torsdag 31 december 2009

Mitt i allt har vattnet gått...

Det blir inte bättre än så där. Nu är jag på väg på fest. Bilbo ligger avslagen i soffan och Malin har börjat få värkar. Så nu är det spännande.

onsdag 30 december 2009

Jag tänker nog alldeles för mycket. Jag kan inte få hjärnan att stanna.
Vad som rör sig där inne däremot är inte alltid det mest kloka eller sunda. Men det är mina tankar.
Just nu tänker jag mycket på hälsa.
Hur gör man för att få den energin och styrkan det krävs för att orka byta livsstil. För det är ju det det handlar om. Hur man gör vet jag nog egentligen, men jag har inte det där riktiga engagemanget. Vad krävs för att man ska få det?

Jag har funderat på att inte dricka nästa år. Inte alls på hela året. Och se om jag klarar det. Inte för att jag behöver det. Men mer för att se om jag klarar av att inte dricka av bara gammal vana. För när egentligen är det så där gott eller så där roligt att dricka som man vill ?
Jag funderar också på att äta mera Raw food. Det verkar väldigt spännande. Och nyttigt. Så just nu läser jag allt jag kommer över i det ämnet. Tyvärr är den mesta infon på engelska. Och en del av sakerna finns inte här att köpa. Men det mesta går nog att lösa.

Nu ska jag se om det överhuvdtaget går att sova.
/annica

tisdag 29 december 2009

Hemma. Helt död. Resan hem va helt galen med. Jag sov kanske 30 min. Så nu har jag badat och goat ner mig i min egen säng. En bra dag ändå.
/annica

måndag 28 december 2009

Söta söta Malin

Tilda är med i affären när Malin provar kläder.

söndag 27 december 2009

Det är jätte kul på kallax.

Nu åker vi bil. Dumt va? Men jag och Ylva kör Sanna till flyget. Och det är mörkt och det snöar.

Varför ?

Någon ringer mig mitt i natten från hemligt nummer och sen lägger på när jag svarar.
Varför då ?
Idag har det vart en bra dag.
Jag sov inte så vansinnigt bra i natt. Jag va tvungen att gå ner och släppa ut stackars gibson son var både kiss och bajsnödig. Han for runt i rummet så jag förstod att något va galet.
Det blir ju ingen ordning på någonting här. Först är det ju -20 grader, så några långpromenader blir det inte direkt. Sen släpper alltid någon ut de när de går ut och kastar sopor osv. Så jag har som ingen koll på vad de gör hundarna. Men det gick bra ändå så vi fick sova ett par timmar till.
Sen va det upp och äta frukost och sen klä på sig alla kläder som fans typ. För vi skulle se annandags derby. Daniel spelar ju så det va bara att packa sig iväg.
Lilla Tilda fick vara hos sin farmor för det var för kallt för henne att vara med.
Tyvärr förlorade de med 3-4 men det va kul att va där och se på.
Sen fick vi mat hemma hos farmor. Hon bara langar fram mat till hela cirkusen som kommer. Och bara verkar tycka det är kul. Malins kusin Erika och Bella kom med hem en stund. De va bara här för att umgås en stund. De åkte ner till Kalix igen med Gunnar som skulle jobba. Det är så typiskt för att vara här. Jag vet inte om det är den här familjen eller om det är så för alla här. Men det hämtas och lämnas utan att någon säger nått. Ingen som gnäller eller tycker det är jobbigt. Det skulle vara hemma det !!! Och Bella. Daniels tjej är här en stund och umgås fast inte Daniel är här. Helt normalt för att vara här. Jag tycker inte det är konstigt heller. Nu. Men jag tänker på det och reflekterar om hur olika det kan vara från ställe till ställe.

Sen har vi bara slöat framför tvn

/annica

fredag 25 december 2009

Idag har det vart en bra dag. Det får man vara glad för.
De som köpte tiken av mig var här idag. För de parade henne med Elvis.
Det är så sorgligt att se. För de sköter henne inte som man ska. Hon va så otroligt tovig. Men jag fick trimma till henne lite. Och det gjorde jag.
Så jag hjälpte lilla Elvis att para sig för första gången och det gick nog bra.
Inga valpar jag skulle vilja ha för de har ju inga direkt bra anlag. Men det är deras ansvar.

Idag är det kallt som fan och i morgon ska vi stå ute och kolla på bandy i den här kylan. Men det är så himla kul så det är bara att klä på sig och va glad.

/annica

torsdag 24 december 2009

Julafton.

Jag är ingen direkt fan av jul. Det kan kanske bero på att jag inte har några bra minnen från jul. Jag kan inte direkt säga att jag har dåliga heller. Men jag gillar inte det hysteriskt med att fira med familjen. Jag har ju aldrig haft nån familj att tala om. Därför är det för mig så skönt att ta med mina barn hit upp till norr. För den familj jag har eller den jag känner mig bekvämast med finns ju här.
Konstigt det där för Ylvs mans familj känns närmare mig än vad några andra gör. Även fast jag inte träffar de så ofta så är de som någon sorts familj ändå.
Nu är de iväg och träffar Gunnars mamma och pappa och alla syskon.
Jag kunde ha följt med men jag mår inte helt bra.

Jag och B Och Sanna har fixat köttbullar, Janson och en potatis gratäng. Så vi ligger nog rätt bra till med maten ändå.

Så nu sitter vi bara och gör ingenting.
Det kom någon och knackade på dörren så jag öppnade. Därute står en tjej med en burk skumtomtar och önskar god jul. Bakom henne står en tomte på en häst.
Märklig upplevelse.
Men rätt kul

/annica

tisdag 22 december 2009

God morgon!
Idag känns det väl lite bättre. Tror jag.
Jag är iaf inte så ledsen idag.

Bra blir det aldrig. Men jag slipper gråta hela tiden.

Idag ska vi nog inte göra nått speciellt. Sanna kommer med flyget kl 16.25 så Daniel får åka igen och hämta henne. Själva julmats handlingen bli av i morgon. Ingen av oss är stor fan av jul mat så vi kommer bara köpa det absolut nödvändigaste. Skinka typ.Ingen orkar engagera sig. Det är inte så viktigt heller. Vi gillar mera att umgås utan att det behöver vara så hysteriskt.


/annica

måndag 21 december 2009

Usch och fy och helvete.
Idag är det ingen bra dag.
Surrade med Z via MSN.
Sorgligt så det gör ont i magen att jag inte kan träff han. Han har ju vart med mig jämt här uppe. Och det blir så påtagligt när han inte är med. Han fattas mig så det går inte att beskriva.
Jag försöker att vara glad och tacksam att mina fina två andra barn kan vara med mig. Men det är ett hål som inte går att fylla med någon annan än Z.

Jag fixar så mycket det går här hemma så tiden ska gå. Så kanske dagen i morgon blir lättare.

/annica

söndag 20 december 2009

Så landade vi tillslut i Boden.
Daniel va som tur vad redan där och väntade på oss.
Så vi åkte till familjen och bara segade. Vi va tvungna att sova igen en liten stund. Sen åkte vi en sväng till Kalix och handlade och titta på innebandy.

När man hamnar här så är det som att komma till en annan värld. Alla är omtänksamma och hjälpsamma. Och det verkar som att de bryr sig om varandra på ett mera genuint sätt. Daniel och Bella sover gärna i hallen bara de kan va med. Så funkar det.
Och så blir man/jag så ...hm.. vet inte det rätta ordet. Man maj varvar ner . Vet inte hur jag ska förklara det. Men man stressar inte. Typ inte alls. Om nånting- Och det dras man in i. De går långsammare, de pratar långsammare. Och det är så befriande.

Nu ska jag börja dagen.

/annica

lördag 19 december 2009

Nu sitter vi på tåget. Bara 2 tim försent. Och det är helt galet i den här vagnen med alla människor och hundar. Så klart träffade vi på ett fyllo som nästan adopterade oss. Han hade inte nån hund sittplats på tåget. Så vi hoppades att han skulle åka ut. Men inte med våran tur. Gubbjäveln sitter sätet bakom oss och kränger på sin hund på alla. Han säger att han ska gå på toa. Det är bara det att han går åt fel håll. Så jag misstänker starkt att han går till restaurang vagnen och dricker öl.
/annica

fredag 18 december 2009

Så här ser det ut på centralen just nu. Helt galet. Typ alla tåg är försenade. Få se om vårat är det.

På väg norr över

Idag bär det norr över. Jag och B Och Max ska fira jul med min syster och hennes familj i Kalix.
I våran lilla familj har det blivit som en tradition. Tyvärr får jag inte Z med mig och det gör jävligt ont i mammahjärtat.
I en helt galen situation så spelar det ingen roll att det har gått ett tag. Jag kommer aldrig att vänja mig vid att inte få träffa mitt barn. Så mitt i allt det roliga måste jag svälja och svälja för att inte tänka på Z hela tiden.
Så i dag blir det en snurrig dag.
Ska till läkaren. Måste köpa ett par julklappar till. Borde ta mig till Haninge och fixa legg till B.
Jag har inte packat än och så ska det göras fika att ha med på tåget.
Tjo ho vilken dag.
Och jag ligger kvar i sängen. !!!
Jag har iaf köpt ett par bra böcker. Tror jag. Så det ser jag iaf fram emot att få sitta ifer en stund och läsa på tåget. För tid har jag ju. Det tar ca 12 timmar att ta sig. Och tåget går 18. Så jag borde nog sätta fart nu.

/annica

måndag 14 december 2009

Nytt inlägg

För att göra en liten sammanfattning så har jag haft en kanon vecka.
Varmt och skönt.
Jag har dessutom läst 5 böcker. Och det va då verkligen inte igår jag kunde göra det. Jag har inte haft ro att kunna läsa en bok på länge. Det har inte gått att koncentrera sig. Det har ju att göra med att det har vart så rörigt i huvudet. Men det verkar som det är på gång att bli bättre.
Som det är just nu kan man nog säga att jag mår rätt bra. Jag har nog inte vart så här lugn på länge.
Och jag vet inte vad det beror på.
Men jag är glad för varje dag som inte är kaos.

