KS och Magnus Huss enheten. De dom ska hjälpa mig att trappa ner och avsluta mitt benso ätande. Det låter värre än vad det är. Men det är något jag måste göra för att få terapi. Sköterskan som jag träffade va jätte bra. Hon ställde en massa frågor och duktig som jag är så svarade jag på de så bra jag kunde. Det blev 4 st A4 ark med anteckningar??? Hon sa dessutom att det inte va konstigt att jag mådde dåligt. Men min historia av outredda problem så är det inte konstigt att jag har kraschat till slut. Enligt henne......hmmmmm

Samtidigt som jag sitter där så ringer min underbara läkare från Ersta och sa att jag ska få operationen i magen. Den som ska ta bort min konstanta halsbränna. Som jag har haft i säkert 7 år. Det är med skräck blandat förtjusning som jag ser fram emot det. Både som jag vill det så är det ju ändå alltid en risk. Och jag kommer inte att kunna spy eller rapa efter.... he he . Men det är en helt annan utmanning.

Nu ska jag sova eller försöka... med en Gibson som piper hela tiden med dumstrut runt halsen....

måndag 6 april 2009

Sorg

Så har killarna åkt till sin pappa idag. Det är en sån jävla sorg att inte få ha sina barn runt sig hela tiden, Och så vet jag att de vet att jag tycker det är jobbigt, så jag försöker hålla ihop min tills de har åkt. Eller jag kör över de till pappa. Men sen.... tomt, tyst,ensamt. Så jävla tråkigt utan de. Att inte få se deras fina ansikten. Att inte få krama de när jag vill. Det går inte att fatta om man inte har varit där själv... Och jag önskar ingen att behöva vara med om det heller.
Jag ser så ofta föräldrar som antingen skäller på sina barn, eller gnäller på att de aldrig får vara ifred. Och de lämnar bort barnen till barnvakt osv osv... Jag gråter inuti för att de inte fattar hur lyckligt lottade de är. För jag om någon kan säga att det går så fort så har man de inte länge.
Ta tillvara varenda sekund.
Z kommer förmodligen inte att bo med mig någe mer!! Det är så stort och svindlande att tänka det att jag försöker att inte göra det för att inte lägga mig ner och själv dö....
Andreas mins stora fina pojke som är 24 bor ju med sin tjej...så rätt var det är blir jag ju farmor....och DET ser jag fram emot. Det kan ske allt ifrån nu till om ett par år... kul som fan iaf.
Idag träffade jag en gammal vän till mig som jag har kännt i 30!!!! år....
MEn vi har inte setts på ca 7 år. Märkligt... hur mycke man har gemensamt sammtidigt som man inte har det. För är jag verkligen samma Annica som jag v för 7 år sen???
Nä inte mycke... eller är jag det???
Hmmm det funderar jag på nu...
Måste sova... sa upp tidigt som fan. Gibson ska blli av med kulorna... inga jävla valpar här inte( om det inte är för sent!).Sen ska jag till en beroende klinik för att diskutera hur jag ska trappa med min benso konsumtion...!
Min livlina....men men... det måste göras för att jag ska komma vidare i livet tydligen.

söndag 5 april 2009

Sinnesro bön

Jag är inte det minsta troende, men jag älskar de här kloka orden så jag gör den till min.


Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra

Mod att förändra det jag kan

Och förstånd att inse skillnaden.


Utmaning... eller vad är mina svar...L*

Tre saker jag inte förstår mig på:
1. Killar
2. Varför vi kvinnor inte får kränka mäns manlighet.
3. Religioner

Tre saker som finns på mitt skrivbord/bordet jag sitter vid:
1. Glas
2. Godis
3. Zeus dator

Tre saker jag gör just nu:
1. Tittar på reprisen av Babben o co
2. Skriver svar
3. Funderar på vad
jag ska gö för mat idag

Tre saker jag vill göra innan jag dör:
1. Bli lyckig
2. Skaffa ett torp i skogen
3. Gå pilgrims vandringen

Tre saker jag kan:
1. Ta hand om barn
2. Laga god mat
3. Lyssna när någon vill prata

Tre saker jag inte kan:
1. Skälla på folk
2. Bli riktigt arg
3. Bli frisk

Tre saker jag tycker att du ska lyssna på:
1. Dina barn
2. Din intuiton
3. Skogen

Tre saker jag skulle vilja lära mig:
1. Att vara mindre konflikt rädd
2. Hur man har ett förhållande
3. Köra MC

Tre favoriträtter:
1. Sushi
2. All lax
3. Riktigt god köttfärssås och pasta
:-)

Så blev det en sån dag!