Max är kvar här. Vi pratade om att ta hit hans saker snar. Men det lär inte bli innan jul. Om det är ok för Kalix så kommer han nog med dit över julen. Han ska ju inte sitta själv då.
Nackdelen med att ha sin blogg offentlig är att det inte går att skriva vadsomhelt. Eller rättare sagt. Om jag skriver det som är fullt i hjärtat blir alltid någon i min närhet förmodligen inte så glad. Och det vill jag ju verkligen inte. Det handlar inte om några stora sensationer eller så.Utan om vardagsfunderingar och saker som jag funderar över i min ensamhet. Men sånna saker går ju över och det är ingen ide att göra någon arg undertiden. Vilket gör att det jag skriver om blir lite gråa och opersonliga i bland. För att skriva om bara mig hela tiden är inte så intressant, tycker jag iaf.
Nu va jag kryptisk va?
Japp... men det va meningen också. För saker ska inte vara lätta.

Läsa Malin Berghagens blogg. Hon är min nya idol.

www.leva.se

Vad hade det med saken att göra ???
Inget vad jag vet



/annica

Det här har vart min utsikt den senaste veckan. Det är bara lite skillnad mot hur det ser ut här hemma nu.
/annica

fredag 4 december 2009

Jag funderar rätt mycket på det där med att förändra ens tankar.
Jag skulle vilja vara mer hälsosam,orka träna mer,vara mer ödmjuk, vara mer bestämd.

Men hur gör man för att vara det ?
Hur gör man för att ändra sina redan inarbetade sina tankar ?
Hur gör man helt enkelt för att bli en bättre människa ?

Det där med att hålla om sitt inre barn.... inte min grej.
Tips ..???
Någon...

/annica

torsdag 3 december 2009

Idag har jag vart hos min nagel tjej och fixat naglarna innan jag åker.
Ytligt så det förslår men riktigt fint blir det.
Jag va en sväng hos Nettan me och fikade lite.
Och så har B och jag käkat pizza.
Vilken trist dag kan man ju tänka. Men för mig är det inte det.
Jag gillar att det är lugnt och skönt. Att jag får tid att bara vara med B. Han sitter gärna med mig i soffan och pratar och berättar. Hur underbart som helst. Att få ha han hos mig,

Så klart saknar jag ju Z så det skär i hjärtat varje dag. Men just nu kan jag inte göra ett skit åt det.
Så.... nu ska jag nog bada.
Och göra det man måste innan man visar sig på beachen.

/annica

onsdag 2 december 2009

Nu är det bara ett par dagar kvar till jag åker. Och jag ha inte gjort ett skit hemma än.
Jag borde ta bort den gamla diskmaskinen som har gått sönder.
Jag borde kasta alla gamla tidningar.
Jag borde handla hem massa mat.
Det är så mycket man borde. Men det verkar som att hemmet fortsätter att fungera fast jag inte gör alla dessa borden.
Men jag vet oxå att när jag kommer hem är det stor röjning här hemma som gäller.
Men.... det tar jag då.

Jag har blivit hörd som målsägare i en rättegång. Via telefon då.
Märkligt att det läggs ut pengar på den skiten här i Sverige.
Min bil blev påkörd här i somras och föraren smet.
Det va någon som såg människan och ringde polisen som kom och knackade på mig och berättade det här. Och nu är det jag som är målsägare ???
Och varför denna rättegång ?
Finns det inte värre saker att strida om undrar jag ?

Men... nu är det gjort.

Jag ska nog baka nått nu.
Tror jag.

/annica

tisdag 1 december 2009

Jag borde väl skriva något kul och uppmuntrande.
Men jag har tyvärr inget sånt att skriva.

Och jag är så trött på att skriva om allt som är jobbigt.

Men det jag funderar på mycket just nu är att det måste till en förändring i mitt liv snart. Tyvärr är det det så att det krävs lite ork och några bra idéer för det. Och jag har ju inget av de just nu. Och jag vet att det inte kommer någon och knackar på dörren och erbjuder en nått roligt.
Man måste skapa sig sin egen lycka. Ja visst...men hur?
När?
Snart kommer mitt lilla barnbarn och det kommer att förändra en hel del. Jag kan ju så klart inte vara där jämt men bara vetskapen av att han finns kommer bli hur kul som helst.
Så jag tror att jag faktiskt bara ska vara lite tråkig ett tag till. Med gott samvete.

Jag ska iof åka till Egypten nästa vecka. Det är ju rätt skönt. Jag kan inte riktigt glädjas åt det just nu för jag har ont och är så trött. Men lite sol och värme är inte fel.

/annica

fredag 27 november 2009

När man har blivit riktigt riktigt omskakad och överlevt. Så känns det så bra.
Livet går vidare.
Det finns en dag i morgon med, och som faktiskt inte är så tokig.
Det gäller bara att ta tillvara den efterenhet man fick och förvalta den väl. Att inte fastna i någon form av bitterhet.

Idag har jag inte gjort så mycket. Vart ute med hundarna länge och städat och gjort fint hemma.

Ta hand om er

/annica

torsdag 26 november 2009

Huvudvärk.
Trött
Less.

Oj va ovanligt.
Oj va trist att höra.

Det är nog dags att hitta på nå skoj för att inte hamna i riktig koma.
Och jag mår ganska bra faktiskt. Problem och hinder är ju bara saker man ska ta sig över. Så även ett trist bil problem, Det finns fler. Om det skulle vara ett stort problem skulle jag nog inte sitta här nu. Det finns viktigare saker att va ledsen för i så fall.
Nu ska jag fixa the till mig och krypa ner i soffan och zappa mellan olika dåliga program.

ha en bra kväll

/Annica

onsdag 25 november 2009

Titta vad jag hittade

Förr var dä nu ,
men jävligare va dä mycke värre
men så här sämst har det fanne mig aldrig varit dålig
Idag är det tungt.

Jag blir av med min bil.
Mitt ex anser att han ska ha den för att han har betalat den. Jag orkar inte tjaffsa mer så han får ta den om det känns bra. Det har ju gått förut utan bil så det är inte hela världen. Men det känns lite begränsande just nu.
Sen har kopplingen till tvättmaskinen gått sönder.

Phu... det blir nog jätte bra allting när det är klart.

Sen pratade jag med Max. Han hr förmodligen svin influensan. Förmodligen har jag säkert träffat någon som har det redan men nu blir det så verkligt.

Hoppas ni har en bättre dag än mig

/annica

tisdag 24 november 2009

Ibland läser jag igenom det jag har skrivit och kommer fram till att det låter så tragiskt mitt liv. Men det är verkligen inte det.
jag har 4 underbara söner som jag är så oerhört glad och tacksam att jag har. De ger mig så mycket glädje. Mycket mer än vad som är normalt (vad är normalt ?).
Men det jag menar är att eftersom jag har vart frånvarande i de stora killarnas liv ett tag så värdesätter jag varje gång jag pratar eller träffar det. För jag vet att en relation inte är självklar. Och därför är jag så oerhört glad att de bara finns.
Sen har jag några när vänner som vet allt om mig och ändå tycker om mig. Jag har en syster som betyder oerhört mycket för mig. Henne är nog den jag pratar med om det som ingen annan får veta. Jag kan tyvärr inte träffa henne så ofta för hon bor i Kalix. Men det finns telefon och jag åker upp dit flera gånger om året. Nu kan jag ju ta bilen när jag vill och sticka. Ja det tar 12 tim att köra men det funkar.
Så allt är inte nattsvart som det kan verka. Jag tar inte allt på för stort allvar heller så många saker bryr jag mig inte ens om.

Att skriva blir som en terapi för själen. Så att all gegga inte fastnar där inne utan de rinner ut genom skrivna ord.
Så tack alla ni som orkar läsa... :-)
Jag ska försöka va lite mera positiv i det jag skriver.

Sov gott

/annica
Mötet gick bra.
Både hon på psyk och jag är helt överens om att jag inte behöver gå dit och prata med henne. Jag har som inget att säga henne.
Men jada jada lite ord senare och jag är på väg därifrån igen.

Jag va en sväng hos Nettan och fikade lite. Trevligt som vanligt. Jag vet inte vad det är men vi har alltid något att prata om. Vi pratar tom i munnen på varandra. Hela tiden.
Vi ska gå igenom hennes jul saker. För hon har ju en del. Så jag kan nog få massa av henne så det blir lite jul här hemma med. B ville ju det , så då får han det. Vi ska ev göra ett pepparkakshus med. Jul va det önskat och jul ska det bli.

/annica

Morgon morgon morgon

Jag vakande som vanligt av att klockan, eller rättare sagt telefonen, ringde. Jag väckte B som segade sig upp i absolut sista sekunden. Sen satte jag på kaffe till mig och kröp tillbaka i sängen.

Jag ska alldeles strax ta ut hundarna. Sen senare i dag ska jag till min samtalskontakt på psyk. Vet egentligen inte vad jag ska prata med henne om. Men det är nått som måste göras.
B berättad i går att han hade vart hos kuratorn på skolan. Det kom ju fram under samtalet i skolan att pappa va orolig för han och föreslog att B det kanske skulle va bra för han att gå och prata med någon. Så sagt och gjort det gjorde han. Utvärderingen av det va väl så där. Tydligen hade hon föreslagit att B och hon skulle bjuda in pappa så att de kunde träffas tillsammans där. Glöm det sa B - Jag vill inte träffa min pappa. Det är det som är det enda problemet.
Men hon hade inte lyssnat på det. Så nu har han gett det en chans men eftersom hon inte lyssnade på B utan ville tvinga på han nått ha själv inte vill så räcker det med samtal nu.

Nu ska jag ta ut djuren

/annica

måndag 23 november 2009

Idag har det vart en vanligt trist dag.
Vaknade,kaffe,läkaren,hundar,mat. Nettan.
Så vart min dag.

Inge direkt bra men inte så dålig heller. Så det får jag nog vara glad för.
Känner mig mest tom i bollen.
Jag skulle vilja va med om nå roligt snart så livet blir lite kuligare. Andreas fyller ju 25 år idag. DET är ju kul. Lite märkligt känns det allt att lilla gossen är så stor.
Jag ska dit en sväng på lördag och fira han lite.

/annica

söndag 22 november 2009

Bandy bandy

Bandy har vart på temat den här helgen.
Daniels lag KBK har spelat i Uppsala både lördag och söndag. Så jag och Sanna har vart där , så klart. Och i går va hon och jag på krogen. Riktigt kul faktisk.
Och så har jag gjort mig av med en massa gammalt skit. Rensa upp lite är bra för själen har jag märkt.
Idag är det lite segt, så det blir soff läge och en massa filmer.

/annica

fredag 20 november 2009

Jag vet inte men den här terapin med att ta hand om sitt inre barn ???
Att man ska ta fram det lilla barnet i sig och ta hand om det och vårda det. Se till att det är tryggt och att man älskar det.
Jag vet inte men om jag ska ta från något från mitt inre så måste man först gå över ett minfält med glasskärvor. Exakt så känns det inuti nu. Hur ska jag kunna hitta och vårda något litet barn där ?

Jag måste nog först lära mig att gå på glas. Riva murar. Och läka mina sår först.

Men sen...då ska jag va glad hela dagarna. Sjunga och slå kullerbyttor i gräset. ( för då kommer det va sommar)
Men nu gör jag inget. Låter det bara göra ont. Så kanske det går över sen.

/annica
Jag vet att jag inte skriver nå bra eller engagerande.
Men det är mitt sätt att få ur mig det som annars skulle ligga inne i mig och tära sönder mig ännu mer.
Jag skriver om det som berör mig just nu. Det jag funderar på för tillfället.
Och allt är inte så svart som det verkar. Jag har det ganska bra. Jag är en rätt trygg person.
Men..även solen har fläckar.
Och jag försöker bara lära mig mer.
Jag vägrar var ett offer. Det är inte min grej.

/annica

torsdag 19 november 2009

Ibland känns det bara så orättvist.
Idag sörjer jag mitt barn.
Igen.
Tragiskt va?

Men jag tänker göra det tills jag är klar med det.

tisdag 17 november 2009

Hemma igen

Helgen har vart helt fantastisk. På många sätt.
Det blev en väldigt lyckas 20 års fest för Daniel. Mycket mat, trevligt folk (förutom en tröttmössa så klart). Mycket umgås med Ylva.
Ja helt enkelt en bra helg.

Nu sitter jag här hemma och funderar på det där med ärlighet igen. Är inte ärlighet roten till lycka egentligen?
För om man kan vara helt ärlig, både mot sig själv och i förhållande till andra så kan man ju vara sig själv. Och det är väl då som sann lycka infinner sig?
Eller.
Och man kan bara vara helt ärlig om man är trygg med någon annan.
Mycket att fundera på så här i mörkret.

söndag 15 november 2009

Fina fina Daniel kommer in på sin 20års fest dom han inte hade en aning om. Men väldigt lyckat va det. Så klart va han ovh Göran vakna sist. De hade skrämt igång bastun hemma. Så 5.30 gick de och la sig.

onsdag 11 november 2009

Över

Det är fan inte klokt att det ska vara så här men jag är ärligt glad nu för att det gick så bra.
BARA en liten incident efter mötet. Som jag visste så ligger B bra till i skolan. Bara engelska som han behöver skärpa sig lite i. När vi skulle gå därifrån så höll sig pappa väldigt nära B. Väl i entrén frågade han om han fick prata med B. Som tur vad hade jag förberett B på att det skulle ev komma. Så han sa bara Nä jag orkar inte. Men ...men låt henne inte göra så här sa han då. Jag s då till han i skolan entre med massor med människor där att det va han som hade bett B att gå i från honom.
- låt henne inte göra så här sa han igen då. Med väldigt myndig stämma sa jag högt igen. DET VA DU SOM SA ATT HAN SKULLE LÄMNA DITT HEM OCH ATT DU ALDRIG VILLE SE HAN MER! Sen vände vi och gick.

Seger
Önska mig lycka till.

Jag ska på utvecklingssamtal i B skola. Och pappan ska med.
Skit kul.

Och jag fattar inte vad det är som gör att jag blir så upprörd på honom. Jag vill verkligen inte ge den människan en enda tanke egentligen. Han framkallar verkligen mina absolut värsta sidor.
Se där... nu fick han ett par meningar till!!!

Men jag tror att det är att han gör killarna så illa. Och det kan man inte stå bredvid oberörd och bara kolla på utan att reagera. Inte jag iaf.
För han ska inte få mer makt mer. Inte över mig eller B iaf.

Skriver förmodligen mer sen

/annica

måndag 9 november 2009

Jag har börjat längta efter mänsklig värme. På riktigt.
Jag vill ha en äkta och rak kärlek. Inte någon trist och ful kärlek.
MEN jag tänker inte kasta mig i något bara för att jag vill ha närhet. Det får vara nog med det i mitt liv nu.

För tidigt..

Alldeles för tidigt är det för mig just nu.
Jag är inte helt vaken vid den här tiden. Jag behöver minst ett par timmar till. Men jag vaknar av att klockan ringen och då väcker jag B. Sen ligger jag och lyssnar att han går upp. Sen är det ju kört att somna igen. Det är lite skönt på ett sätt. Men det dröjer ett par timmar innan jag vaknar helt.

Helgen har vart ok. Inge mer. men nästa helg blir ju desto roligare. Då blir det Kalix besök med allt vad det innebär.

torsdag 5 november 2009

Nu sitter jag där igen och funderar på varför folk inte hör av sig ???
Jag fattar fan ingenting.

Tillhör det inte vanligt jävla uppfostran att svara på ett samtal eller sms ?
Eller har vårat snabb samhälle tagit bort den självklarheten?

Jag vet fan inte men nog hör jag av min om nån har ringt eller skickat ett meddelande. Kanske inte direkt men jag gör det iaf.
Eller...kan det vara så att man är en feg fan som inte vågar stå för det man säger?
Vart har sanningen tagit vägen ?

måndag 2 november 2009

Ibland undrar jag om jag verkligen är helt normal. Och om jag tänker normalt.
Det finns så många funderingar och tankar som bara far runt där inne.
Så många ofärdiga tankar.
Så många känslor som inte kan komma fram.
Känslor som kommer för mycket fram.
Funderingar på de människor som passerat i livet och som finns kvar som minnen.

Allt detta och alla dagliga saker mal jag på i huvudet varje dag. Hela tiden. Jag kan inte få det att sluta.
Jag vet att jag borde, men det är lättare sagt än gjort. Sen alla dessa nojjor.. ja fy fan va det kan va besvärligt ibland.
Men är det inte dessa tankar och minnen det som är jag?
För mina tankar är helt unika och egna. Det är de som gör mig till den jag är.
Borde jag inte vara glad då?
Jo klart jag är.
Men trött på att de aldrig tar slut.

Dagen började ju bra

Eller kanske inte?

Bilbos mentor ringde ang utvecklingssamtalet vi ska ha. Han ville boka om tiden. Och ärlig som jag är så frågade jag om hans pappa måste komma med. Oja sa mentorn annars kan det bli ett herre jösses massa liv.
Saken är den att Bilbo inte vill att hans pappa ska komma med på det. Och jag vet ärligt talat inte om han tänker komma alls. Men...det finns en mening med allt och sanningen kommer man längst med.

Sen har dagen mest bestått i att åka runt och leverera alkohol. Och mitt i allt ringde Andreas och surrade. Kul kul.
Vi ska ses på onsdag då är både han och Malin hemma för deras Ozzy ska opereras. Det piggar upp livet lite.

Jag känner själv att jag är rätt ostrukturerad. Jag glömmer saker. Kan inte hålla isär saker.
Som tur är blir det bättre. Men jag märker med att jag inte skriver som jag vill. Men...det blir nog bättre.

/annica

Jag gillar när man tar kort på mig...som fan verkligen.

söndag 1 november 2009

Jag har levt i både korta och lite längre förhållanden. Och ännu har inget av de passat mig. Av olika anledningar. För det mesta har det förr eller senare blivit så att de jag har levt med har velat låsa in mig. Varför???
Jag vet fan inte.

Är det någon jag framkallar?
Fastnar jag bara för sånna killar?

Hur...gör jag för att det inte ska bli så igen?

Jag vill bara leva med en man som tycker om mig för den jag är. Som är så pass trygg i sig själv att han inte behöver ha mig som bollplank för sina egna nojjor. Som vill leva med mig och inte över mig.
Finns du där ute?
Jag har vart Tyskland igen över helgen. Och bunkrat lite sprit. Det är helt ok. Lite långt sitter man i bilen men det funkar.
För bara hela grejen att åka iväg och hamna i detta sprit inferno är helt galet kul att vara med om.
Och så fick jag vara med Bilbo hela helgen. Det är värt mycket.

Nu sitter jag här igen och med mina funderingar om allt. Och inget.
Mycket saker som jag är tvungen att ta ställning till. Mycket saker som jag inte orkar ta ställning till heller. Och så dyker dessa nya tankar upp.
Och jag vet inte hur jag ska kunna sortera i allt detta.

/annica

tisdag 27 oktober 2009

Jag har det ganska bra just nu. Ja ett par dagar har det vart bra iaf. Och det får jag vara glad för. Det går lite långsamt men det är bara bra.
Jag kommer iväg och tränar. Om det hjälper vet jag inte men det känns så skönt att komma iväg och göra nått för bara mig själv.
Jag mår bra.

Jag saknar bara min son så det skär i hjärtat.

/annica

söndag 25 oktober 2009

Jag, Nettan och Ingela åkte till Sussie på Lidingö. Långt bort dom fan känndes det som, men vi hade en jätte trevlig kväll. Tyvärr började jag gråta igen. Och jag vill verkligen inte det. Det känns så patetiskt på nått sätt.
Nu har jag ställt om klockorna. Det är så tråkigt. För det är verkligen ett definitivt kliv från sommaren.

Nu har jag gjort mat och ska bara titta på tv och ligga i soffan.

/annica

Jag har haft en helt underbar kväll med mina tjejer.

onsdag 21 oktober 2009

Ordens makt

Jag sitter framför tvn och slösurfar. Läser lite bloggar jag följer. Då slår det mig oundvikligen hur stor ordets makt är. En blogg jag ofta läser handlar om en gatsmart kvinna. Hennes ord är som magi. Jag vill bara läsa mer. Sen finns de helt andra där det skrivs mest om smink, "guu va sött" och andra ytligheter. Så klart har alla sina liv och alla har rätt till sina ord och sin historia. Men jag bli så trött på dessa ytlighets historierna. Jag vill veta om riktiga relationer. Oavsett hur de ser ut.
Eller är det bara jag som ger bra berättade ord en större betydelse än andra?

/annica
Jag är riktigt stolt över mig själv just nu. Jag genomför det jag har planerat. Nå ja... nästan allt iaf. man kan ju inte va hur duktig som helt direkt.