Jag känner direkt när jag vaknar hur läget blir i dag.
Och idag är en sån där helvetes dag. Och jag vet inte varför.... det sör mig som fan. Jag vill ju veta så jag kan undvika det. Men tydligen kommer jag aldrig att få veta vad som utlöser ångesten. Den är där och kommer att vara det resten av mitt liv. DET är tungt att veta.
Det änns så ofta och så tydligt att jag inte orkar mer. Men jag måste ju.
Bilbo ligger fortfarande men han hade början till lunginflamation. Det va en jävla tur att vi åkte i går till läkaren. För han förklarade att det hade blivit värre... alltså lunginflamation om vi inte hade stoppat det nu. Så ett av de första tecken på att man kan ha det är kraftig huvudvärk.
Märkligt men så är det.
Men nu har han fåt rätt medicin och Ipren. Det va en hitt.... för det fick bort huvudvärken, Det va den enda som hjälpte mot bekterie infektioner. Bra att veta.
Så nu ska jag försöka överleva dagen utan att va helt väck... tyvärr va jag redan till kaffet ta ångesdempande medicin.... de suger.
Känner mig så värdelös....

lördag 4 april 2009

Vilken jävla dag...

Den här dan började ju jätte bra!!!
B har fortfarande feber och huvudvärk. Så jag ringde sjukvårdsupplysningen. De tycker att jag ska åka till nårakuten med han. Och där svara de inte. Man måste ringa dit och boka tid nämligen.
Så jag passade på att duscha innan då...
Ja jubel och klang.... stopp i avloppet....!
Ringa fastighets jouren...
Och då ringer min hundvakt och säger att min små hundar har parat sig!!!
Fan va kul...'
Och dan har bara börjat!

fredag 3 april 2009

Sjukt barn

Så blev det inte bättre med Bs huvudvärk..alls... Han skickade just ett sms där han frågade om jag kunde komma in till hans rum och ge han en alvedon och en temp...*L*
Han va så snurrig i huvudet så han läste av tempen uppåner.. så han visste inte hur mycke eller lite feber han hade. Men när mamma visade så hade han 39 grader.
Så det är lite synd om han.
Och så ringde min bovärd efter att jag har ringt massor med gånger till svebo. Kl 7.30 i morse. Vid den tiden är jag ju inte vid liv. Han frågade om det va ok om han kom mellan 8.30-9. Ja visst sa jag...men fanskpet kom redan 8.15 !!!
Då blir det ju panik överallt... jag upp i morgon rock(det skiter jag i iof) men min Gibson måste ju ut direkt å jag va ju inte påklädd direkt.Och om det dröjer för lång tid kissar han ju inne...så det va bara ta det jag hittade och ut... Bovärden va nog jätte imponerad,, ha ha
Men... nu rinner det inte ut duschvatten i halva badrumet längre.

Solen skiner som fan redan och jag borde väl gå ut mer.... men jag orkar inte. Det är en riktig piss dag i dag.
Vill ligga kvar i sängen.
Idag är det mest livs frågor som rör sig i skallen... mest negativa tyvärr.
Jag har någon otrolig förmåga att klandra mig själv för allt elände. Vet inte varför allt ska bero på mig. Men jag tycker att det finns så många saker jag tycker jag skulle ha gjort bättre...

torsdag 2 april 2009

Kan det vara så?

Att medicinen hjälper?

Jag vet inte... men jag har ju ätit mina anti depp tableter nu i ca tre v. Och nåt är det som händer!!!
Om det är att våren är på väg och att de soliga dagarna gör att man känner att man lever vet jag inte. Eller att det faktiskt kan vara så att de hjälper...?

Märklig kännsla iaf att känna att det är ok att leva igen. Att hela livet inte bara suger.



Min lilla B kunde inte gå till skolan idag. Han sa redan i går att han kände sig konstig. Att det va fullt med blod i huvet som han själv uttryckte det... ha ha. Ja vilken tur att du har det sa jag.

Men det va visst värre med huvudvärken idag... så han får va hemma.

Och Nettan jobbar på här hemma som hon vore min anställda städerska!

Det är helt ok.. och jag har nog aldrig haft så städat som nu....*L*

Tack för all den hjälpen men det va inte därför du skulle komma hit. Du säger ju själv att det är för att du inte bara kan sitt still... så jag hoppas du inte känner att jag utnyttjar dig. För jag kan städa själv.... ha ha.

Och så pratade jag med min älskade lilla syster Ylva igår... fy va det är sorglig. Samtidigt som det är kul så längtar jag efter henne så mycket när jag pratar med hon. Och det är ju inte BARA att åka dit....100 mil tar sin lilla tid!

Då blir det en bild på Tilda din dotter i stället...