Jag kommer iaf iväg och tränar. Även fast det inte är tungt och jobbigt så märker kroppen att det händer nått. Jag märker verkligen att jag måste äta ordentligt annars blir det väldigt darrigt efter en stund. Det är både fascinerande och märkligt. Jag är inte direkt van vid det.
Hoppas att den där lyckan som folk pratar om när man tränar infinner sig snart.
Så mina dagar går mest ut på att träna just nu. Kul iof. Men det är tungt att göra allt själv. Jag är så trött på att vara och göra allt själv. Men om priset är förnedring och orespekt så får det vara. Jag tycker jag har har haft nog av det i mitt liv.

/annica

tisdag 20 oktober 2009

Är jag onormal som inte orkar resa mig upp lika fort efter en golvning som förut? Eller har min förmåga att samla ihop mig tagit slut? Jag tycker på riktigt att det räcker med motgångar för min del nu.
/annica

måndag 19 oktober 2009

Jag har fått någon form av kvälls rutin.

Jag går runt och tänder ljus i lägenheten. Ett ljus i köksfönstret. Det skiner så fint utifrån. Varför jag bryr mig om att det ska se fint ut utifrån vet jag inte. Men det känns hemtrevlig på nått sätt. Och om jag inte gör det så känns det fel och väldigt kalt.


Jag har vart väldigt duktig igen för jag har vart och tränat igen. Det är så skönt när jag väl är där. Tyvärr så måste jag tampas med mig själv innan. Men jag ska göra det nu.

Jag tror att jag börjar bli snäll mot mig själv, men jag vet inte.

lördag 17 oktober 2009

"Det är inte mörkret vi är rädda för utan ljuset"....skrivet i ett tal av Nelson Mandela

"Det finns värre saker än döden" Zinat Pirzadeh

Varför är det alltid de morbida och tunga sakerna som fastnar som segt tuggummi i själen ?
Det kanske inte gör det för alla men det gör det för mig.
Jag har kommit på att jag inte ska dricka alkohol just nu. Jag har för mycket saker inuti som bubblar upp som en vulkan när jag dricker. Inte för att jag gör det för ofta men det händer att jag får ett sug efter ett glas vin.
Men nu är det en ny dag. Jag ska ta en promenad till Nettan. Hon behöver lite hjälp med sin dator.
Jag skriver mer sen

/annica

onsdag 14 oktober 2009

Vilken härlig dag

Vaknade av att kl ringde 7.30. Det är så för tidigt för mig. Men Bilbo ska upp så jag väckte han. Sen kunde jag inte somna om så jag gick upp och tog ut hundarna. Sen gick jag till Farsta och tränade. Det va så skönt. Det ska jag göra oftare nu. För jag blir så glad av det. Sen hem och möta upp en gubbe som ville titta på mina soffor. Han ville inte ha de. Märkligt! Då baxade jag och Bilbo upp de på balkongen. För loppisen här nere kan hämta de och kasta de i morgon. Då passade jag på att gå och sola. Det av verkligen jätte skönt. För då måste jag bara inte göra nånting ett tag. Sen va det bara hem och möta upp de hjältarna som kom med mina nya soffor. Och de va så fina. Så nu är det nästan som jag vill ha det här hemma. Lite saker som måste rensas ut och ges bort. Men sen så...
Nu är jag mer än färdig och ska bara slö glo på tv och sen är det tidig nattning för mig här.

/annica

måndag 12 oktober 2009

Jag kommer ingenstans

Idag har det faktiskt vart en kanon dag. Jag har länge velat kasta mina soffor. Och skaffa nya då så klart. Så igår hittade jag de jag vill ha. Jag får de hemkörda och uppburna på onsdag. Hur skönt som helst. Och så måste jag bli av med mina saker som står här hemma nu. Jag tänkte lägga ut de på Blocket. Bara någon kommer och hämtar de. Men jag kom inte så långt, utan när jag jag va ute med hundarna så gick jag förbi min underbara loppis på hörnan utanför mig. Så jag frågade om de kunde förbarma sig över de. Och det kunde de. Så i morgon kommer de och hämtar sofforna och åker till tippen och kastar de.
Jippie vad det ska bli skön.

Äntligen kommer jag någonstans.
/annica

söndag 11 oktober 2009

Max och Bilbo har vart inne hela dagen och spelat. Ja gud vet vad, men det har gått för runt här hemma iaf. Jag har tagit en lång promenad med hundarna. Som tur va innan regnet kom. För nu regnar det. Och jag har mest tomtat runt och städat, tvättat och lagat mat. Rätt rofyllt i en annars rätt tom skalle.

Jag mår just nu rätt ok. Inte mer än så tyvärr. Men det blir lite lättare för varje dag som går. Att må lite bättre alltså.
Nu ska jag sätta på kaffe och goa ner mig i soffan.

/annica

lördag 10 oktober 2009

Nettan har lärt sig datorer.
Igår gick jag och Sanna till Nettan och Anders i Gubbängen. Ingela var där med. Lite senare kom Janne och Sotarn. Vi hade jätte treligt. Drack vin och spelade musik. Tom dansade. Det behövs ibland. Men så klart mitt i allt så börjar vi prata om Zeus. Så jag bröt ihop lite och tok grät. Ingen direkt party höjjare. Men det kan man ju tyvärr inte bestämma. En granne ringde och sa att hundarna skällde. Jag trodde Bilbo skulle vara hemma men han va tydligen i Gubbängen med. Men han och en kompis skulle gå hen direkt. När jag och Sanna kom hem så va det massa kompisar till de här. Trevligt och uppfriskande med tonårs killar. Vi pratade och skrattade till småtimmarna. Sen kom Max med. Jätte roligt att han kom. Han är en så klok och bra kille. Nu har jag vart och köpt läsk till ungdomarna och jag och Max ligger i varsin soffa och kollar på Glenn Killing i manegen. 
/annica

tisdag 6 oktober 2009

Äntligen...

Idag har jag äntligen gjort mig av med en relation som bara har vart trist och konflikt fylld de senaste tiden. Och jag orkar verkligen inte ha någon i min närhet som bara tar en massa energi och kraft av mig. Jag har lite nog ändå som det känns.

Så nu är en till börda borta. Nu är det bara att börja leva igen.

måndag 5 oktober 2009

Jag vill känna att jag lever

Just nu gör jag inte det. Jag går runt i ett vakuum i det som ska föreställa ett liv.
Jag gråter för ingenting och tänker på Zeus 100 ggr om dan. Jag har SMSat med han i dag. Vi ska ev ses och fika i helgen.

Och någonstans mitt i det här måste jag ha ett normalt liv med mat och inköp och städ och tvätt. För Bibos och min skull.
Det går över förväntan. Han är en sån duktig kille. Han säger nog som det är till mig. Det verkar så iaf.

Just nu vill jag dela den här sången med er.
Love
/annica

fredag 2 oktober 2009

Sanna Sanna.... Och jag och Nettan är på väg till åland.

torsdag 1 oktober 2009

Snart så

I helgen ska jag Sanna och Nettan åka till Åland. Äntligen händer det nåt kul.
Det känns lite märkligt att det som förut har vart självklarheter i dag blir nått extra.
Men det ska bli sååååå kul.
Jag har en massa möten i morgon.
Återkommer om de....det behövs nog.
/annica

söndag 27 september 2009

Jag ber till Gud att det inte ska göra så ont.
Men det gör det.
Alltså finns det ingen Gud.

torsdag 24 september 2009

Jag önskar jag kunde skriva fina ord och vackra beskrivningar om hur det är att vara jag just nu. Men det kan jag inte. Jag kan bara skriva mina ord som det är.
Jag vaknar går upp, dricker mitt kaffe, tar ut hundarna, försöker vara så bra och normal det går mot B. Men kaffet smakar inte gott. Jag kan inte sova. Och livet har lixom gått sönder. Igen.
Och jag vet inte hur jag ska göra för att bli hel igen. Tänk bara positiva tankar. Gör saker du blir glad av. Tänk på att det kommer att bli bättre sen. Du borde komma iväg lite för att glömma.
Många goda råd finns det.
Men jag vill bara ha mitt barn.

Det skär i mamma, mitt mamma hjärta när jag bara tänker på han. Jag vet inte ens när jag får se han. Och det gör så mycket ondare än någon ens kan tänka sig.

Jag tänder ljus och försöker spela glad. Det går inge bra.

/annica

måndag 21 september 2009

Tomt är det nu

För att göra en lång historia kort så kan jag berätta ...
Stefan (pappan till Zeus och Bilbo) kom och hämtade de igår för att han ville prata med Bilbo. Han är inte så mogen att han kommer hit och pratat utan han hämtar upp de utanför, runt hörnet!
Väl hemma hos honom så pratar han med de om hur dålig jag är, att jag bara vill ha Bilbo här för pengar. (han har inte skrivit på papprerna än, så han har utkvitterat Bilbos pengar den här månaden) osv osv. Sen frågar han Bilbo vad han har för planer i livet. Och eftersom Bilbo har vart med förut så vet han att han inte kan säga som det är för då har alltid Stefan nått att klaga eller klanka ner på. Så Bilbo svarar att -ja jag tar dan som den kommer. Då säger Stefan...- det var exakt så Daniel sa.
Daniel va Stefans bror som tog livet av sig!
Bilbo sa sen att han ville att Stefan skulle respektera hans beslut att han vill bo hos mig och lite längre fram ev börja komma till Stefan på helgerna, för att det är lite jobbigt nu.
Då svarar Stefan NEJ. Och dessutom frågar Stefan Zeus vad han tycker. Och eftersom Zeus är mer kuvad av sin pappa så säger han samma sak.
Stefan säger då till sin egen 15 åriga son..... -Jag vill aldrig mer träffa dig och lämna mitt hem!


????????????

Bilbo gick ju så klart, och ringde mig, tack och lov.

SEN kommer det värsta.......

Stefan ringer mig och säger att Zeus inte vill komma till mig något mer ! Då gick det ett par säkringar hos mig. Jag fick prata med Zeus själv för jag vet ju att det är aset som har fått han till det. Men det han kunde säga var att : Han inte kommer till mig förrän Bilbo kommer till honom och sina syskon. För att Bilbo ska förstå att det han gör påverkar alla !!!!!

jada jada jada...
Jag "pratade " med Stefan med och han inser inte att det va han själv som bad Bilbo gå. Utan tvingar Zeus att ta ett sånt sjukt beslut. Jag sa till Zeus att jag vet att han inte vill det här och att det är pappan som tvingar han och att han får komma när ha vill.

Men faaaaaaaan va ont det gör.

Idag behövs mycke kärlek för att bli människa, för jag visste inte att man kunde gråta så här mycke

/annica

lördag 19 september 2009

Arg arg arg arg

Nu har pappan bett Z att säga till B att han vill prata med honom kl 15 i morgon. ???
Moget av en vuxen människa att be son som gå sina ärenden.
Som tur är är B stark och besluten. Så han berättade det för mig. Han hade sagt till sin storebror att han inte ville prata om det handlade om pappan. Att han vill bo hos mig och han vill inte prata med sin pappa.
Tyvärr är det Z som hamnar emellan. Men...jag vet inte hur jag kan hjälpa han. Han är för rädd/konflikträdd fortfarande. Och pappan är inte elak mot honom på samma sätt.

Men det skär i hjärtat att se de nu. För Z har inte sagt nått till mig. Så han lider nog ändå som det är.

Jag undrar när den här siten ska ta slut. När ska mina barn få vara barn???

/annica

torsdag 17 september 2009

Exet

Så hände det då.

Sonen åkte på mopeden som var trimmad och Polisen stoppade han. Fy fy... så får man inte göra så klart. Böter och fråntagen moppe. Inge kul alls.

Men de som hände idag va inte helt otippat. Hans pappa fick hem polisrapporten. Och så klart blir det ett jävla liv. Så nu ska han anmäla mig till soc som olämplig förälder.
Ska han säga som inte ens ha skrivit på papprena än. Han vill ha koll på B fortfarande säger han. Men det fåntratten inte vet är att myndigheterna skriver B här iaf.
Jag blir så satans arg så jag håller på att gå sönder. Och tänker nog de elakaste tankar som finns. Men när jag får lugna ner mig så kommer jag på att jag inte tänker ge han mer plats i mina tankar än jag tillåter.
Och B frågar om han måste åka till pappan alls. Säger egentligen det allt?

Så... jag kanske måste ta soc svängen snart. Men det kan jag ju. Så det blir nog bra.

B Mår ju så klart inge bra av det här, så jag pratade med han och sa att det är Mig pappan är ute efter och att det inte är någon i hela världen som kan ta han härifrån. Och är det mig han vill åt...så varsågod.

Skickar massor med kärlek till mina fina ungar.

/annica

onsdag 16 september 2009

Barn barn barn

Nu kom min 22 åring hem till mig. Trevligt som fan när han kommer. Och så frågar han om jag vet någon som behöver en inneboende. Och det gör jag ju inte just nu.
Då berättar han att han inte vill/kan bo kvar med sin kompis längre.

Vad gör man då ?
Min son har ingenstans att bo. Och min systerdotter har just flyttat hit. Min 17 åring får inte ens plats i sitt rum för där bor ju Sanna.

Ja...vad gör jag? Jag kan ju inte låta han bo på gatan. Men hur fan ska jag orka med det ???
Och hur ska vi få plats ???

/annica

tisdag 15 september 2009

De som en gång har haft en plats i mitt hjärta stannar där.

måndag 14 september 2009

Ärlighet

Jag har länge funderat på att bli mera nyttig. Jag är nog rätt nyttig i dag med. Men det jag menar är så där på gränsen nästan till extrem. För jag vill inte göra något halvdant.
Tex Raw food verkar väldigt spännande. Alger,örter, grönt the och yoga.

Jag har ju inget emot sånt. Och så gillar jag att prova. Men så varför gör jag det inte då?
Hmmmm kan det vara för att jag är för bekväm? För oengagerad?
Så varför tänker jag ens tanken då. Kan det vara för att jag vill bli en bättre människa hela tiden och inte tycker att jag duger som jag är ?

Jag trodde att man fick tillbaka det man gav med. Men tydligen har jag helt fel. För jag får då fan inte tillbaka det jag ge människor.Och jag vet inte varför människor är så självupptagna ?

Så....är sanningen bara en ide som vi hänger upp oss vid för att inte avslöja vilka vi är?

/annica

lördag 12 september 2009

Så att så du...

Jag skriver bara rakt ut. Utan filter eller baktankar.
Om du vill så är det bara hänga med.
Jag tänker heller inte vara taktisk och beräknande och göra länkar hit eller dit.
Vill du något så fråga bara eller läs.
Jag skriver för att få ur mig skiten.
Eller glädjen

/annica

fredag 11 september 2009

Sonen till kompisar på film kväll. Hundarna utlånade. Jag helt själv och ska inte göra ett skvatt. Bara sitta i soffan och mysa. Ibland har jag ett underbart liv.

torsdag 10 september 2009

Tänk vad man kan få tillbaka

Jag skrev i mitt tidigare inlägg att jag har slutat gråta. Tänka va fel jag hade.

Jag satt och slö läste i gårdagens Experssen och hittade de här orden.
Hela artikeln kommer senare

"Ett barn lär sig med hjärtat. Det tar inte många dygn förrän mamma och pappa är oersättliga för honom. Han har inte sveket eller de hårda orden med sig hit från början. Han lär sig allt det där av oss, människor runt om honom, som älskar honom så vår kolbit till hjärta glöder i gryningen när han vaknar, rosig och oerhörd i sin kärlek och utsatthet.Ett barn vet ingenting om svek förrän vi vuxna lär honom. "
Marcus Birro
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1699689/marcus-birro-det-finns-inga-lyckliga-skilsmassor.

/annica

onsdag 9 september 2009

En dag slutade jag att gråta. Jag tror jag var 5 år. Innan kunde jag gråta så där så det skär i magen och snoret rinner. Men jag tror att jag antogs vara stor. Och var man stor grät man inte så där längre. Det är verligen mycket i mitt liv som jag bara skulle antas veta. Och framför allt inte säga det till någon utanför familjen. Jag har nog aldrig förstått varför. Jag vill veta och jag vill förstå.
Men jag kan inte gråta.

Måste man kunna det.
/annica

Mitt i natten

Jag kom iväg och simmade en stund. Sorgligt nog kan jag inte göra det lika långt som förut. Men det ska jag verkligen göra mer. Det så skönt.
Det är också skönt att vara en del av en annan verklighet.
Det finns så olika typer i en simhall.
Gamla, gravida, fula, tjocka, glada, egna.
Och så jag.
Men jag låter de stirra. Det gör mig inte så mycke. Eller det gjorde inte det idag kanske jag ska tillägga.
Det är alltid någon tant eller så som tittar väldigt snett på mig och undrar vad jag är för typ. Tatueringar och allt.
Hem och körde över lite saker till Nettan som hon skulle ha från mig. Fikade lite.

Sen hade jag bara kväll med min fina familj.

/annica

tisdag 8 september 2009

Jag måste göra något

Idag har jag sån ångest så det kryper i benen. Det är fruktansvärt.
Jag vet att det beror på det här med att sonen flyttar hit. Ja jo det är bra. Men då kommer ju så klart tankarna upp vad jag gör mot den större sonen. ???

Men allt har sin tid. Är det jätte jobbigt för honom så måste jag göra nått åt det me.

Och lätt är det verkligen inte. Jag vet inte vad det är som händer i kroppen. För jag borde skutta och tjoa och vara hur glad som helst. Men istället blir det tvärt om. Hur fan kommer det sig ?

Nu måste jag se till att göra nått annars blir det bara tok hela dagen.

/annica

måndag 7 september 2009

Ny dag..nya möjligheter

Eller va fan man nu ska säga för käckt.
Bilbo bestämde sig för att flytta hit idag. Äntligen.
Men så klart blev det inte utan komplikationer. Hans pappa anklagade mig för att det är mitt fel om /att det går åt helvete för han osv osv. Det kan jag ta men när han kom med direkta person angrepp la jag på luren. Sen hotade han med att ringa polisen om inte Bilbo ringde. Mogen man det där verkligen. Jag önskar så att jag kunde lägga ut namn på han så att alla kunde spotta på han offentligt.
Men... man ger det man får. Så jag önskar han massor med glädje i sitt liv.

Sen kom Sanna hit och ska bo här ett tag. Hon verkar inte för ledsen. Men det kanske hon är.
Vi va och åt på våran lokala krog. Erica och lilla Tilda kom hit och va sällskap till Sanna lite.
Nu är sonen ute och Sanna gick och la sig. Helt plöstligt blev det en familj här igen. Det känns fruktansvärt bra men lite märkligt. Jag undrar om jag kommer att fixa det.

Allt har sin tid och nu är det Bilbo tid.

Älska varandra...

/annica

söndag 6 september 2009

I dag blir det nog det här som gäller. Jag har iof vart ute med hundarna på en riktig lång promenad redan. Och det blir nog en till lite senare. Nu kom Bilbo upp. Han tog visst lite sovmorgon. Hörs senare.
/annica
Man dansar där uppe,
klarvaket är huset fast klockan snart är tolv.
Då slår det mig plötsligt att taket mitt tak,
är en annans golv.

fredag 4 september 2009

Jag vet inte vad jag ska tycka

Jag vet inte vad jag ska tycka om Lasse Lindh. Är han bara en över uppmärksammad nykomling eller är han bra ??

Men en sak är då fan sant, att hans texter är rätt bra. Tex "satan va ont det gör"



I kväll har jag och Bilbo vart själva hemma. Han mår inte helt bra än och Zeus är på Korsö med sin skola. De ska vara ute i skogen och göra massa grupp grejjer. Som tur är så gillar han ju det så han klarar det där galant.

SMS mellan mig och han.

- Vet du att Korsö inte ligger så lågt ifrån Hemskär där vi bodde förut?
- Ja jag vet! Jätte coolt.
- Visste du det? Kommer du ihåg när vi va på studiebesök på en annan ö och blev filmade? Det va Sandhamn.
-Lite. Ha ha ja juste de minns jag fakiskt! Var det inte någon bajsfabrik där eller något?
- Ha ha ha ja eller deras avloppscentral. Vad skulle de med en sån till??
- Juste..ha ha ingen aning! Konstigt. Nu är jag jätte trött.
- Ja sov nu. Jag älskar dig.
- God Natt. Jag älskar dig me.

Som tur är finns det mer än sandlåda här.

Det här är en del av utsikten från min balkong. Jätte trevligt med en balkong. Men det är fan inte trevligt med att det ständigt. Och det är verkligen jämt någon där med sina skrikande ungar. Jag har verkligen försökt att vara storsinnig och tänkt att det är bra att barnen får vara ute. Men mitt tålarmod har nått sin gräns. Barnen kan man ju stå ut med. Men deras skrikande föräldrar och dreras hjörndöda dagmammor !!! Jag funderar på att gå ner och bjuda de på kaffe med arsenik i då de ger fan i att vråla nå mer.

torsdag 3 september 2009

Så är det sjukt igen

Jag vaknade till i morse och väckte Bilbo. Jag hörde direkt att han inte va helt frisk. Så jag ringde solan och sjukanmälde han. Han har ont i halsen och i kroppen.
Sen somnade jag om. Hm sov och sov föresten. Eftersom jag bor i Kvateret från Hell så va den här morgonen oxå ett skämt. Det städas runt huset. Det betyder att redan vid 8 drog några lövblåsar människor igång sina maskiner. Sen kom soppagatan bilen. Jag vet inte om de har någon form av radar eller om de bara vill jävlas. Men utanför mig ärdet iaf renast i hela stan. För de höll säkert på i 4 tim. BARA utanför mig. Och eftersom jag har sovrummet ut mot gatan så va det inte helt lätt att sova.
Jag gikc upp och ut med hundarna en sväng, sen hem och göra frukost till sonen.
Sen gick jag till Nettan med hundarna och mötte upp henne för en liten promenad. Härligt att vara ute i det här vädret tycker jag.
Sen var det dags att täna ut nått att äta. Så det blev kyckling och sallad med Keso. Jag fixade en skagen röra till oss. För jag vet att Bilbo gillar det.
Nu.... ska jag bara göra ingenting.
Det jag däremot har börjat fundera på är om jag ska sticka nått till mitt lilla barnbarn?
Det känns lite ...hmmm... gammalt. Men sammtidigt kanske det är kul. Kul att ge bort något som just jag har gjort.
Ska fundera lite på det.

/annica

Kväll/Natt

Igen blev det sent i säng. Jag borde nog ha vant mig vid det här laget men jag har ju inte det.

När jag ska börja jobba igen så blir det med ungdomar. Så får det bli. Det finns nog inget som får mig så engagerad. Så klart va jag tvungen att säga massa obekväma saker i kväll som resulterade i att jag blev utvald/frivillig till att engagera mig i skolan. Men jag tycker att det är kul. Jag är som en katt i fisk disken. Jag käkar upp de fulaste fiskarna me....bara för att jag kan. *L*

Lev väl och engagera er
/annica

Me me me

onsdag 2 september 2009

Ja inte va det igår jag gick i skolan känner jag.

tisdag 1 september 2009

Kanske

Kanske var det din tystnad
som skänkte mej ord
och din svalka som gjorde mej het
Kanske var det din tvekan
som ingav mej mod
att gå ut ur min ensamhet
Kanske var det din frihet
som gjorde mej yr
och din styrka som gjorde mej svag
Men jag kan inte säga
att jag ångrar nånting
för du gjorde mej alldeles glad
Jag har lärt mej att livet
är vilja och kamp
och att allting kan döljas i ord
Och så kom du och satte
mitt hjärta i brand
och min vilja blev aska och sot
Ja, du fick mej att falla
igen och igen
som en clown på ditt hjärtas estrad
Men jag kan inte säga
att jag ångrar nånting
för du gjorde mej alldeles glad
Ja, du fick mej att leva
för lycka och lust
och lyssna till blinda begär
Och du fick mej att skratta
åt sans och förnuft
och att överge allt
som jag en gång haft kärt
Så nu står jag här värnlös
och utan försvar
i nånting som ska vara mitt liv
Och det enda, jag ser
när jag blickar tillbaks
är molnen som glider förbi
Jag har lagt ner mina planer
och gett upp mina mål
Jag är på väg fast jag inte vet vart
Men jag kan inte säga
att jag ångrar nånting
för du gjorde mej alldeles glad

Att ställa upp

Idag har det mest handlat om att ställa upp.
Jag och Nettan har länge pratat om att vi vill någon gång ha ett litet torp tillsammans. Ett ställe där vi kan vara helt ensamma och göra de vi vill när vi vill med vem vi vill.

Det finns ett ställe i Stallarholmen som både hon och jag skulle trivas som fan i.

Men som det ser ut just nu kan ju ingen av oss ta lån.

MEN
Hel otippat har det kommit hjälp. Där man minst anar finns det hjältar.

Så kanske kanske finns det en möjlighet att en av drömmarna slår in.
Nettan och Sussie från i Lördags


Jag har vart hos Sanna och mest stått och tittat när hon packade. Nu verkar det som det är över mellan henne och Stefan. Eller de ska iaf flytta ifrån varandra. Så jag får se om hon kommer hit eller inte. Hon får så klart komma är hon vill.

Bekännelser

Jag fick reda på att en mycket kär vän till mig har gått och burit på en tung "hemlighet".

För mig var det ingen sensation. Jag är uppvuxen med det.

Då lär man sig att se.

Det hjälper inte. Det hjälper inte en vän i nöd. Men jag vet vad det innebär.

Han har aldrig vågat prata med mig själv om det. Det finns en del naturliga förklaringar till det. Men jag lyssnar gärna. Jag vet att du läser det här. Och jag vill att du ska veta att jag finns här om du vill. Jag är ingen maniac... *L*


Det är verkligen både modigt och nödvändigt att berätta som det är ibland. Det finns saker som man bara inte ska hålla innom sig. Jag har kanske berättat för mycket ibland. För sanningen skrämmer folk. Det påminner om deras egna lik de borde ta itu med. Och så blir man skitig när man avslöjar saker som kanske inte alltid är så rumsrena.


Men vem är jag att dömma en annan människa?

Vem är jag att låtsats att jag är bättre än någon annan?


Jag har lär mig att vara ödmjuk inför livet och all den glädje och kärlek som ändå finns. För den finns.

måndag 31 augusti 2009

Nu har jag funderat klart

Nu har jag funderat och funderat länge. På om jag ska offentlig göra mina tankar för fler människor. Jag har ju inte nåt att dölja, men det känns lite märkligt att det finns folk därute som läser mina tankar och har åsikter. Men själv plågare som jag är så ska jag göra det.
Så....varsågod....läs.....komentera gärna.


/annica

lördag 22 augusti 2009

Jag sitter hemma med världens vackraste son. <3

torsdag 20 augusti 2009

Änglar





Om du söker kreativa idéer,

ta en promenad.

Änglar viskar till människor

när de promenerar.

Jag blir så trött

Det finns så många saker som verkligen stör mig. Bla detta mansvälde som vi lever i. Jag letade fram en bra bild på en tänkare. Googlade så klart. Och vad händer ??

De första 25 bilderna är på män.
Tittat man på en film. Vilka är mest i bild ?? Män
Vilken blir det mestuppståndelse om när det springsfort i någon jävla bana ?? En man.

Jag är så trött på att vi omedvetet matas med det här. Och vilken bild ger vi våra barn ?
Jag har diskuterat det här många gånger men får oftast reaktionen att jag borde bli flata. Det är väl inget man blir ? Det är väl nåt man är. Men igen, det är bara än som säger så. Jag påstår inte att jag inte gillar män (hmmm kanske en del =) ). Jag påstår inte heller att jag inte gillar bilder på män. Men jag vill att vi ska uppmärksamma det mer. Varför förlöjligas tex filmer som kvinnor gör ? Varför sätter man två manliga komentatorer i tv?
När man matas med det här blir det ju norm.
Frågan är sen vad man kan göra åt det ? Jag vet inte men en liten början är att se det och reagera. Att prata om det och berätta för våra avkommor att det lever ungefär lika mycke män som kvinnor på den här jorden.
Eller gör det inte det?


/annica

Nere igen

Idag vaknade jag av att klockan ringde...8!!!
Jag är ju inte helt van vid det direkt. Jag ringde in till Bilbo och väckte honom bara. FY vilken lat mamma jag är. Men det går inte för mig att vakna vid den tiden. Sen somnade jag om och vaknade igen av att klockan ringde. Nu kl 10.
Jag snoosade så många gånger så de blev lite panik att gå ut med hundar innan jag åkte till min läkare. Så klart fanns det inga parkeringar, och sen som jag redan va så stannade jag på vad jag tyckte va en bra parkering. Som tur va hade jag tagit fel på tiden så jag kom precis i tid. Vi pratade om ditt och datt. Jag ska åka tillbaka och ta mer prover. Allt ser väl inte helt ok ut.
Så klart hade jag fått böter 550:-när jag kom ut.
Jag åkte hem och bara längtade efter att få kasta mig i sängen innan jag skulle göra mat åt oss. Men jag tok sov när Bilbo om hem så han fixade lite mat till sig själv. Duktiga killen.
Och nu är det bara softa runt som gäller. Jag orkar inte ens svara i telefon. Det är en sån dag.

Men... det blir bättre

/annica

tisdag 18 augusti 2009

Mindre lyckad dag...eller kanske inte ?

Dagen började med att jag blev väckt kl 7. Det är ju inte den tiden på dygner som jag är som mest vaken direkt. Men det vara bara att släppa in hundarna och sätta på kaffet, dricka en kopp och somna om. Hundarna har vart med exet på landet över helgen. Rätt skönt att de är borta ibland, men så skönt när de är hemma igen. Då är det mera på rikigt.
Jag sov ända till 12.30. Då va der bara att fara upp och gå ut med hundarna och sen åka iväg till min psyktant. Det va väl ok. Det känns tyvärr som att det inte ger mig ett skit längre. Jag går dit, ja varför egentligen? Jag ficj frågan när vi skulle ses igen. Så valet var mitt om vi ska ses överhuvudtaget. Men jag bestämde att jag ska komma dit om en månad.
Jag va hemma en liten stund sen åkte jag till Farsta C och handlade en skriv bok. Jag har nån hang up på skriv böcker. Inför förändringar i mitt liv så köper jag en ny och börjar skriva. Så nu är det väl dags igen.
Sen har jag bara vart hemma. Ska ta ut hundarna en sväng till bara.
Jag fick frågan i dag om jag ville gå någon form av kurs i Mindfulness. Man ska tydligen lära sig att ens tankar inte ska fastna utan försvinna. Att de ska passera som moln !!??!!
Jo tjena hej.
Och att dessutom sitta i grupp och göra det..NOT.
Så det sa jag ifrån att det inte var något för mig. Det är säkert en bra grej i sig men inte för mig i grupp.
Men nyfiken som jag är så kollade jag upp det på nätet. Så nu har jag hittat en 1 tim lång film på youtube med nån Mindfulness guru som jag ska titta på.
Jon Kabat-Zinn heter han.
Allt ska få en chans.
Nästa grej är att ge yoga en chans.

Ha det bäst
/annica

söndag 16 augusti 2009

Monnshine. Finns bara en

lördag 15 augusti 2009

Så klart hamnade vi på Stockholm cruising med. Vilken grej...åter kommer. NU ÄR DET FEST

Söderstadion....:-) Underbart väder och massor med folk.

onsdag 12 augusti 2009

I bland så

Idag ha det vart en sån där trist dag igen.

Det kallas ångest. Men eftersom jag vägrar att ta några tabletter för det så måste jag göra nått. Annars går jag bara runt i cirklar här hemma.

Så jag besämde mig för att åka och simma.

Och så klart måste jag ju ha en ny bikini då. Så jag hamnade i Farsta c. Hittade en som passade tillslut. Inte så lätt när man som jag är felskapt. Men det blev bra tillslut. När jag hade fartat runt klart va jag så klart helt färdig. För jag va tvungen att åka och köpa mera mat till hundarna.

Så jag tog en lååång promenad med de istället. Härligt att röra på sig.

Så det blir simma i morgon i stället.

Det är lite roligare att vara med på kort när några kilo är borta. Om ytterligare någon månad kanske jag vill visa hela kroppen?

Ha det bästa

/annica

tisdag 11 augusti 2009

Tänk om jag kunde få det här att funka nån gång.

måndag 10 augusti 2009

Jag har inge klokt att säga alls

Men jag skriver ändå.

De senaste dagarna har jag mest legat på stranden. Det känns som det är en bra ide att passa på att utnyttja de ev sista soliga dagarna på den här sommaren. Usch va det känns vemodigt. Men jag har iaf fått lite energi. Och det kan ju inte skada.

Bilbo har nästa fått ordning på sin moppe. En dag låg han inne och grät för att den inte funkade. Men sen fick han lite hjälp och fick igång den. Då va gråten glömd...*L*

Jag ska nog ge mig ut och springa i morgon. Känner mig rätt ok för att börja göra det igen. Jag kan ju äta nästa allt nu igen.


Nu är det dags att sova


/annica

torsdag 6 augusti 2009

Är det nu det är sommar?

Jag och en av grabbarna har vart på stranden hela dagen. Det verkar nästan som att det är sommar nu, på rikigt...kan det vara så ???

Det är skönt i vattnet och inte för många småbarns familjer. Jag har inget emot det, bara de inte är där jag är.
Nu ska jag bara komma på något att äta. Det är ju inte det lättaste direkt i den här värmen. Och man blir ju inte så smart av att ligga i solen hela dan.

/annica

onsdag 5 augusti 2009

Go Danmark

Jag fick frågan i Fredags om jag skulle med till Tysland. Det skulle handlas sprit.
Så klart sa jag JAAAA...*L*
Så jag hamnade helt plötsligt i Köpenhamn. Vilken stad....!!!

Dit ska jag tillbaka men själv ;-)


Lördag blev det Tyskland och alkohol inköp.
Söndag .... Ströget.

Vilken stad.

Nu är jag hemma igen och Bilbo har köpt moppe.
Vilken grej..*L*

Och så har jag fått det första ultraljudet på mitt barnbarn.
Världen vackraste barn

sov mina vänner
/annica

tisdag 28 juli 2009

Nått vettigt??

Jag borde göra något vettigt idag. Nu när jag för en gångs skull vaknat tidigt. Men jag gör inget... har satt på kaffe och ligger i sängen och lyssnar på bokband. Uppgörelsen av John Grisham. Jag ha ju det att lyssna på när jag ska somna men den här är så bra att den är värd att lyssna på vaken.


Jag trot att det lutar åt att ta en promenad in till stan. Det tar för mig ca 1 tim. Men jag har inte vart inne i stan på hela sommaren. Jag vill inte bli helt folk skygg.

Ska ringa Nettan och se om hon vill komma med.


Ha det bra så länge


/annica

fredag 24 juli 2009

Sorg sorg sorg

Jag blev tvungen att göra mig av med Hera. Ev måste jag göra mig av med en till hund. Jag har helt enkelt för ont i kroppen. Och det blev inte bättre av att gå ut med henne som drar redan som en mindre draghund.
Såsagt och gjort så hamnade hon hos en liten Saarloos flock i Borås. Om jag ka tänka på hennes bästa såkan hon inte få det bättre.
http://www.wolfwhistle.se/
Där finns hon nu.

TUNGT TUNGT.

Sen jag skrev sisst har jag städat ännu mer här hemma. Nu kan jag äntligen se ett slut i denna cirkus akt. Men skam den som ger sig. För i daag fick jag uoo hyllan med lampor ovanför min säng. Jag har ju bara bott här i 3 år så det va kanske dags.

Ha en bra kväll
love
/annica

torsdag 16 juli 2009

Hur då???

Jag läste just ett inlägg från en annan bloggare som va nån form av expert på det här med bloggande. Han skrev att för att man ska ha en intressant blogg sa man gör mellan 3-5 inlägg om dagen ???
Men... jag har ett liv med. Och så skriver jag inte för at få en poppis blogg. Utanför att jag vill skriva av mig. Sen är det väl kul om andra läser det jag skriver. Men jag varesig orkar eller vill skrivas å många inlägg. Det finns inte ens så mycke att skriva om. Mina dagar går i lite slowmotion just nu. Och kommer så att göra ett tag. Det känns inte så kul att skiva om. Jag gör bara inlägg om det är något som finns på hjärtat.

Men för att liva upp lite så ska jag gå och få mina naglar fixade. Det är alltid så skönt att få bli lite ompysslad.

/annica

måndag 13 juli 2009

Ny dag nya möjligheter

Just nu känns det som att mitt liv går på sparlåga. Jag orkar inget. Allt är bara så obeskrivligt jobbigt. Jag har ingen energi verkligen.
Jag borde tjo ahoppa och slå klackarna i taket men jag gör verkligen inte det. Varför?

Men killarna och jag har haft ett par veckor nu som har vart härliga. Det är nått att verkligen vara glad för. Men så klart vara ju inte det för evigt. Idag ska de tillbaka till tyrann hålan.
Det är nog inte så illa som det låter med mig. Jag har bara ingen ork. Men snart måste det hända nå kul. Det som verkligen ska bli kul är jag och några till (vet inte vilka än) ska till
Dala-Järna i mitten på Augusti. Det är nått att verkligen bli glad över.
Nå vad har vi gjort då?
Vi var ett par dagar på lander och killarna målade om stugan. Det är mitt ex som bor där nu och han behövde hjälp med det så killarna gjorde det som sommar jobb. Det gick jätte bra. Men vi fick rusa ut mellan alla regn skurar. Men skam den som ger sig.
Och alla hundar går det bra med. Lite strul med och runt Heras mat bara. Hon äter upp allt av de andra innan hon äter sin. Så j får sitta och passa henne. det börjar bli lite tjatigt efter ett tag. Och hon ger sig verkligen inte. Jag har provat med koppel, med att stå ivägen, med att stänge henne ute. Vilket resulterade i att hon rev halva lägeneten. Men med lite tålamod och beslutsamhet så blir det väl bättre.Hoppas jag.

Ha en bra dag
/annica

tisdag 7 juli 2009

Störd eller inte?

Nu kan jag skriva här från mobilen. Är det stört eller inte.

Jag ser ibland saker som jag vill dela med mig av. Just då just där. Sen är det som försent känns det som.

När jag kommer hem är det inte lika kul längre när jag ska skriva ner det igen och ev redigera. Då blir det inget av. Så... nu kan jag dela med mig direkt.

Just nu saknas det rätt mycke sånt här i mitt liv...*L*

En dag kanske det är min tur igen ??

söndag 5 juli 2009

Massa frågor men inga svar

Så har killarna kommit tillbaka till mig. Det är lixom inte på riktigt när de inte är här. Vad har hänt sen sist då... Hm inget direkt. Förutom att jag fyllde år igår. Men det är ingen sensation direkt. Det som upptar mina dagar mest just nu är att Hera behöver en del omsorg och tillsyn. Det är mest roligt för det går verligen frammåt. Hon förstår nog det mesta. Men det är ju så svårt att komma ihåg bara.

Jag har verkligen problem med mina grubblerier. När jag pratar med någon som inte står mig nära så uppfattar de mig nog som rätt svå och djup. Det är verkligen ingte meningen men jag kan inte bara sitta och tom prata. Det ger mig inte ett skit. Så då låter jag helt enkelt bli. Eller så ställer jag en massa frågor som ingen kan svara på för att de är för komplicerade. Men jag vill verkligen veta. Hur gör man för att leva meningsfullt tex ? Hur hittar man någon att leva med som inte trycker ner en eller beter sig allmänt illa ? Ska livet verkligen vara så här tomt?

Ja... nog finns det att tänka på allt.

Millan och Gison på midsommar.

måndag 29 juni 2009

Hemma va skönt... eller?

Jag vaknade med ett ryck i morse för att det ringde i telefonen. Jag for upp som en projektil. När man har en valp så vet man att man måste gå ut med den det första man gör när den vaknar. Och så klart vakande hon överlycklig me. Det va en männsika osm kom med en leverans närings drycker. Typ 90 st. Ja nå väl det va ju bara att snällt gå ut. Det jag hittade att klä på mig i villervallan va ett linne och ett par tights.. inga trosor hittade jag. Skit i det tänkte jag och gick ut med de små liven. Och då slog det mig verkligen hur varmt det var. Redan kl 8 på morgonen. När jag kom tillbaka tänkte jag först gå och lägga mig men fick nå tuppjuck och började rensa badrummet. Jag har tänk länge och äntligen bestämt att jag ska kasta massa saker hemma. Jag har en förmåga att spara på saker. Men nu känns de bara som en börda. Så jag rensade och kastade saker. Och det känns så skönt. Rätt va det va när jag stog och rensade ut gammla tidningar så kändes det som jag skulle svimma. Och så kom ett otroligt tryck över bröstet. Det gjorde så ont så jag trodde jag skulle dö. Som tur va så är det nära till min säng. Så jag stapplade fram till den och la mig ner. Men inte fan avtog smärtan. Jag fick nästan ingen luft. Så jag bad Zeus att ge mig telefonen så jag kunde ringa sjukvårdsupplysningen. Där va det en kvarts väntetid. Det kändes för stort att ringa 112. Så efter en evighet så svarde en människa. När berättade hur det kändes koplade hon mig vidare iaf till 112. Så det kom en ambulans och hämtade mig. Det såg ju ut som en dålig dag i Bagdad här hemma så jag sa först till killarna att det skulle komma en ambulans och om de kunde ta undan lite saker. Så vips va alla sopor borta.'
Det kom inga snyggingar som man ser på Tv, men de va trevliga *L*
De körde mig till SÖS och kollade EKG osv. Det va inge kul alls. Som tur va fick jag tag på mitt ex som mer än gärna kom hit och hjälpte till. Inge kul att hamna i skuld till han men det va nödvändigt. Väl inne på sjukan kollade de EKG igen och tog en massa blodprov. Efter 5 timmar och en massa morfin, bedövningsvätska och Nitroglycerin fick jag åka hem. Läkaren trodde att det hade att göra med min operation. Eftersom jag inte får i mig nån mat krampade nog matstrupen. Men helt säker va han inte. Så om jag får ont igen måste jag ta mig in. När jag kom hem såg det för jävligt ut hemma så jag va bara tvungen att städa lite. Men det känns inge bra så jag tog en dusch och standade i soffan en stund. Killarn ville veta hur jag mådde och de va så klart skärrade. Men nu är de lugnare. Och jag får så dåligt samvete att de får va med om sånt här. De ska inte behöva det. Bilbo åkte iaf väg till Max, så han va nog ok iaf. Zeus är hemma för han ska till Korsö i morgon med sin skola. Det är as kul. Så i morgon ska jag fortsätta röja om jag inte har ont då me.
Sköt om er
/annica

fredag 26 juni 2009

Det är varmt i Kalix

Jag hittade en rolig länk som jag måste dela med mig.

http://www.kalix.se/templates/Page____17150.aspx

Idag har det vart jätte varmt ute. Och jag får faktiskt sova ganska länge av hundarna. Gick inte upp förän 11.
Vi satt mest ute och degade och väckte alla. Efter många om och men åkte vi in till Kalix för det är Kalixdagarna. Nå jippo de har inne i byn. Det va väl kul att titta på folk men det va så varmt. Margit, Gunnars mamma, om it för grannen här skulle titta på hennes bil. Hon gillar inte att köra den så jag körde hennes bil in till Kalix. Sen gick jag och Zeus och Bilbo ner till torget.
Vi gick runt lite och hittade några tröjortill killarna och ny abadbyxor till Bilbo. Sen köpte vi med oss pizza hem. Det va mest lättlagat i dag. Men jag kan ju inte äta fortfarande så jag drack min skit äckliga dryck.
Nu är de nere på Ylvas jobb och badar. Hon jobbar ju på badhuset här. Så då brukar vi åka dit och bada allihopa. Men jag orkade inte.
Ha det bäst

onsdag 24 juni 2009

Just nu har jag bara den här på hjärnan

söndag 21 juni 2009

En helt vanlig dag

En vanlig dag just nu för mig består i att jag vaknar och bär ner Millan och Hera för att släppa ut de och pinka. Tintin och Gibson går ner själva för trappen. Någon i den här familjen är redan vaken då så de finns kaffe klart.


Nu har det vart kanon väder ett par dagar så vi är ute mycke så hundarna kan springa löst så mycke de vill. Men när de får va ute försöker de göra allt för att komma in och vice verca. Sen försöker jag få i mig något. Men det går rätt trögt. Jag kan bara äte väldigt lite och väldigt sakta annars spy jag upp det. Och jag får spy minst en gång om dan.



Sen kommer Ylva och Tilda ut en stund.



Jag har fått i uppdrag att städa deras ute bastu. Men det är bara roligt. Den är helt underbar. Så vi kanske kan skrämma i gång det gamla skrället.



Sen tar jag upp Hera för att sova en stund. För hon blir väckt av de andra hundarna så lätt. Sen äter famijen och jag kämpar i mig nån soppa eller nått.

Sen kollar vi en stund på tv. Sen är det natta för mig.

Rätt skönt men jobbig med lilla Hera just nu. Hon är på allt och är överallt och fattar inteså mycke än. Så det blir mycke passa på henne hela tiden.

Men i morgon åker killarna från Stockholm. Och är i Boden på Tisdag. Det ska bli så härligt.

fredag 19 juni 2009

Dan före dan

Och vad har vi gjort i dag?
Jag sov ända till 11. I natt väckte Hera mig inte alls. Jätte skönt. Men sen va det bara att rusa ut med hundarna. Sen åkte jag och Ylva ner till Kalix och handlade tills i morgon. Vi ska göra lite saker till ett buffe bord. Skit kul när jag inte kan äta. Men Thats life.
Sen åkte vi hem så Malin fick plocka ihop lite saker sen åkte vi till Haparanda för Malin skulle spela fotboll där. Jag tog med Hera så hon fick socialisera sig lite. Det gick jätte bra. Förutom att hon dregglade ner en handduk så jag fick köpa fler på IKEA när vi var där och de åt. Men sen va hon hur lugn somhelst vid planen.
De vann med 5-0.
Sen hem och fixa mat. Jag har gjort potatis sallad. Ört kryddad kyckling. Hel grillad bacon lindad fläskfile. En kall sås. Jag har fyllt en tårta med jordgubbar och vanilj sås. Och jag kan inte äta ett skit.
Jag fick faktiskt i mig tre st strips och en lökring från MAX. Men sen fick jag spy iaf.
Så det kommer bli en utmaning i morgon. Jag var faktiskt inne på hälsokosten och köpte nån soppa som jag säkert kan dricka. Inge kul, men det är bättre än att spy.
Nu ska jag försöka sova fast solen skiner utanför fönstret. Lite märkligt. Men det är ju så vid den här tiden här.

onsdag 17 juni 2009

Kalix

Så har jag åkt upp till Norrland och Kalix igen. Satte mig i bilen och åkte i måndags. Det tog 12 timmar.
Jag har faktiskt inte gjort så mycke. Vi har mest vart hemma. I dag fixade jag lite i deras trädgård. Det behövdes. Sen är det väldigt mycke undar just nu. Malin har ju en liten Elvis, Tintins halvbror. Så det är 5 hundar och en kattunge här just nu. Och så klart lilla Tilda 10 månader. Som jag va barnvakt åt i dag.
Det känns onekligen lite märligt att gå och lägga sig nu när solen skiner från en klar blå himmel just nu. Men... så är det här nu. Ljust hela tiden. Men det är väl för att de kompenserar att det är mörkt hela vinter halvåret.

lördag 13 juni 2009

Koma tillstånd

Det känns verkligen som jag har hamnat i ett koma tillstånd. Luften gick verkligen ut mig när jag fick domen med Fibro. Jag har ändå misstänkt det länge men det är en sak att tro och en sak att veta. Nu vet jag att jag och kommer ha det så här resten av livet nu. Det gäller bara att fatta det. Men fan va det är tist.
Det börjar kännas som det här bara är en gnäll blogg. Och det kanske uppfattas så. Men just nu är det inte helt friskt i mitt liv.
Jag försöker fylla dagarna med roliga saker som barnen och hundarna. Och positiva tankar. Men det är inte lätt när man lever i uppförsbake hela tiden. Jag fattar inte riktigt hur folk orkar. Hur människor strävar efter att leva i ett förhållande och skaffa massa saker. Jag har hoppat av den karusellen och kommer aldrig att åka den igen. För jag måste hitta tillbaka till glädjen att leva igen.

fredag 12 juni 2009

Jag blir så trött

Så klart blir det inte som man tänkt. För nu får inte killarna följa med till Kalix nästa vecka. För deras pappa har helt plötsligt tagit ledig för att de ska vara tillsammans. Det är bara det att han inte har talat om det för killarna ??? Så han blev skogstokig och skällde som fan och fick killarna att säga att de visst ska vara hos han nästa vecka. Så... jag kommer igen inte få fira midsommar med killarna. Och våran resa till Kalix måste vi skjuta på till veckan efter midsommar.
Jag orkar inte bråka med han länge. Jag väljer mina krig och han är inte värd att kriga med. Det är bara killarna som hamnar emellan. De flyttar snart ifrån han ändå.

Det man ger får man tillbaka. Så är det bara.

onsdag 10 juni 2009

SMS terror

Jag har funderat på varför folk inte svarar på ett SMS ?
Ett SMS är ju lite mera annonymt än ett samtal ja visst. Men man svarar väl ändå. Eller gör man inte det? Är det är att ställa för stort krav ?
Hur kommer det sig att man inte svarar?
Om jag går till mig själv så är det för att det är för obekvämt eller att man inte vill ha något att göra med den personen mer. Men.... om människan säger att jag ska höra av mig och ändå inte svarar ??? Vad är felet då...
Kan det va att personen är upptagen med någon annan ? Förmodligen.
Så... var det med den ärligheten.
Aldrig kan man lita på någon.

Och så till dagens tristaste men dock inte helt oväntat.
Jag har FIBROjävla MYALGI.
Min läkare konstaterade det idag. Men jag har trott det länge så det kom inte som en direkt överaskning.
Sen vill han att jag ska träffa en plastkirurg för att diskutera och titta ifall jag ska minska brösten ?!?!? Folk betalar för att få större ska jag ta bort en del då ... nä skulle inte tro det. Men de kan ju få hissa upp den en bit.

tisdag 9 juni 2009

Bara vanliga funderingar

En dag till som är tung. När ska det gå över?
Jag har massa konstiga funderingar just nu.
Vad är verkligen meningen med allt?
Varför gör jag inte mer för de jag gillar?
Hur ska jag orka med den är sommaren?
Finns det verkligen någon för alla?
Vill jag ens ha någon?

Jag och killarna och alla hundar åker förmodligen upp till Kalix i helgen och firar midsommar med de. Jätte härligt att få komma iväg med de igen. Det återstår bara att Zeus ska säga det till pappa. Men det verkar inte va det lättaste. Men Bilbo fick G i engelska så han inte kan bli tvingad att gå nån sommarskola.

fredag 5 juni 2009

Tintin. Den lilla rädda. Vad gör man åt en hund som är rädd för precis allting? Men jag tror att hon har ett rätt bra liv ändå.

Åh va det är härligt med en Saarloos.